Det senaste årets rekordsnabba ränteuppgång är en hård smäll mot Sverige.
Nya BNP-siffror visar att ekonomin snabbt börjar ge vika och 2023 blir ett krisår i klass med 2008.
Skillnaden den här gången? Att politikerna inte gör något.
Det där med procenträkning kan vara lite lurigt.
Riksbankens styrränta är just nu 3 procent. Det är ingen extremt hög ränta i ett historiskt perspektiv – i mitten av 90-talet var den 9 procent och hösten 2008 4,75 procent.
Så hur kan vi kalla det för en räntechock?
Från slutet av 2005 till september 2008 höjde Riksbanken räntan från 1,5 till 4,75 procent – det motsvarar en uppgång med 217 procent på drygt 2,5 år.
Mellan slutet av april 2022 och februari 2023, bara lite mer än nio månader, vred Riksbanken upp räntan från 0 till 3 procent. Ungefär lika mycket i
procentenheter som 2005 till 2008 men väldigt mycket mer i
procentuell ökning.
Hur mycket mer? Ja, rent matematiskt är en uppgång från 0 till 3 faktiskt oändlig.
Det handlar alltså om en minst sagt rejäl räntesmocka.
Och Riksbanken är inte klar, i april väntas räntan höjas med åtminstone 0,50 procentenheter till 3,5 procent.
2023 ser ut att bli ett krisår för ekonomin. Riksbanken väntas komma med fler räntehöjningar.Foto: Tim Aro/TT
En annan bra illustration av hur snabbt räntorna stigit får vi genom att titta på vad svenska staten betalar för att låna. För exakt ett år sedan var räntan på tvååriga statspapper minus 0,15 procent. Idag är den 3,2 procent.
Det är den mest dramatiska uppgången på minst 30 år.
Men när det handlar om procenträkning är det också relevant att fråga sig: procent av vad?
Hur hårt ränteökningar slår beror ju också på hur stora lånen är.
1995, när Riksbankens ränta alltså var 9 procent uppgick Sveriges samlade skulder, alltså hushåll, företag och offentlig sektor till runt 3500 miljarder, enligt SCB.
Det betyder att för varje procentenhet som räntan steg ökade ränteutgifterna med 35 miljarder i runda slängar, eller 1,8 procent av dåtidens BNP.
Vid utgången av 2021 var skulderna 13 750 miljarder. En procent mer i ränta innebär alltså 138 miljarder i ökade utgifter, eller 2,5 procent av BNP.
Det är framförallt hushållens och företagens skulder som stigit, från 2250 miljarder 1995 till 11 800 miljarder 2021, en ökning med 420 procent, eller mer än så dubbelt så mycket som BNP–tillväxten.
Poängen: svensk ekonomi är betydligt mer känslig för stigande räntor idag än tidigare.
Vilket för oss till morgonens siffror från Statistiska centralbyrån.
De bekräftade vad svenskarna redan visste: att det inte går särskilt bra just nu. Under de tre sista månaderna 2022 sjönk Sveriges BNP med 0,9 procent jämfört med samma period 2021.
Det som tynger är hushållen och företagen, inte minst byggbolagen. Alltså de delar av ekonomin som lider mest när det blir dyrare att låna.
Att det hänger ihop visas också av andra siffror som kom från SCB häromdagen som avslöjade (föga förvånande) att svenskarnas aptit på att låna tvärnitat. Skulderna minskar till och med i absoluta tal för första gången på flera decennier.
Det är precis det här som Riksbanken försöker uppnå med att höja räntan. Tanken är att vi ska sluta låna, fortsätta minska vår konsumtion och därmed ska inflationen falla tillbaka till målet 2 procent.
Priset för att nå dit ser ut att bli högt. 2023 blir ett förlorat år, redan före dagens statistik pekar prognoserna på en nedgång av BNP med mellan 1,1 till 2 procent beroende på vem man frågar.
Det är det sämsta året sedan 2008 och i klass med krisåren i början av 90-talet.
Riksbankschef Erik Thedéen – en bromskloss
2008 och 2009 hjälpte Riksbanken till genom att sänka räntan snabbt och pumpa ut nya pengar. Även den dåvarande borgerliga regeringen öppnade plånboken för att stötta ekonomin och rädda finanssektorn.
På 90-talet genomfördes en budgetsanering men åren därefter gjordes bland annat satsningar på utbildning.
Den här gången bromsar Riksbanken. Men det gör även politikerna.
I rädsla för att driva upp inflationen har regeringen hittills suttit på händerna när lågkonjunkturen närmat sig, statens budget gick under 2022 med ett rekordöverskott på hela 164 miljarder kronor.
Sverige utmärker sig därmed i Europa. Vi är det land där ekonomin spås falla mest under 2023 och samtidigt den nation där politikerna lägger mest pengar på hög.
Vad som bör göras är förstås en fråga om politisk uppfattning. Men det är lite oklart hur investeringar i att skola om arbetslösa, fixa en dåligt fungerande infrastruktur och se till att människor inte dör i operationsköer skulle kunna leda till okontrollerad inflation.
Sverige befinner sig i ett märkligt läge. Omvärlden ser allt mer på oss som ett varnande exempel, en tågolycka på väg att hända. Men istället för att göra något verkar politikerna ha satt sig på perrongen och tagit fram popcornen.
Det ger ett lite märkligt intryck.
Av
Andreas Cervenka
?
