I princip rätt att gripa Maduro pga vedervärdiga diktaturfasoner.
De har ju en fredspristagare som är i opposition mot Maduros kommunistparti och befolkningen har också tröttnat på socialism/kommunism/diktatur så förhoppningsvis kommer det att gå bättre för Venezuela (om nu inte gubbsur ska ha olje/mineralrättigheter och annat som tacksamhetsbetalning)
I skolan beskrevs han som ”imponerande”, men efter en kort tid vid makten i Venezuela började protesterna mot president Nicolás Maduro att rasa. Nu kommer busschauffören som blev president att ställas inför rätta i New York.
Vilma Stockvall
Publicerad 06:33
Följ skribent
Den 23 november 1962 föddes den i dag gripna Venezuelanska presidenten Nicolás Maduro.
Han växte upp i arbetarklassområdet El Valle utanför huvudstaden Caracas, där han redan i gymnasiet startade sin politiska karriär som ordförande för studentkåren. Enligt
The Guardian beskrivs han där som ”imponerande” och ”försonlig”.
Efter en tid med studier i Kuba flyttade Maduro tillbaka till den venezuelanska huvudstaden och började jobba som busschaufför, där han även blev fackligt engagerad.
I mitten av 90-talet började den politiska karriären ta fart. Maduro anslöt sig till Hugo Chávez, president i Venezuela mellan 1999 och 2013, politiska rörelse och klättrade upp i rang i partiet. År 2006 blev Nicolás Maduro landets utrikesminister.
Flyttade makten från parlamentet
I juni 2011 höll dåvarande president Hugo Chávez ett tal i tv där han berättade att han fått cancer. Chávez genomgick flera operationer och behandlingar under åren, och utsåg Nicolás Maduro år 2012 till vicepresident.
När Hugo Chávez dog i mars 2013 svors Maduro in som tillförordnad president, men utan höga hejarop från allmänheten. Maduro hånades för sina arbetarklassrötter, och framställdes som ”
en högljudd clown som bara upprepar Chávez retorik.”
Trots det vann han presidentvalet med 2 procentenheter en dryg månad senare.
De stora protesterna mot Maduro började 2014, då oppositionen inklusive Maria Corina Machado, även i dag oppositionsledare och tilldelad Nobels fredspris, uppmanade till protester i huvudstaden där 43 personer dog.
2015 förlorade Maduros parti i valet till parlamentet för första gången på 16 år. Draget blev då att flytta bort makten från parlamentet – och Maduro började styra landet genom bland annat undantagslagar och presidentdekret.
Åren som följde präglades av protester, skenande inflation, brist på grundläggande förnödenheter och en ekonomisk krasch.
2018 ville Argentina, Chile, Colombia, Paraguay, Peru och Kanada att Maduro ska ställas inför den internationella brottmålsdomstolen ICC, för brott mot mänskligheten i Venezuela sedan 2014. Enligt länderna ska det omfatta utomrättsliga mord, tortyr och obehöriga gripanden av politiska motståndare.
Maduro svarade i FN:s generalförsamling och sa att den humanitära krisen i landet var en ”fabrikation” och att andra länder ”försökte lägga sina händer i vårt land.”
Saknade motstånd i valet
I valet 2018 kandiderade Maduro i princip utan motstånd,
rapporterar The Guardian. Oppositionspartier hade tagits bort från valsedeln och politiker fängslades och flydde. Maduro utsågs till vinnare, men ett dussintal länder valde att inte erkänna honom. Däribland USA, Sverige och flera andra EU-länder.
USA svarade med sanktioner riktade mot Maduro och hans allierade.
Drygt två månader senare
exploderade två drönare i närheten av podiet där Maduro stod och höll ett tal vid en militärparad. Maduro kallade händelsen ett ”försök till presidentmord”, och sa bland annat att USA stöttade attacken. Senare tog en grupp på sig dådet som sade sig vilja störta Maduro.
Mordförsöket mot Maduro 2018. Foto: Xinhua/AP
År 2023 förbjöds oppositionsledaren Maria Corina Machado från att kandidera. Och i valet 2024 utropades Maduro till vinnare igen – utan att några officiella röster redovisades.
Som tack för vinsten 2024 gick Maduro ut i september och berättade att julen flyttas fram två månader – till den 1 oktober.
– Som en hyllning till er och för att visa er min tacksamhet, sade Maduro i en tv-sändning.
Nu, efter att Nicolás Maduro och hans fru Cilia Flores tillfångatagits av USA, uppger Donald Trump på en presskonferens att USA styr över Venezuela – fram tills dess att en ”säker och ordentlig maktövergång” kan göras.
Nästa presidentval i Venezuela är planerat till år 2030.
Vilma Stockvall
