Dagens Blocket! (mc-relaterat)

Säga vad man vill....men tidsfönstret förflyttar sig...
Vad får man för 5 papp idag? 2-konsulttimmar, eller en svårt begagnad iPhone.
Nåja....budgivning i all ära, men vem lägger ett bud, inte jag i alla fall, och jag är närmare döden än studenten?
Häftig pryl, min pappa pratade ofta om den, men jag.....nja....
Hoppas i alla fall att någon vill bevara en stycke historia.

Rödmyra.png
 
Säga vad man vill....men tidsfönstret förflyttar sig...
Vad får man för 5 papp idag? 2-konsulttimmar, eller en svårt begagnad iPhone.
Nåja....budgivning i all ära, men vem lägger ett bud, inte jag i alla fall, och jag är närmare döden än studenten?
Häftig pryl, min pappa pratade ofta om den, men jag.....nja....
Hoppas i alla fall att någon vill bevara en stycke historia.

View attachment 503067
Fin. Troligen borta imorgon eller om 2 dagar.
Största fyndet jag sett här. Tyvärr bor jag väldigt många mil därifrån
 
Fin. Troligen borta imorgon eller om 2 dagar.
Största fyndet jag sett här. Tyvärr bor jag väldigt många mil därifrån
Enligt annonsen är det budgivning till den 18/9. Undrar vad slutpriset blir?
 


Suzuki PE var en de-tunad RM med WR-låda, elsystem och lampor. Den hade INTE Öhlins original, utan snarare billigare/enklare/mindre långslagiga KYB- komponenter än på RM.
Tyvärr är hojen i annonsen inte reggad.

1980 hette sporten fortfarande Tillförlitlighet, utövades av män i kletställ och avhölls långt långt utom synhåll. Fick man se PUBLIK inne på en sträcka vissts man att det var något jävelskap på gång.
En knallgul Zussoki hade inte där att göra, det visste man redan innan.

I skogarna kördes Husqvarna. Punkt.
Det fanns några Maico, några KTM och EN Zündapp i skogen. Det var verkligen bara en person som körde Zündapp, så alla visste vem han var: Berndt Enö.
Han vann visserligen allt som inte Steve Tell tog hem, men det var ändå bara han som körde Zündapp. I hela landet.

Vad jag vill ha sagt är att PE inte importerades till Sverige genom officiella kanaler.
Vi satt och bläddrade i varandras nummer av MXA, Dirt Bike och allt vad de amerikanska magasinen hette och förundrade oss över hur billigt Suzuki PE, Honda MR och de andra "lättendurohojarna" såldes i USA. Det var ju klipp jue! Man kunde ha dem som träningshojar om dom inte dög till annat.
Självklart importerade vi flera stycken.
...i våra drömmar. I verkligheten rullade vi upp till Sala på natten, köpte en ny Husqvarna på morgonen och var hemma på kvällen igen.

Någon annan kanske gjorde slag i saken och verkligen importerade en PE? Kanske tog importören hem några stycken för att "titta på"? AutoHansa tog hem några MR 175or för utvärdering, men de såldes aldrig. Officiellt...

Just denna hojen kan ha hittat över från Finland, där man tydligen tog hem en handfull för att pejla intresset.

Dom var billiga på sin tid. Kostade knappast SEK 15.000 som nya.


Tänkte ni ville veta.
 
Säga vad man vill....men tidsfönstret förflyttar sig...
Vad får man för 5 papp idag? 2-konsulttimmar, eller en svårt begagnad iPhone.
Nåja....budgivning i all ära, men vem lägger ett bud, inte jag i alla fall, och jag är närmare döden än studenten?
Häftig pryl, min pappa pratade ofta om den, men jag.....nja....
Hoppas i alla fall att någon vill bevara en stycke historia.

View attachment 503067


Ja, den vill man ju inte ha.
Där åker man fast direCkt i alla fartkameror.
 
I skogarna kördes Husqvarna. Punkt.
Det fanns några Maico, några KTM och EN Zündapp i skogen. Det var verkligen bara en person som körde Zündapp, så alla visste vem han var: Berndt Enö.
Han vann visserligen allt som inte Steve Tell tog hem, men det var ändå bara han som körde Zündapp. I hela landet.



Tänkte ni ville veta.
Ja det ville vi! 👍

Zündapp-modellerna hette KS, GS och MC. Berndt körde GS som borde betyda Gelände Sport. Crossen hette passande nog MC.
Steve (som inte uttalade namnet Stiiv) hade en stötdämparfirma i stan. Jag köpte stötdämparfjädrar där. Kanske även mina Koni.
Steve var ju kung, nästan som Carla blev senare.
 
Back
Top