Raderad medlem 51742
Guest
Det finns ett perspektiv som inte har varit uppe för någon större diskussion när vi tittar på skillnaden i andra länders agerande och som har att göra med den utilitarism och sociala ingenjörskonst som har präglat svensk politik och myndighetsutövning under lång tid. Det finns en tradition av att räkna på saker ganska kliniskt och att välja den lösning som på det stora hela är mest nyttomaximerande när man väger in en massa aspekter, dvs den lösning som i genomsnitt skapar mest sammanlagd nytta för flest antal personer.
Detta brukar ofta illustreras med exemplet med en framrusande spårvagn. Om inget görs kommer den köra på fem personer som då dör. Genom att dra i en spak kan man dock leda in den på ett annat spår och då kommer garanterat en person att dö som råkar stå där. Är det värt att genom en aktiv handling offra en person för att rädda de andra fem? Ur ett utilitaristiskt perspektiv är svaret ja på den frågan.
Det är dock inte med självklarhet det mest rätta svaret utan beror på vilket perspektiv vi tar och vilken etik vi har som utgångspunkt. Om vi mer utgår från individens perspektiv kanske vi hellre skulle köra på de fem om dessa var för oss okända människor, men personen på det andra spåret var en kär familjemedlem. Har någon annan rätt att offra en person i just min familj om det innebär att fem okända räddas? Vi skulle också kunna väga in andra aspekter av hur mycket ett människoliv är värt för samhället - om de fem var kriminella och personen på andra spåret en läkare, är dennes liv då värt att rädda och de andra att offras? Ytterligare ett perspektiv är att principiellt skilja mellan handlingar som är rätt och fel. Man skulle t ex kunna säga att det alltid är fel att med en aktiv handling ta en annan människas liv.
I andra länder, i synnerhet om de är mer religiöst präglade, är oftare andra sorters etik mer framträdande. Det kan t ex vara vanligare att man anser att man alltid skall göra sitt yttersta för att försöka rädda alla människoliv, även de som är äldre och sjuka och även om det innebär att utfallet för alla då blir sämre, totalt sett.
Att det finns andra etiska perspektiv tror jag vi i Sverige lätt bortser ifrån för vi är så vana att samhället fungerar utifrån den nyttoetik som jag beskrev ovan, men jag tyckte konflikten mellan dessa perspektiv kom fram en aning i polemiken mellan FHM m.fl. och de 22 forskarna som skrev debattartikeln i förra veckan, även om det framställdes som att det enbart skulle handla om ifall deras refererade data stämde eller inte.
Kanske finns det en viss del av denna problematik även i denna tråden. Är det egentligen enbart siffrorna vi bråkar om?
Detta brukar ofta illustreras med exemplet med en framrusande spårvagn. Om inget görs kommer den köra på fem personer som då dör. Genom att dra i en spak kan man dock leda in den på ett annat spår och då kommer garanterat en person att dö som råkar stå där. Är det värt att genom en aktiv handling offra en person för att rädda de andra fem? Ur ett utilitaristiskt perspektiv är svaret ja på den frågan.
Det är dock inte med självklarhet det mest rätta svaret utan beror på vilket perspektiv vi tar och vilken etik vi har som utgångspunkt. Om vi mer utgår från individens perspektiv kanske vi hellre skulle köra på de fem om dessa var för oss okända människor, men personen på det andra spåret var en kär familjemedlem. Har någon annan rätt att offra en person i just min familj om det innebär att fem okända räddas? Vi skulle också kunna väga in andra aspekter av hur mycket ett människoliv är värt för samhället - om de fem var kriminella och personen på andra spåret en läkare, är dennes liv då värt att rädda och de andra att offras? Ytterligare ett perspektiv är att principiellt skilja mellan handlingar som är rätt och fel. Man skulle t ex kunna säga att det alltid är fel att med en aktiv handling ta en annan människas liv.
I andra länder, i synnerhet om de är mer religiöst präglade, är oftare andra sorters etik mer framträdande. Det kan t ex vara vanligare att man anser att man alltid skall göra sitt yttersta för att försöka rädda alla människoliv, även de som är äldre och sjuka och även om det innebär att utfallet för alla då blir sämre, totalt sett.
Att det finns andra etiska perspektiv tror jag vi i Sverige lätt bortser ifrån för vi är så vana att samhället fungerar utifrån den nyttoetik som jag beskrev ovan, men jag tyckte konflikten mellan dessa perspektiv kom fram en aning i polemiken mellan FHM m.fl. och de 22 forskarna som skrev debattartikeln i förra veckan, även om det framställdes som att det enbart skulle handla om ifall deras refererade data stämde eller inte.
Kanske finns det en viss del av denna problematik även i denna tråden. Är det egentligen enbart siffrorna vi bråkar om?
Last edited by a moderator:
