Ett väldigt bra och konstruktivt inlägg på FB:
Johan Stuxberg. 1 268 gillar · 1 694 pratar om detta. Komiker
www.facebook.com
www.facebook.com
oepondtsSr1fl8 t8ih4uit9l5th01u1lh219u7m7c1a67157861li17g229 ·
De primära faktorerna som direkt påverkar jordens klimat:
Solemissionen
Jordens albedo
Planetära emissiviteten
Havsströmmar
Fördelningen av land och hav
Bergskedjornas höjd och utsträckning
Växthusgaser(där vattenångan är den primära effekten, 97%)
Huvudsakliga källan till de senaste årtusendenas klimatförändringar är ändringar av solens aktivitet!
Solen har aldrig varit statisk, solens variationer med dess olika cykler är den starkaste drivkraften för klimatets variationer.
Det finns tydligt samband mellan solfläckscykelns längd och jordytans medeltemperatur.
Vid högre solaktivitet minskar mängden kosmisk strålning och då bildas mindre moln. Moln är alla ljusa vita, och de reflekterade 90% av solljuset tillbaka till rymden, vilket gör dem till den mest avgörande men mest förbisedda aspekten av klimatsystemet.
Jordens albedo domineras av moln. Kosmisk strålning via solens magnetfält påverka molnbildningen i jordatmosfären.
Vid solmaximun bildas det färre moln, pga mindre kosmisk strålning. Vilket får solstrålarna lättare att komma ner.
Lägst har solfläcksförekomsten varit under det s.k. Maunderminimet under lilla istiden, då solen var i det närmaste fläckfri under ca 70 år. Låg solaktivitet innebär högre kosmisk strålning med fler molnbildning.
År 2005 fann astrofysikern Soon att det föreligger en påfallande korrelation mellan Hoyt-Schattens solaktivitetsmått och 1900-talets lufttemperaturer i Arktis och årsmedeltemperaturerna i USA. I båda fallen stärktes korrelationen när hänsyn till tidsfördröjning på ett par år mellan ändringarna av solens aktivitet och ändringarna av temperaturen tas med.
Haven ändrar temperatur i takt med solinstrålningens årstidsväxlingar.
Hav täcker 72% av jordens yta till ett genomsnittligt djup av 3,68 kilometer, vilket gör jorden till en vattenplanet.
Haven är jordens termostat som håller 94% av all kvarhållen värmeenergi.
Hav är källan till allt väder, inte koldioxid. Svängningar i havet påverkar temperaturen globalt. Särskilt tydligt AMO, PDO och ENSO.
Jordens rotationshastighet, lutning mot det ekliptiska planet, oregelbundenheter i jordbanan och i jordaxelns lutning, har perioder på ca 21 000 år, 41 000 år och 100 000 år, som av dagens klimatforskning anses vara huvudorsaken till istiderna.
Den absoluta dominerande växthusgasen utgörs av vattenånga, ca 97%.
Koldioxidens uppvärmningseffekt är triviala på grund av dess logaritmiskt avtagande uppvärmningseffekt
Vattenånga är den växthusgas som strålningsmässigt påverkar atmosfärens temperaturbalans allra mest!
Vattenånga är den enda växthusgasen vi har, övriga växthusgaser saknar i sammanhanget betydelse.
Om koldioxiden fördubblades från dagen 0,04% till 0,08% över natten skulle det inte göra någon mätbar skillnad alls för klimatet någonstans på jorden
Människans del av koldioxidutsläpp, som är mycket liten del av den totala koldioxidhalten i luften, gör absolut ingen skillnad alls på vare sig det ena eller andra sättet gällande klimatet.
Däremot har koldioxid mycket stor, direkt avgörande betydelse för allt liv på jorden då koldioxid är en växtföda. Stigande koldioxidhalt i luften är mycket glädjande, ju högre nivå innan nästa istid träder in, desto större chans för överlevnad under istiden.
Koldioxid och värme räddar liv!
Iskärnor från Antarktis Vostok och EPICA visar ett mönster av återkommande istider i intervaller på 100 000 år under de senaste 800 000 åren. Mellan istiderna har det under de senaste 450 000 åren varit mellanistider som har varat i ca 10 000 år.
Innan nuvarande mellanistid befann sig jorden i en istid som hade varat i drygt 100 000 år. Under den tiden låg större delen av norra halvklotet under ett par km tjock is. Nästa istid kommer sannolikt inte att skilja sig mycket från den senaste.
Den Globala naturliga uppvärmningen berör främst de kalla delarna av jorden, runt polerna.
Det leder till minskad temperaturskillnad mellan polerna och ekvatorn, dvs en minskad drivkraft för stormar och relaterade väderfenomen.
När temperaturskillnaderna minskar så minskar också lågtryck och högtryck och de luftrörelser som försöker att jämna ut tryckskillnader mellan kalla och varma områden. Om temperaturskillnaderna minskar så blir också vindarna mindre kraftiga.
I IPCC:s rapporter framgår att extremväder inte har blivit vanligare eller kommer att bli vanligare med ett varmare klimat.
Samtliga rapporter från IPCC drar också slutsatsen att 1900-talets globala uppvärmning inte har lett till någon global ökning av ovädrens antal eller styrka. Samma missuppfattning gäller bränder och i stort sett alla andra klimatfenomen.
Varmare klimat leder till minskad extremväder, minskade skogsbränder och krympande öknar!
De kända reservoarerna av kol, olja och gas utgör enligt IPCC 3700 GtC(14 000GtCO2). Förbränner vi alla dessa reservoarer av kol, olja och gas kommer atmosfären att tillgöras koldioxid svarande mot 0,1750%(1750 ppm). Därav kommer på sikt 98,5% att tas upp i hydrosfären och biosfären enligt IPCC:s kolcykel-schema, varför det bestående bidraget till ökning av atmosfärens koldioxidhalt inte blir större än 0,0026%(26 ppm). Det är ungefär lika mycket som halten har ökat de senaste 15 åren
Henry's naturlag gäller alltid
Kallt vatten löser mer koldioxid än varmt vatten. Det innebär att global uppvärmning ger upphov till koldioxidavgasning från havet. Dvs 1900-talets ökade koldioxidhalter huvudsakligen återspeglar termisk avgasning från havet
Lufthalten av koldioxid ökar pga avgasning från havet. Har ingenting med människan att göra
Klimatet var mycket kallt under flera hundra år från 1200-talet till 1850. Den period vi kallar “Lilla Istiden”. Den har givetvis kylt ner en stor del av havens vatten
Gasers partialtryck varierar med temperaturen. Kallt vatten suger till sig gaser. Således har haven ökat sitt innehåll av koldioxid under några hundra år
150 år sedan tog lilla istiden slut, med svag återhämtning av temperatur som följd. Det gäller givetvis även havens vatten, vars partialtryck då stigit
När partialtrycket av koldioxid stiger i vattnet, men inte i luften. Uppstår det en differens av tryck, som drivit gasen upp till atmosfären, vars halt stigit stadigt sedan 1957 enligt mätningar på Mauna Loa i Hawaii
Atmosfärens partialtryck beror endast på gasens halt, dess koncentration, som inte påverkas av temperaturen
TBC=To Be Continued, se nästa inlägg: