Efter kommit hem i från GBG och jobbat en da, så har jag fortfarande ett lyckorus. En jävligt trevlig helg måste jag säga, förutom att jag fick se Metallica för första gången, så fick jag träffa en väldigt trevlig vän Matte/Toca1. När jag träffa killen på eftermiddan så hade karl varit vaken i över 30 timmar... "IDIOT" *ASG* men så sätter han i gång och pimplar pilsner med mig.. "Stor respekt" Vi hade en jätte trevlig Lördags kväll med massa snack om ditt och datt.. På Söndags eftermiddan så visa han mig lite av GBG där han jobba "Macken", där dom brukar mötas med alla hojar "har för mig att han sa att det hette Göta platsen" och sist men inte minst deras klubbhus... Som såg jävligt nice ut... "hoppas på att få komma ner och åka lite och kanske ta nån bira i hop med GBG grabbarna i sommar" Okaj,,, tillbax till Metallica då... Fy ända in i helvete va bra dom va..... Dom börja starkt med Black end... Så bra tung och grym låt...
Sen kom Fuel, har dock aldrig gillat den... Sen kom Harvester of sorrow..
Oj Oj Oj,, vart fan i mig knä svag. Sen kör dom Welcome home (sanitarium), och hela publiken svajjar och har händerna i luften. Frantic.
kom där efter.. Kass låt...... Sen kommer min favvo låt nummer UNO...
For whom the bell tolls... jävlar i himmelen va jag skrek....
Kör låt listan lite snabbt... "norpat från Expressen"
I disappear.
Många verkar inte ha hört soundtrackspåret, men jag gillar det mer och mer. James Hetfield känslosamma bekännelse strax innan hans sammanbrott.
St. Anger.
Den lätta vinden tilltar i styrka och de snabba riffen blåser bort.
Sad but. true
Alla skriker sig hesa till denna blytunga treriffskoloss. "tror aldrig jag har skrålat så mycket i hela mitt liv *ASG*"
Creeping death.
Die!, die!, die! - den svenska kören är i världs-klass, så även superklassikern.
Battery.
How does it feel to be alive? vrålar Hetfield och gensvaret är enormt. Basisten Robert Trujillo dominerar stort.
Wherever I may roam.
Episkt, men ändå så rasande lättfattligt. Förklaringen till Metallicas framgångar.
Nothing else matters.
ALLA sjunger varje ord och gör detta till en bedårande vacker minnesstund tillägnad nära och kära som gått bort i förtid. "Vart nästan lite tårögd när dom körde denna"
Master of puppets.
Tidernas bästa hårdrocksbit kan bara få ett betyg.
One.
Bomberna! Kirk Hammetts gitarrharmonier! Känslan!
Enter Sandman.
Sönderspelad i alla sammanhang - förutom på scen.
Leper messiah.
Så stort att jag nästan börjar lipa.
Seek and destroy.
Jag ger mig. Detta är ett ypperligt sätt att avrunda en helkväll på. "oxo en av mina favvoriter.."
Jag höll ögona öppna efter folk i Ncs tröjor men lyckades ej se nån,, men inte så konstigt med 60000 pers.. HEHEHE hade iaf min på mig
Kan iaf bara säga en sak.... MEEETAAALLIIIICAAAAAAAA ROKKAR SÅ JÄVLA MYCKET...........
Får tacka Matte/Toca1 för att jag fick sova hos honom natten mellan Lördag/Söndag. Ska komma ner och hälsa på i sommar det kan jag lova....