Bolån - räntans utveckling i framtiden

[zoda]

Nu hjälps vi åt. Kom igen nu.

Thedéen: ”Dämpa semmelpriserna”

Riksbankschefen efterlyser hjälp från hushållen.

www.svd.se

”Acceptera inte de högsta priserna utan gå till dem som erbjuder lägre priser”

Så talar en vis man.

 

[Raderad medlem 51742]

Nu hjälp vi åt. Kom igen nu.

Thedéen: ”Dämpa semmelpriserna”

Riksbankschefen efterlyser hjälp från hushållen.

www.svd.se

”Acceptera inte de högsta priserna utan gå till dem som erbjuder lägre priser”

Så talar en vis man.

”Dumma jävla undersåtar som inte fattar att ni måste köpa budgetbakverk så att min plan börjar fungera”
Erik Antoinette

 

[moddlaren]

”Dumma jävla undersåtar som inte fattar att ni måste köpa budgetbakverk så att min plan börjar fungera”
Erik Antoinette

Jag lyder o köpte 2 semlor för 29 spänn på vivo.

 

[Raderad medlem 51742]

Jag lyder o köpte 2 semlor för 29 spänn på vivo.

Hoppas de smakade bra, trots att du nu antydde att du inte har en fri vilja ?

 

[GuW]

Jag köpte 2 semlor strax innan stängning på tisdag, dom hade väl 40st kvar då, jag vet inte vad orginalpriset var, men dom hade först satt ner dom till halva priset och sedan klistrat över den lappen med 20:-

Så 10:-st om man väntar med sin semla till kvällen.

Blommorna var skitbilliga dagen efter alla hjärtans dag, och såna där hjärtformade askar med hjärtformade gelehallon och chokladaskar var billigare än godiset på lösvikt....

 

[moddlaren]

Hoppas de smakade bra, trots att du nu antydde att du inte har en fri vilja ?

Har du fru/sambo? Har du, har du ej heller fri vilja?

 

[Raderad medlem 51742]

Har du fru/sambo? Har du, har du ej heller fri vilja?

Det enda jag vet är att om man tror på fri vilja i teorin så blir man snabbt överbevisad om att den inte existerar i praktiken. Är man å andra sidan övertygad om att ens egna fria vilja existerar i praktiken riskerar man till slut inse att det är teoretiskt omöjligt, den hårda vägen.

 

[moddlaren]

Det enda jag vet är att om man tror på fri vilja i teorin så blir man snabbt överbevisad om att den inte existerar i praktiken. Är man å andra sidan övertygad om att ens egna fria vilja existerar i praktiken riskerar man till slut inse att det är teoretiskt omöjligt, den hårda vägen.

Nu har ju inte fri vilja med räntan att göra men det har forskat mycket om fri vilja o hur hjärnan agerar. O hur dom än mätte o räknade magnet röntkade o dyligt,

Så när alla test personer fick öppna ett kuvert med 2 val o välja fritt, så var det ändå en synaps i hjärnan som reagerade snabbare än vad synintolkningen är.

Så den fria viljan verkar inte existera.

 

[Raderad medlem 51742]

Nu har ju inte fri vilja med räntan att göra men det har forskat mycket om fri vilja o hur hjärnan agerar. O hur dom än mätte o räknade magnet röntkade o dyligt,

Så när alla test personer fick öppna ett kuvert med 2 val o välja fritt, så var det ändå en synaps i hjärnan som reagerade snabbare än vad synintolkningen är.

Så den fria viljan verkar inte existera.

Ja, så verkar det vara, även om mycket av detta återstår att förstå. Samtidigt behöver det inte nödvändigtvis stå emot antagandet att människor kan göra val, ej heller att det finns moraliska implikationer av sådana val.

Som om inte det här med räntor och bindningstider var nog komplicerat…

 

[blueridge]

Ooops, hade inte koll på datum så nu gick mitt lilla bolån upp nästan 3 ggr till 4%, haft bundet senaste året. Löser in det imorgon och sen kostar det bundna mig 265 kr/mån efter avdrag i 2 år. Nöjd med den delen då sparräntan överstiger låneräntan. Ok hyra för de 25% av köpeskillingen jag ännu inte äger, säger jag.
Får se om Markus hugger på mitt "humble brag"...

 

[Markus]

Ooops, hade inte koll på datum så nu gick mitt lilla bolån upp nästan 3 ggr till 4%, haft bundet senaste året. Löser in det imorgon och sen kostar det bundna mig 265 kr/mån efter avdrag i 2 år. Nöjd med den delen då sparräntan överstiger låneräntan. Ok hyra för de 25% av köpeskillingen jag ännu inte äger, säger jag.
Får se om Markus hugger på mitt "humble brag"...

Haha jag låter det gå.

?

 

[moddlaren]

Det senaste årets rekordsnabba ränteuppgång är en hård smäll mot Sverige.

Nya BNP-siffror visar att ekonomin snabbt börjar ge vika och 2023 blir ett krisår i klass med 2008.

Skillnaden den här gången? Att politikerna inte gör något.

Det där med procenträkning kan vara lite lurigt.

Riksbankens styrränta är just nu 3 procent. Det är ingen extremt hög ränta i ett historiskt perspektiv – i mitten av 90-talet var den 9 procent och hösten 2008 4,75 procent.


Så hur kan vi kalla det för en räntechock?

Från slutet av 2005 till september 2008 höjde Riksbanken räntan från 1,5 till 4,75 procent – det motsvarar en uppgång med 217 procent på drygt 2,5 år.

Mellan slutet av april 2022 och februari 2023, bara lite mer än nio månader, vred Riksbanken upp räntan från 0 till 3 procent. Ungefär lika mycket i procentenheter som 2005 till 2008 men väldigt mycket mer i procentuell ökning.

Hur mycket mer? Ja, rent matematiskt är en uppgång från 0 till 3 faktiskt oändlig.



Det handlar alltså om en minst sagt rejäl räntesmocka.

Och Riksbanken är inte klar, i april väntas räntan höjas med åtminstone 0,50 procentenheter till 3,5 procent.
2023 ser ut att bli ett krisår för ekonomin. Riksbanken väntas komma med fler räntehöjningar.Foto: Tim Aro/TT
En annan bra illustration av hur snabbt räntorna stigit får vi genom att titta på vad svenska staten betalar för att låna. För exakt ett år sedan var räntan på tvååriga statspapper minus 0,15 procent. Idag är den 3,2 procent.

Det är den mest dramatiska uppgången på minst 30 år.


Men när det handlar om procenträkning är det också relevant att fråga sig: procent av vad?

Hur hårt ränteökningar slår beror ju också på hur stora lånen är.

1995, när Riksbankens ränta alltså var 9 procent uppgick Sveriges samlade skulder, alltså hushåll, företag och offentlig sektor till runt 3500 miljarder, enligt SCB.

Det betyder att för varje procentenhet som räntan steg ökade ränteutgifterna med 35 miljarder i runda slängar, eller 1,8 procent av dåtidens BNP.

Vid utgången av 2021 var skulderna 13 750 miljarder. En procent mer i ränta innebär alltså 138 miljarder i ökade utgifter, eller 2,5 procent av BNP.


Det är framförallt hushållens och företagens skulder som stigit, från 2250 miljarder 1995 till 11 800 miljarder 2021, en ökning med 420 procent, eller mer än så dubbelt så mycket som BNP–tillväxten.

Poängen: svensk ekonomi är betydligt mer känslig för stigande räntor idag än tidigare.

​

Vilket för oss till morgonens siffror från Statistiska centralbyrån.

De bekräftade vad svenskarna redan visste: att det inte går särskilt bra just nu. Under de tre sista månaderna 2022 sjönk Sveriges BNP med 0,9 procent jämfört med samma period 2021.

Det som tynger är hushållen och företagen, inte minst byggbolagen. Alltså de delar av ekonomin som lider mest när det blir dyrare att låna.

Att det hänger ihop visas också av andra siffror som kom från SCB häromdagen som avslöjade (föga förvånande) att svenskarnas aptit på att låna tvärnitat. Skulderna minskar till och med i absoluta tal för första gången på flera decennier.

​

Det är precis det här som Riksbanken försöker uppnå med att höja räntan. Tanken är att vi ska sluta låna, fortsätta minska vår konsumtion och därmed ska inflationen falla tillbaka till målet 2 procent.

Priset för att nå dit ser ut att bli högt. 2023 blir ett förlorat år, redan före dagens statistik pekar prognoserna på en nedgång av BNP med mellan 1,1 till 2 procent beroende på vem man frågar.

Det är det sämsta året sedan 2008 och i klass med krisåren i början av 90-talet.

Riksbankschef Erik Thedéen – en bromskloss


2008 och 2009 hjälpte Riksbanken till genom att sänka räntan snabbt och pumpa ut nya pengar. Även den dåvarande borgerliga regeringen öppnade plånboken för att stötta ekonomin och rädda finanssektorn.


På 90-talet genomfördes en budgetsanering men åren därefter gjordes bland annat satsningar på utbildning.

Den här gången bromsar Riksbanken. Men det gör även politikerna.

​

I rädsla för att driva upp inflationen har regeringen hittills suttit på händerna när lågkonjunkturen närmat sig, statens budget gick under 2022 med ett rekordöverskott på hela 164 miljarder kronor.

Sverige utmärker sig därmed i Europa. Vi är det land där ekonomin spås falla mest under 2023 och samtidigt den nation där politikerna lägger mest pengar på hög.

​

Vad som bör göras är förstås en fråga om politisk uppfattning. Men det är lite oklart hur investeringar i att skola om arbetslösa, fixa en dåligt fungerande infrastruktur och se till att människor inte dör i operationsköer skulle kunna leda till okontrollerad inflation.

Sverige befinner sig i ett märkligt läge. Omvärlden ser allt mer på oss som ett varnande exempel, en tågolycka på väg att hända. Men istället för att göra något verkar politikerna ha satt sig på perrongen och tagit fram popcornen.

Det ger ett lite märkligt intryck.


Av
Andreas Cervenka

 

[blueridge]

Det är väl inte räntorna som är brutala i sig, utan till vilka nivåer folk och företag är belånade. Maxar man sitt låneutrymme i lågräntetider med trissade priser inte minst på fastigheter...ja, då blir det fort dyrt, även med ränteförändringar inom "normalen".

Folk som förlitat sig på fortsatt låg ränta istf att bygga buffert eller/och amortera får det svettigt. Kom det som en överraskning?

 

[Raderad medlem 51742]

Det här har jag pratat om i 10 år. Ändå har alla omkring mig, med några få undantag sett på mig som om jag vore dum i huvudet.

 

[blueridge]

Jag lyder o köpte 2 semlor för 29 spänn på vivo.

En vecka varje år var min Far väldigt angelägen om att matinköp skulle ske på just Willys. Han hade förslag på vad som behövde införskaffas, körde gärna och handlade eller följde med. I butiken gick han sedan omkring och pratade med folk och han var uppskattad, t o m mycket uppskattad. Av inköpen blev inte mycket. Däremot var han angelägen om att också jag, eller vem mer som nu var med, tog ut den gratis semla varje kund fick vid varje köptillfälle denna vecka.

Väkdigt förtjust i inte minst gratis semlor. Ett par tre på raken var inga problem. En smula genant men samtidigt rätt underhållande.

 

[Kratoz]

Det här har jag pratat om i 10 år. Ändå har alla omkring mig, med några få undantag sett på mig som om jag vore dum i huvudet.

Timeing CFr, timeing.
På dom 10 åren har alla som maxat upplåning och förvaltat någorlunda smart gjort fina pengar.
Om man står i maj och talar om för alla att börja skotta snö så ser dom konstigt på en.
Även om man i december får rätt...

 

[Two stroke man]

Timeing CFr, timeing.
På dom 10 åren har alla som maxat upplåning och förvaltat någorlunda smart gjort fina pengar.
Om man står i maj och talar om för alla att börja skotta snö så ser dom konstigt på en.
Även om man i december får rätt...

Hur stor andel av befolkningen har gjort det då? Min bild är att belåningen oftare maxats för konsumtion.

Bostäder är konsumtion så länge man bor i den själv och inte hyr ut den.

 

[Kratoz]

Hur stor andel av befolkningen har gjort det då? Min bild är att belåningen oftare maxats för konsumtion.

Bostäder är konsumtion så länge man bor i den själv och inte hyr ut den.

Ingen aning men din bild är nog inte helt fel.

Så är det ju men bostäder är också en investering (om man köpt den såklart).

 

[H_____P]

Hur stor andel av befolkningen har gjort det då? Min bild är att belåningen oftare maxats för konsumtion.

Bostäder är konsumtion så länge man bor i den själv och inte hyr ut den.

Håller i sak i med dig. Tror inte heller att folk samlat pengar på hög. Bara att titta på andelen mopedbilar för 150 tkr som ungdomarna kör omkring i mitt område.

Men bostäder ser iaf jag som investering på en längre horisont. förutsatt att man har en sund belåningsgrad när man går in.
Och som alla investeringar går de upp och ner vid en given tidpunkt.

 

[JPT]

Jag ser inte bostaden som investering utan boende med trolig trivsel investering.. Köpt bostad är i mina ögon är ett billigare boende än hyrd, speciellt när de är obelånad..