Boris garagetråd

[Boris JR]

Efter lite googlade så noterade jag att lagertillverkaren INA tillverkar lösa inneringar till sina nållager om man vill.

Lagret är ett RNA4902 20x28x13. Och det finns ringar i 15x20x13.

Man skulle kanske ta och prova att svarva ner axeln och trycka på en sådan ring? För 5€ i inköpskostnad är frågan mest vem som vill vara försökskanin.

 

[Two stroke man]

Det jag skulle oroa mig för är väl om axeln håller ifall man tar ner den så mycket. Det går ju räkna på vilka krafter man har där.
ungefär halverad skjuvarea, men böjstyvheten minskar i kubik med diameter.

Inte säkert att dom valt diametern just pga av att det krävs för böjstyvheten, det kan ju mycket väl vara lagermåttet som styrt till 20mm.

Problemet med de där frivilliga provkaninerna är att det brukar vara de där personerna som vill ha en quick and dirty fix, för att sen sälja vidare och därmed får man aldrig veta om det faktiskt funkade eller ej. Så kalkylarket eller hellre FEM-programmet är nog vägen att gå.

 

[Alatalo]

Det jag skulle oroa mig för är väl om axeln håller ifall man tar ner den så mycket. Det går ju räkna på vilka krafter man har där.
ungefär halverad skjuvarea, men böjstyvheten minskar i kubik med diameter.

I det här fallet kan det nog vara billigast att räkna först. En drastiskt minskad ytterdiameter kombinerat med den käl som uppstår där bearbetningen slutar låter som en spänningskoncentration som heter duga.

 

[Boris JR]

Axlarna kostar 3700kr/st och de är på väg att utgå ur sortimentet då man bytt leverantör av vxl-delar och flyttar inte med produktion av en del äldre grejer. Änsålänge finns där gott om havererade motorer med friska lådor som får agera organdonatorer så det är min metod för tillfället. Men vore kul att kunna göra något med den högen rasade axlar som jag inte haft hjärta att slänga in.

Såg att där finns hylsor som är 17mm i innerdiameter så man får ta ner diametern på axeln 3mm fet gör ekvationen lite mindre trist.... Får se om jag lyckas pula ihop en FEM modell men misstänker att det är över min kompetens i CAD programvaran.

 

[Boost 3]

Jag skulle utan tvekan köra med hylsa men inte en bearbetad utvändigt eller inv. Svarva till axlarna så hylsan går att trycka på med handkraft sugpassning och limma dem med Locktite axiallåsning. Den axiallåsningen har visat sig va enormt stark ,,jag har limmat fast lager på skurena vevaxlar tvåtaktare som varit så nersliten att lagren formligen glappat på ramlagertapparna. De har hållit hur länge som helst och jag har tillockmed bytt ut dyra org ramlager som har pinnhål för att hålla fast vevaxeln axiellt till vanliga billiga standardlager utan pinnar. De innebär att hela vevaxeln har bara suttit axiellt i motorerna med Locktight axiallåsning. Och de är trimmade 800-1000cc tvåtakts skotermotorer på över 200hk som har en variator som säkert drar både ut o in vevaxeln rel våldsamt.

 

[Boris JR]

Är relativt ny på att renovera vevaxlar i egen regi. Har tidigare lämnat bort jobbet till andra men tycker det är ett trevligt hantverk att kunna. Efter att ha tränat på några vevar så inser man snabbt att den stora utmaningen ligger i att få det rakt när det skall pressas ihop. De som har känslan i handen slår några gånger med kopparhammaren så blir det spot on. Själv har man stått och svurit efter att ha hållt på och rikta fram och tillbaka en hel kväll.

Bestämde mig för att försöka få till en jigg för att hamna närmare perfekt redan från början för att minska behovet av att släggrikta.

Först en pressplatta när man skall pressa isär för att ge vevskivorna så mycket stöd det går och därmed minimera deformationen då presspassningen är skör som den är på stora KTM vevar. Det är inte allt för ovanligt att standard presspassning bara håller för en renovering innan den blir för sladdrig om man är oförsiktig.

Sedan var medlemmen oops164 här generös och skänkte mig ett rör i lämplig dimension som svarvas till för att precis gå på vevhalvorna och agera riktmärke när det börjar pressas.


Har tyvärr ingen bild på det färdiga resultatet men det fungerar över förväntan för något som inte ser mycket ut för värden jämfört med de kommersiella lösningar som finns. Första veven som pressades råkade bli helt rak utan att kräva riktning. Nybörjartur


K&L Supply vevjigg för det facila priset av 1100$ kräver på något vis att man gör mer än sina egna vevar för att motivera investeringen.

 

[Svedberg]

Gör en egen!

 

[Japanviking]

Först ett tack för alla kunniga och intressanta inlägg här

Axlar kan ofta räddas med hjälp av termisk sprutning. Man kan lägga på ett skikt av metall eller keram som sedan bearbetas ner till rätt dimension. Används till kolvstänger, axlar osv.

Ett väldigt vanligt ras jag ser på KTM LC4 motorer. På bilden är de lager som håller växellådans axlar. Ett stort biffigt rullager och ett litet nållager. Båda får ta ungefär lika stor belastning. Gissa vilket som slits ut först?

Det som händer är att nållagret skär och då sabbar man axeln i lådan. Har man mer otur blir det som på bilden och lagerbanan har också roterat och förstört lagerläget i blocket.

View attachment 447449
View attachment 447450

Detta gör att jag har väldigt många beggade men friska växellådsdrev liggande men inga axlar. De är hårdvaluta. Så är där någon som vet hur man räddar en skadad axel får gärna komma med förslag...

 

[Boris JR]

Någon som har en aning om vem som gör denna typ av beläggningar utan att det kostar som en hel axel?

Ett annat exempel som skulle behöva motsvarande är kamaxlarna på KTM RFS. Där driver kamaxeln vattenpumpen och tätningen sitter direkt på kammen och snurrar. Med tiden så gräver tätningen spår i kammen och då blir det otätt.
Lösningen är tyvärr att byta kam a 2500kr så där ligger några kammar med fina nockar men slitna axlar i garaget.

 

[Svedberg]

I fallet med kamaxeln kan en lösning vara att flytta tätningen axiellt några mm i sitt hus. Brukar gå ganska lätt med lite fantasi/bearbetning. Då får man "ny" yta att slita på.

termisk sprutning utförs på Miloverkstaden I Skövde, vet ej priser. Dock oftast ej lämpligt på t.ex en vevaxel, då denna "lever" och flexar en hel del, vilket kan få det påsprutade skiktet att släppa.

 

[Twintorsk]

Någon som har en aning om vem som gör denna typ av beläggningar utan att det kostar som en hel axel?

Ett annat exempel som skulle behöva motsvarande är kamaxlarna på KTM RFS. Där driver kamaxeln vattenpumpen och tätningen sitter direkt på kammen och snurrar. Med tiden så gräver tätningen spår i kammen och då blir det otätt.
Lösningen är tyvärr att byta kam a 2500kr så där ligger några kammar med fina nockar men slitna axlar i garaget.

View attachment 447833

På just det området måste det ju gå att fjutta på lite gods med tigen och köra ner i axelslipen? Känns inte som en särskilt belastad del av axeln.

 

[Skynet]

För kamaxeln, kan inte Speedi sleve vara en lösning? SKF Speedi-Sleeve - SKF.com
https://www.skf.com › seals › wear-sleeves

 

[Two stroke man]

För kamaxeln, kan inte Speedi sleve vara en lösning? SKF Speedi-Sleeve - SKF.com
https://www.skf.com › seals › wear-sleeves

Kanske även för växelaxeln tidigare tråden, beroende på hårdhet och ytfinish?

 

[Skynet]

Kanske även för växelaxeln tidigare tråden, beroende på hårdhet och ytfinish?

Nej, dom är bara till för att fixa skador från radialtätning. Är som en tunn "plåthylsa" som man trär på axeln.

 

[Boris JR]

För kamaxeln, kan inte Speedi sleve vara en lösning? SKF Speedi-Sleeve - SKF.com
https://www.skf.com › seals › wear-sleeves

Det vore en snygg lösning. Dessvärre är axeln 10mm och minsta speedi sleeve 12mm.

 

[Boost 3]

Stigs motormekaniska i Axvall kan spruta metall på motordelar. Som ex sprutade han metall på lyftarna till en trimmad Xl600r de funkade skitbra trimkammen höll bättre med de mjukare legeringen på lyftarna. Trots att den metallen va mjukare än de hårt härdade org lyftarna xr xl hade så höll sprutningen skitbra och de gick slipa om dem om de skulle ha nötts. Tanken med den påläggningen va just att den vassa kam som satt i skulle hålla bättre för med org lyftare nöttes den ner på ett grisblink. Med sprutbehandling höll kammen flera tusen mil och underligt nog även lyftarna även om de slets ner en aning.

 

[Twintorsk]

Stigs motormekaniska i Axvall kan spruta metall på motordelar. Som ex sprutade han metall på lyftarna till en trimmad Xl600r de funkade skitbra trimkammen höll bättre med de mjukare legeringen på lyftarna. Trots att den metallen va mjukare än de hårt härdade org lyftarna xr xl hade så höll sprutningen skitbra och de gick slipa om dem om de skulle ha nötts. Tanken med den påläggningen va just att den vassa kam som satt i skulle hålla bättre för med org lyftare nöttes den ner på ett grisblink. Med sprutbehandling höll kammen flera tusen mil och underligt nog även lyftarna även om de slets ner en aning.

Hårt mot hårt är enormt skitdåligt ur slitsynpunkt! Kras-hård metall ska helst löpa mot våldsamt über-seg-hård dito. Lyftare svetsar jag med stellit som britterna gjorde på 60talet. Samma koboltlegering som sitter i toppen på ventilskaften på varenda ventil som tillverkats de senaste 40 åren.

 

[Two stroke man]

Hårt mot hårt är enormt skitdåligt ur slitsynpunkt! Kras-hård metall ska helst löpa mot våldsamt über-seg-hård dito. Lyftare svetsar jag med stellit som britterna gjorde på 60talet. Samma koboltlegering som sitter i toppen på ventilskaften på varenda ventil som tillverkats de senaste 40 åren.

Lägg till att man samma material i bägge ytorna är dåligt eftersom atomerna lätt byter sida vid kontakt och "svetsar" fast av tryck och värme i kontaktytan.

Jag har tidigare i någon tråd lagt upp ett schema från Buschans trobologibok där kompatibiliteten mellan olika material i kontaktytorna framgår. Har ingen möjlighet att lägga upp den här och nu eftersom jag är allt för långt bort ifrån min dator där jag sparat bilden.

Undantaget är gjutjärn som faktiskt funkar bra mot gjutjärn.

 

[Twintorsk]

Lägg till att man samma material i bägge ytorna är dåligt eftersom atomerna lätt byter sida vid kontakt och "svetsar" fast av tryck och värme i kontaktytan.

Jag har tidigare i någon tråd lagt upp ett schema från Buschans trobologibok där kompatibiliteten mellan olika material i kontaktytorna framgår. Har ingen möjlighet att lägga upp den här och nu eftersom jag är allt för långt bort ifrån min dator där jag sparat bilden.

Undantaget är gjutjärn som faktiskt funkar bra mot gjutjärn.

Det där är så långt över svetsadrängens nivå! Men det stämmer.
Gjutjärn har nån slags inbyggd självsmörjning, känns som grafit ungefär.

 

[Boost 3]

Hårt mot hårt är enormt skitdåligt ur slitsynpunkt! Kras-hård metall ska helst löpa mot våldsamt über-seg-hård dito. Lyftare svetsar jag med stellit som britterna gjorde på 60talet. Samma koboltlegering som sitter i toppen på ventilskaften på varenda ventil som tillverkats de senaste 40 åren.

Metallsprutningen Stigs motormekaniska la på liknade mässing till färgen och de va bet mjukare än hårdförkromade ytan som är org på Honda xr xl maskinerna. Trimkammen höll skitbra efter den besprutningen och släporna slets inte i någ stor utsträckning man behövde inte ställa ventilspelet stup i kvarten som vi rädd för med de mjuka materialet. Man borde höra med Stig vad de va han la på för de va enormt bra material för släplyftarmotorer med vassa kammar.