MV Agusta släpper ny motor, fem cylindrar, två vevaxlar, tre kamaxlar?!

Som vanligt med MV Agusta är det vackert att titta på, men det är tveksamt om tekniken tillför något.

MV:n är nog den hojen jag saknar mest. Motorn var helt OK, men chassit var något helt extra!

fa5f9cae4cabaebf22135ac37fe0ffff.png

54d259531557849a6522bf788e047264.png

19ebf211f26c17118a70e1d8c8fc25d1.png
 
På vilket sätt skulle det slitaget bli kraftigare än slitaget på kugghjulen mellan vevaxel och transmission?

View attachment 523201

Här är det tre vevaxlar, 18 cylindrar och 36 kolvar som synkas ihop, det gäller att inte kugga fel....
88 Liter slagvolym och 3300hk på vevarna... eh mittendrevet
För att minska vibrationerna så väger vevaxlar ganska mycket, jämför vikten på kolvar, vevstakar och vevaxel i en 4 cylindrig som Suzuki GSX1300R med vikten på växellådans två axlar med kugghjul. Jag tror att vevaxel med mera väger mer än växellådan och sedan kedja och ryckutjämnare på bakhjulet. Men den här motorn har en gemensam kamaxel så det går inte sätta ryckutjämnare på kugghjulen mellan vevaxlarna.
Problemet är inget problem i lågvarviga motorer eller i motorer där några kilo inte spelar någon roll. Men det blir problem när VARVTALET HÖJS och VIKTEN ska hållas nere.
För då kan vevaxeln komma in i egensvängning. Vilket inte är acceptabelt i en MC-motor.
(Det är acceptabelt i en fartygsmotor för ligger motorn vid marchfart vid tex. 100 RPM och motorn och fartyget har naturlig egenfrekvens vid 40RPM så det inga problem. Det känns som kraftiga skakningar i hela båten vid 40RPM men det är bara några sekunder och så är varvtalet lägre eller högre på väg upp till 100RPM, erfarenheter från Pajala och Mertainen malm/tanker fartyg på två sommarlov ~1961&62 när jag gick i skolan. 12 cylindriga Götaverken 2-takt dieselmotorer på fartygen)
På en MC-motor så måste egenfrekvensen ligga över maxvarvtal. Egenfrekvensen kan
skrivas som f=1/2/PI*konstant*(Q/M)^0,5 där Q beskriver hur "elastisk" axeln och M är massan för en axeln . Exempel. En Busamotor har max varvtal 10000RPM en egenfrekvens på 12000RPM borde inte vara några problem. Så tar man och bygger ihop två Busamotor så man får en 6:a istället för den gamla 4:an. Då minskar Q till 0,67 Q, vevaxeln bli mer elastisk och M ökar till 1,5 Q.

Den nya egenfrekvensen blir (0,67/1,5)^0,5*12000=8019 RPM och maxvarv ska kanske ligga på 6700 RPM. Effekten är cylindervolym x varvtal i princip. Ökat volymen till 1,5 minskat tillåtet varvtalet till 0,67, nya effekten blir 1,5*0,67=1 dvs samma som förut. Med en tyngre lågvarvigare motor.
Att jag är så uppmärksam på egenfrekvensen beror på min första hoj BMW R60 600cc 30hp
vid 6000RPM om jag minns rätt. Polisen hade BMW R69S 600cc högre varv 42hp. Men för undvika snabba haverier hade vevaxeln på R69S svängningsdämpare. Dvs det satt längst fram på vevaxeln en rund stålskiva, diameter ca 10cm, tjocklek ca 1 cm, inklämd mellan två friktionsbelägg. Den här friktionsdämparen skulle när vevaxeln kom i självsvängning dämpa svängningarna ......så vevaxeln fick acceptabel livslängd. Hur kunde vevaxeln vara så sladdrig ? Jo hojen hade rullager och vevaxeln var pressad ihop av flera delar, senare BMW boxer har glidlager som ger starkare och "styvare" vevaxel genom att vevaxeln är ett stycke bearbetat gjutstål)

 
Last edited:
För att minska vibrationerna så väger vevaxlar ganska mycket, jämför vikten på kolvar, vevstakar och vevaxel i en 4 cylindrig som Suzuki GSX1300R med vikten på växellådans två axlar med kugghjul. Jag tror att vevaxel med mera väger med än växellådan och sedan kedja och ryckutjämnare på bakhjulet. Men den här motorn har en gemensam kamaxel så det går inte sätta ryckutjämnare på kugghjulen mellan vevaxlarna.
Problemet är inget problem i lågvarviga motorer eller i motorer där några kilo inte spelar någon roll. Men det blir problem när VARVTALET HÖJS och VIKTEN ska hållas nere.
För då kan vevaxeln komma in i egensvängning. Vilket inte är acceptabelt i en MC-motor.
(Det är acceptabelt i en fartygsmotor för ligger motorn vid marchfart vid tex. 100 RPM och motorn och fartyget har naturlig egenfrekvens vid 40RPM så det inga problem. Det känns som kraftiga skakningar i hela båten vid 40RPM men det är bara några sekunder och så är varvtalet lägre eller högre på väg upp till 100RPM, erfarenheter från Pajala och Mertainen malm/tanker fartyg på sommarlovet ~1962 när jag gick i skolan. 12 cylindriga Götaverken 2-takt dieselmotorer på fartygen)
På en MC-motor så måste egenfrekvensen ligga över maxvarvtal. Egenfrekvensen kan
skrivas som f=1/2/PI*konstant*(Q/M)^0,5 där Q beskriver hur "elastisk" axeln och M är massan för en axeln . Exempel. En Busamotor har max varvtal 10000RPM en egenfrekvens på 12000RPM borde inte vara några problem. Så tar man och bygger ihop två Busamotor så man får en 6:a istället för den gamla 4:an. Då minskar Q till 0,67 Q, vevaxeln bli mer elastisk och M ökar till 1,5 Q.
Den nya egenfrekvensen blir (0,67/1,5)^0,5*12000=8019 RPM och maxvarv ska kanske ligga på 6700 RPM. Effekten är cylindervolym x varvtal i princip. Ökat volymen till 1,5 minskat tillåtet varvtalet till 0,67, nya effekten blir 1,5*0,67=1 dvs samma som förut. Med en tyngre lågvarvigare motor.
Att jag är så uppmärksam på egenfrekvensen beror på min första hoj BMW R60 600cc 30hp
vid 6000RPM om jag minns rätt. Polisen hade BMW R69S 600cc högre varv 42hp. Men för undvika snabba haverier hade vevaxeln på R69S svängningsdämpare. Dvs det satt längst fram på vevaxeln en rund stålskiva, diameter ca 10cm, tjocklek ca 1 cm, inklämd mellan två friktionsbelägg. Den här friktionsdämparen skulle när vevaxeln kom i självsvängning dämpa svängningarna ......så vevaxeln fick acceptabel livslängd. Hur kunde vevaxeln vara så sladdrig ? Jo hojen hade rullager och vevaxeln var pressad ihop av flera delar, senare BMW boxer har glidlager som ger starkare och "styvare helgjuten" vevaxel gjord av ett stålstycke)
Precis vad jag skulle skriva…hrmpf 😊 🤪 😂
 
En rolig detalj med två vevaxlar som roterar mot varandra är att gyroeffekterna tar ut varandra och hojen kommer antagligen kännas mycket smidigare än andra hojar med lika stor motor.
Här kom ett verkligt bra argument för två vevaxlar och snurrar sedan kamaxlarna i samma riktning som två cylindersaxeln kanske det blir ännu bättre. Men vore det riktigt bra så hade det införts i MotoGP men här har dom nöjt sig med motroterande motor (motorn snurrar åt motsatt håll än hjulen, först var väl Yamaha, idag har väl alla MotoGP hojarna motroterande motor? Väl????
Jag kan ana att de 4-cylindriga 2 taktarna med två motroterande vevaxlar med max 500cc i VM måste varit otroligt lättsvängda !
Vilka VM hojar hade 4 cylindrar, 2-takt och två motroterande vevaxlar ?
Eller är det här "två motroterande vevaxlar" i MC på 1990-talet nått jag drömt ?
Inte drömt Suzuki med två vevaxlar
men V4 sänkte vikten jämfört med två vevaxlar
också Yamaha V4 dvs en vevaxel
Min slutsats är att det blir svårt omöjligt ? för MV att bygga en lika lätt TvinCrank 2R+3R som en V4 i tex Ducati eller Aprilia. Helt bortsett från risken för egensvängningar i vevaxlar och kugghjulskopplingen mellan vevaxlarna.
 
Last edited:
Här kom ett verkligt bra argument för två vevaxlar och snurrar sedan kamaxlarna i samma riktning som två cylindersaxeln kanske det blir ännu bättre. Men vore det riktigt bra så hade det införts i MotoGP men här har dom nöjt sig med motroterande motor (motorn snurrar åt motsatt håll än hjulen, först var väl Yamaha, idag har väl alla MotoGP hojarna motroterande motor? Väl????
Jag kan ana att de 4-cylindriga 2 taktarna med två motroterande vevaxlar med max 500cc i VM måste varit otroligt lättsvängda !

En vevaxel som roterar mot hjulens rotation kanske är bäst. Jag vet inte och tänker inte lägga tid på att räkna.
 
Här kom ett verkligt bra argument för två vevaxlar och snurrar sedan kamaxlarna i samma riktning som två cylindersaxeln kanske det blir ännu bättre. Men vore det riktigt bra så hade det införts i MotoGP men här har dom nöjt sig med motroterande motor (motorn snurrar åt motsatt håll än hjulen, först var väl Yamaha, idag har väl alla MotoGP hojarna motroterande motor? Väl????
Jag kan ana att de 4-cylindriga 2 taktarna med två motroterande vevaxlar med max 500cc i VM måste varit otroligt lättsvängda !
Vilka VM hojar hade 4 cylindrar, 2-takt och två motroterande vevaxlar ?
Eller är det här "två motroterande vevaxlar" i MC på 1990-talet nått jag drömt ?
Nu kan jag inte MotoGP-reglementet, men motorkonfigurationerna som tillåts är väl rätt kraftigt begränsade?
 
Var det inte britten eller den där andra snubben (kommer inte ihåg namnet nu) som skulle utveckla en egen motogp hoj som hade delad vev och motroterande för att nolla gyrokrafterna mot varandra?
 
Nyheter
Motorsportsalongen i Örebro!

Jag tog en snabb avstickare...

Honda CB 1000 GT bjuder på sportig komfort

Det är ingen lätt uppgift H...

KTM: ”Det är helt klart vägen framåt.”

Rajiv Bajaj, 58, VD för den...

Framtidens hjälmar är här!

Bland finesserna finns ljus...

Öhlins, som under många år ...

Bridgestone lanserar nytt sportdäck

Bridgestone har presenterat...

Ny Suzuki-importör

Suzuki SV-7 GX var en av Su...

Suzuki byter importör!

Suzuki SV-7 GX var en av Su...

MotoGP-säsongen avslutas i stor stil

Den traditionella finalbild...

Återkallelse av KTM 125, 250, 390 och 990 DUKE-modeller från årsmodell 2024

Är din KTM bland dem som sk...

Back
Top