Enduro/Mx komma igång/nybörjarfrågor

[Two stroke man]

Roddmaskin är delvis samma muskler som när man åker hoj.

Det där som Niklas beskriver med kondition för olika sporter märker tydligt när man har olika aktiviteter beroende på säsongen. När det är ny säsongen och man tycker sig ha tränat bra med en idrott så är man alltid dålig i början av säsongen då man byter idrott men det brukar gå ganska snabbt att komma tillbaka i om man bara har hållit igång grundkonditionen.
Runt 2 veckor med regelbunden träning så är man tillbaka.

 

[Abrakadabra]

Om allt mot förmodan är väl underhållet och smort brukar nedre stötdämparlagret ge sig först.

Jag tror tyvärr inte det är så enkelt i det här fallet. I allt annat jag har tittat på så får jag göra om (göra rätt). Det har inte varit trasigt men packningar och sånt verkar ligga efter med bytesintervalletna. Iaf i förgasaren. Jag ser det som att jag lär mig och det är en skön terapi att vara i garaget, lyssna på radio och äntligen få jobba med händerna på riktigt igen.

 

[Abrakadabra]

Innan jag började cykla i skogen så sprang jag ganska mycket. Snittade mellan 2 och 3 mil i veckan och tyckte jag var i fin form. Min första MTB (ingen el) anlände i maj och jag for ut på första turen, glad i hågen för "jag var ju vältränad"...
Efter undefär 500 meter tänkte jag sälja hojen, jag var helt slut på riktigt. Jag insåg ganska snabbt att löparmuskler och löparkondition var väldigt långt ifrån cykeldito.
Visst, andningsapparaten var ju i hyfsat skick så det gick ganska snabbt att få upp flåset på cykeln men första turerna var hemska!

Så slutsatsen är att träna det du ska träna på. MTB, både el och analog är vädligt likt och bra för enduro och en möjlighet att komma ut i skogen oftare. Enklare att dra på sig lite kläder och ge sig ut på MTB är att packa MC och utrustning, soppa, verktyg, åka x sträcka för att passa en träningstid... ja ni fattar.
I övrigt är all form av styrketräning och rörelseträning bra. Marklyft (för att lyfta upp hojen när man vurpat). Rodd, för att öva rörelsemönstret på armar, axlar och rygg. All form av mage och ryggträning för att kunna stå länge på hojen, balansträning med yoga, balansplatta, kampsport, boxning...

All träning är bra träning men försök göra rörelser som påminner om rörelsemönstret på hojen.
Sen när säsongen börjar så ska man såklart köra så mycket enduro man kan, växla mellan intervall, hård körning och långa pass... Jo, öva massor med långsam körning, balans och kopplingskontroll. För mig har det iallafall varit oerhört nyttigt!

På gymmet blir det just nu en variant av SL 5x5 och jag värmer upp i roddmaskinen. I början av september startade jag med helkropp och istället för 5x5 kör jag helkropp på alla pass med 4X10 efter egen förmåga.

Dvs.
Press över huvud
Böj
Stångrodd
Bänkpress
Mark (2 set)
Mage (4x max)
Bra puls på alla övningarna där böj sticker ut.

De senaste passen har jag alternerat stångrodd och marklyft vart annat pass. Tycker det här upplägget har fungerat hyggligt för att komma igång igen efter många års uppehåll. Men nu är det dags att dela upp passen då det är ganska energikrävande att köra allt på samma dag. Speciellt om man inte står och mjölkar med för lätta vikter och långa pauser. Jag har satt ett tak på 12 reps, sedan lägger jag på mer vikt så jag klarar 8. Där emellan pendlar jag.

Sedan kan det bli lite löpning någon dag i veckan men inget överdrivet nu när underlaget är kass. Iofs så ser det dock ut som mycket av isen har smällt bort så vi får väl se om mtb kommer ut snart. Behöver nog kolla belysningen på den först. Löpning i spåret är lönlöst då det är packad snö eller is hela varvet runt.

 

[Abrakadabra]

Roddmaskin är delvis samma muskler som när man åker hoj.

Det där som Niklas beskriver med kondition för olika sporter märker tydligt när man har olika aktiviteter beroende på säsongen. När det är ny säsongen och man tycker sig ha tränat bra med en idrott så är man alltid dålig i början av säsongen då man byter idrott men det brukar gå ganska snabbt att komma tillbaka i om man bara har hållit igång grundkonditionen.
Runt 2 veckor med regelbunden träning så är man tillbaka.

Ja, jag känner igen det där. Jag har växlat en del mellan löpning och simning och det är stor skillnad på ork. När jag har cyklat med racer (landsvägscykel) så är det också lite annorlunda men inte alls som löpning (som i vissa stunder kan kännas olidligt).
Skulle jag springa mer så borde kanske tiden bli lite bättre?

I en jämförelse så orkar jag simma 3km (ute) under timmen men orkar inte springa 10 km på samma tid. En bra dag med cykeln (ensam) så snittar jag bekvämt 26 km/h en 40km runda.

Det här med kondition kanske borde tillhöra en annan tråd (eller forum) men jag tror att en bra grundkondition är en av nycklarna för att en nybörjare ska orka komma igång med körningen och fortfarande tycka att det är roligt efter 5 minuter (stående körning).

 

[Two stroke man]

Ja, jag känner igen det där. Jag har växlat en del mellan löpning och simning och det är stor skillnad på ork. När jag har cyklat med racer (landsvägscykel) så är det också lite annorlunda men inte som löpning.
Skulle jag springa mer så borde kanske tiden bli lite bättre?
I en jämförelse så orkar jag simma 3km (ute) under timmen men orkar inte springa 10 km på samma tid. En bra dag med cykeln så snittar jag bekvämt 26 km/h en 40km runda.
Skulle jag springa oftare så borde kanske tiden bli lite bättre?

Det här med kondition kanske borde tillhöra en annan tråd (eller forum) men jag tror att en bra grundkondition är en av nycklarna för att en nybörjare ska orka komma igång med körningen och fortfarande tycka att det är roligt efter 5 minuter (stående körning).

Vi har ju en träningstråd.

En fördel jag ser med att alternera träning är att kroppen helt enkelt tål mer träning då när olika muskler får jobba.

Och sen finns det ju många anledningar till att man sällan kan sitta på hojen 6 dagar i veckan även om det förstås vore det bästa för den som vill bli riktigt snabb. Dels börjar det kosta mycket pengar och sedan ska man hitta banor som har öppet och hojen ska hållas igång och servas. Och det tar ju mer tid att åka till banan och träna än att knyta på sig skorna och springa en runda.

Skulle man verkligen träna seriös och inga hinder för att sitta på hojen 6-7 dagar i veckan så tror jag att man ganska snart skulle komma upp i en fysik och körteknik som tillåter 1:30-2:00 timmar om dagen, 10 timmar i veckan så är du uppe i 520 timmar om året vilket betyder att du sliter ut ca 3 hojar om året. Och det går säkert åt 100 bakdäck.
Plus all service.
Det är ju i princip ingen vanlig arbetare som har råd med det.

 

[fleece]

Vi har ju en träningstråd.

En fördel jag ser med att alternera träning är att kroppen helt enkelt tål mer träning då när olika muskler får jobba.

Och sen finns det ju många anledningar till att man sällan kan sitta på hojen 6 dagar i veckan även om det förstås vore det bästa för den som vill bli riktigt snabb. Dels börjar det kosta mycket pengar och sedan ska man hitta banor som har öppet och hojen ska hållas igång och servas. Och det tar ju mer tid att åka till banan och träna än att knyta på sig skorna och springa en runda.

Skulle man verkligen träna seriös och inga hinder för att sitta på hojen 6-7 dagar i veckan så tror jag att man ganska snart skulle komma upp i en fysik och körteknik som tillåter 1:30-2:00 timmar om dagen, 10 timmar i veckan så är du uppe i 520 timmar om året vilket betyder att du sliter ut ca 3 hojar om året. Och det går säkert åt 100 bakdäck.
Plus all service.
Det är ju i princip ingen vanlig arbetare som har råd med det.

Skulle man komma upp i så många körtimmar på ett år så kan man garanterat räkna in några riktiga krascher med skador och rehab också.

 

[Two stroke man]

Skulle man komma upp i så många körtimmar på ett år så kan man garanterat räkna in några riktiga krascher med skador och rehab också.

Jag trodde någon skulle vilja säga sponsorer.

 

[Abrakadabra]

Vi har ju en träningstråd.

En fördel jag ser med att alternera träning är att kroppen helt enkelt tål mer träning då när olika muskler får jobba.

Och sen finns det ju många anledningar till att man sällan kan sitta på hojen 6 dagar i veckan även om det förstås vore det bästa för den som vill bli riktigt snabb. Dels börjar det kosta mycket pengar och sedan ska man hitta banor som har öppet och hojen ska hållas igång och servas. Och det tar ju mer tid att åka till banan och träna än att knyta på sig skorna och springa en runda.

Skulle man verkligen träna seriös och inga hinder för att sitta på hojen 6-7 dagar i veckan så tror jag att man ganska snart skulle komma upp i en fysik och körteknik som tillåter 1:30-2:00 timmar om dagen, 10 timmar i veckan så är du uppe i 520 timmar om året vilket betyder att du sliter ut ca 3 hojar om året. Och det går säkert åt 100 bakdäck.
Plus all service.
Det är ju i princip ingen vanlig arbetare som har råd med det.

Jisses, har aldrig tänkt på det där sättet tidigare. Etthundra bakdäck, hahaha. Då kanske det är läge att köpa en sån där barracuda, eller vad den nu heter.

Nä, jag har inte den nivån i kroppen längre (eller ekonomin ska nog tilläggas) men skulle gärna vilja orka (och ha tid) med alla (2?) pass som klubben har/vecka. Där emellan så blir det nog styrka.

(edit, stavning)

 

[Two stroke man]

Jisses, så har jag aldrig tänkt på det på det där sättet. Etthundra bakdäck, hahaha. Då kanske det är läge att köpa en sån där barccuda, eller vad den nu heter.

Nä, jag har inte den nivån i kroppen längre (eller ekonomin ska nog tilläggas) men skulle gärna vilja orka (och ha tid) med alla (2?) pass som klubben har/vecka. Där emellan så blir det nog styrka.

500 timmar är på elitnivå. Jag minns Per Elofsson sa att han tränade 750h om året.

Jag tror inte att någon svensk sitter på hojen så mycket men så är det också länge sedan vi hade någon världsmästare.

 

[uncletom]

En exc690 funkar nog både på gatan och banan men den väger ju sina kilon och utan att ha provkört gissar jag att effekten kan vara lite väl brutal i endurospåret.

Dom där tunga 'äventyrshojarna' är inte alls roliga i naturen och terrängen, eller på banan. I sådana fall vore det bättre med nåt 250cc.

Jag ska se vad jag kan skapa av min KLX230 så länge. Sen får jag se hur mycket jag kommer köra på bana / enduro med min 350 EXCF. Sommaren känns långt borta, trots det varma vintervädret här, ca 3+. Vintern tynger. Jag ska nog gå ut på en liten 'enduronad' till fots idag. Förra veckan var givande, upptäckte flera gamla gravfält här i närheten och åtkomsten är ju bättre till fots i alla fall.

 

[Two stroke man]

Dom där tunga 'äventyrshojarna' är inte alls roliga i naturen och terrängen, eller på banan. I sådana fall vore det bättre med nåt 250cc.

Jag ska se vad jag kan skapa av min KLX230 så länge. Sen får jag se hur mycket jag kommer köra på bana / enduro med min 350 EXCF. Sommaren känns långt borta, trots det varma vintervädret här, ca 3+. Vintern tynger. Jag ska nog gå ut på en liten 'enduronad' till fots idag. Förra veckan var givande, upptäckte flera gamla gravfält här i närheten och åtkomsten är ju bättre till fots i alla fall.

En 250 är och andra sidan helt meningslös på gatan.
Jag skulle inte vilja ha någon mindre hoj än 690 på gatan. Och jag har kört värre maskiner än så i skogen och på bana.

 

[uncletom]

En 250 är och andra sidan helt meningslös på gatan.
Jag skulle inte vilja ha någon mindre hoj än 690 på gatan. Och jag har kört värre maskiner än så i skogen och på bana.

Kanske. Men jag föredrar lättare hojar hur som helst. Om det inte handlar om långtouring på större vägar, då blir 650 toppen. Då räcker t o m en 450 som min Caballero. Vet inte vad du väger, jag väger ca 100 kg, vill helst inte ha en hoj som väger det dubbla.

Varför inte kompromissa och köpa något som funkar "halvdant" i bägge disciplinerna...?
En XR400 eller en DRZ400 kommer aldrig vara någon spjutspets i skogen men den funkar iaf och detsamma gäller även för gatåka då modellerna har hyggliga service-intervall jämfört med en "papperssmälla"!

Ja, det är ett bra förslag. Jag har ofta kollat på DRZ400. Det kanske vore nåt.

,.. vad är en "papperssmälla" för hoj då?

 

[BrooklynS]

500 timmar är på elitnivå. Jag minns Per Elofsson sa att han tränade 750h om året.

Jag tror inte att någon svensk sitter på hojen så mycket men så är det också länge sedan vi hade någon världsmästare.

Snarare dubbelt upp.

Så tränar världens bästa längdskidåkare | The Winning Edge

Unik artikel visar hur världens bästa längdskidåkare genom tiderna har tränat under sin karriär. Det råder säkerligen delade meningar kring vem som är världens bästa skidåkare genom tiderna men att Marit Bjørgen är en av kandidaterna går inte att ifrågasätta. Nyligen publicerades en artikel där...

thewinningedge.se

Martin Johnsrud Sundby låg uppåt 1200 timmar när han tränade som mest.

Gunde låg på 750 timmar, idag ligger de flesta kring 900 timmar.

Nu vet jag inte hur mycket en cross- eller enduroåkare tränar på elitnivå men de har sjukt bra fysik och bra kondis, så mycket vet jag.


Mvh

 

[BrooklynS]

Varför inte kompromissa och köpa något som funkar "halvdant" i bägge disciplinerna...?
En XR400 eller en DRZ400 kommer aldrig vara någon spjutspets i skogen men den funkar iaf och detsamma gäller även för gatåka då modellerna har hyggliga service-intervall jämfört med en "papperssmälla"!

DRZ400 är en märklig tingest som inte är bra på något (tycker jag). Svag och spetsig motor på samma gång, dålig fjädring och undermåliga bromsar, den hoj som faktiskt funkar i bägge disciplinerna är 690/701 om man tar in motor och fjädring i ekvationen. Och BMW-s 650X i olika versioner som är ungefär samma koncept fast lite tamare/hållbarare motor.


Mvh

 

[uncletom]

Papperssmälla" är mitt samlingsnamn på renodlade enduro/tävlingscyklar typ EXC450 och liknande.
Dvs hojjar med en jevvla massa effekt ( ), låg vikt ( ) samt serviceintervaller som gör dem odugliga för allt annat än just tävlingsbruk/enduro ( )

Tackar. Ok, men du hänger upp dig för mycket på serviceintervallen. Om du inte kör din EXC som dom gör i Erzberg rodeon, tror du fortfarnde på att hojen behöver den servicen?

 

[BrooklynS]

Tackar. Ok, men du hänger upp dig för mycket på serviceintervallen. Om du inte kör din EXC som dom gör i Erzberg rodeon, tror du fortfarnde på att hojen behöver den servicen?

Motorn är vad den är. Liten oljemängd, hög kompression, anpassad för täta oljebyten och renoveringar. Dessutom slits motorerna kanske ännu mer av höga jämna hastigheter än av varierande varvtal… utväxlingen är inte gjord för landsvägskörning.


Mvh

 

[uncletom]

Motorn är vad den är. Liten oljemängd, hög kompression, anpassad för täta oljebyten och renoveringar. Dessutom slits motorerna kanske ännu mer av höga jämna hastigheter än av varierande varvtal… utväxlingen är inte gjord för landsvägskörning.

Ja just det, det var det vi pratade om tidigare. Jag hör dig, och jag förstår resonemanget, men min behållning blir nog nyckelordet "kanske"

Jag har dessvärre alldeles för kul på min KTM350 ute på vägar och annat halvdant, inte enbart på banan och i skogsrundan på Tuvängen. Jag är väl envis, och det kommer jag *kanske* få äta upp nån dag.

 

[BrooklynS]

Ja just det, det var det vi pratade om tidigare. Jag hör dig, och jag förstår resonemanget, men min behållning blir nog nyckelordet "kanske"

Jag har dessvärre alldeles för kul på min KTM350 ute på vägar och annat halvdant, inte enbart på banan och i skogsrundan på Tuvängen. Jag är väl envis, och det kommer jag *kanske* få äta upp nån dag.

Kanske inte du men definitivt nästa ägare av hojen…


Mvh

 

[BrooklynS]

Tackar. Ok, men du hänger upp dig för mycket på serviceintervallen. Om du inte kör din EXC som dom gör i Erzberg rodeon, tror du fortfarnde på att hojen behöver den servicen?

Just det, är det ”proffsfjädring” så kräver även fjädringen sitt underhåll för att fungera bra. Regelbundna rengöringar, byte av olja, byten av packboxar och skrapringar osv osv.

Det är väl det stora problemet när folk köper tävlingsredskap och sedan underhåller dem som om de var en Honda 125 pendlingsmoppe.


Mvh

 

[uncletom]

Kanske inte du men definitivt nästa ägare av hojen…

En högst ädel inställning, det respekterar jag. Men jag har varken tålamodet eller omtanken. Jag är mer benägen att njuta av nöjet att handgripligen kasta min hoj nedför en stor klippa och höra den slås i bitar i värsta fall. Även om allt fel med hojen är mitt. Jag är inte helt mentalt stabil alltid