Bolån - räntans utveckling i framtiden

[zoda]

Nya pengar som tävlar om samma mängd varor också. Eg skillnad på inflation och pris som fluktuerar.

Penningmängd M3 januari 2004: 1 290 503 mkr.
Penningmängd M3 januari 2024: 4 874 151 mkr.

Penningmängd. Månad 2004M01 - 2025M06-Statistikdatabasen

 

[Lugn]

Nya pengar som tävlar om samma mängd varor också. Eg skillnad på inflation och pris som fluktuerar.

Penningmängd M3 januari 2004: 1 290 503 mkr.
Penningmängd M3 januari 2024: 4 874 151 mkr.

Penningmängd. Månad 2004M01 - 2025M06-Statistikdatabasen

Som referens kan nämnas att börsen 4x:at under samma period. Alltså helt i linje med flödesutvecklingen, trots hur senaste årens uppgång kan kännas rent emotionellt.

 

[zoda]

Som referens kan nämnas att börsen 4x:at under samma period. Alltså helt i linje med flödesutvecklingen, trots hur senaste årens uppgång kan kännas rent emotionellt.

Och jag som känt mig som världens börshaj. Fan då. Har jag egentligen inte blivit rikare alls?

Men det är ju genialt iom att man får reavinstskatta bort en del av "vinsten". Vinnare och förlorare, och även "vinnare" som är förlorare.
Ingens köpkraft blir större, ingen blir rikare. Men man har iom inflationen en bokförd vinst på sin investering på x kr...som man ska skatta för. Igen, det är ju genialt.

 

[Kratoz]

Var har jag skrivit det? Det låter mer som nåt du tolkat in men som jag inte alls sagt.

Men begränsar man sig till verktygen i riksbankens verktygslåda så stämmer det ju ganska bra. Och det är väl just riksbanken och styrräntan vi diskuterat idag och inte några andra politiska åtgärder.

Var har jag skrivit att du sagt det?
Det är nog något du läst in men som jag inte skrivit alls.
Jag citerade länken du postar i 1629 för det står att "styrräntan huvudsakligen styr inflationen".

Du får väl begränsa dig till vad du vill.
Men inflation begränsas inte bara av styrräntan.
Det är, även om det verkar svårt, det jag vill ha fram.

 

[Markus]

Som jag ser det så har den nuvarande räntan med nöd och näppe lyckats få ner inflationen till här vi är nu, fortfarande ovanför målet.

Sänks räntan med en så här svag krona så kommer kronan falla ännu mer och inflationen stiga.

Jag förstår inte varför ni är så ivriga med att försöka ordna stigande priser på allt ni köper bara för att få betala lite mindre ränta med andra handen.

Och när sen inflationen gått upp, ja då måste riksbanken lika förbannat höja räntan för att få ner inflationen så vad var vinsten med det?

Vet inte om det stämmer jättebra faktiskt men man får väl se till hela bilden, plus att jag ifrågasätter fortfarande att kpi är helt relevant. Det är ett teoretiskt mått och man skall nog läsa det som det också.

 

[Two stroke man]

Var har jag skrivit att du sagt det?
Det är nog något du läst in men som jag inte skrivit alls.
Jag citerade länken du postar i 1629 för det står att "styrräntan huvudsakligen styr inflationen".

Du får väl begränsa dig till vad du vill.
Men inflation begränsas inte bara av styrräntan.
Det är, även om det verkar svårt, det jag vill ha fram.

Så vad anser du att riksbanken ska göra då för att begränsa inflationen samtidigt som dom sänker räntan åt er?

 

[Kratoz]

Så vad anser du att riksbanken ska göra då för att begränsa inflationen samtidigt som dom sänker räntan åt er?

Så tror du att inflationen i Sverige endast styrs av RB's styrränta?

 

[Two stroke man]

Var har jag skrivit att du sagt det?
Det är nog något du läst in men som jag inte skrivit alls.
Jag citerade länken du postar i 1629 för det står att "styrräntan huvudsakligen styr inflationen".

Du får väl begränsa dig till vad du vill.
Men inflation begränsas inte bara av styrräntan.
Det är, även om det verkar svårt, det jag vill ha fram.

Nej, så står det inte riktigt heller.

Det står att penningpolitiken huvudsakligen använder styrräntan som verktyg för att styra inflationen.

Ingenstans där står det att styrräntan skulle vara det enda som påverkar inflationen. Eller ens att det huvudsakligen är styrräntan som påverkar inflationen. Det enda jag ser är att det beskrivs som det huvudsakliga verktyget.

 

[Markus]

Så vad anser du att riksbanken ska göra då för att begränsa inflationen samtidigt som dom sänker räntan åt er?

"Åt er"

 

[Kratoz]

Nej, så står det inte riktigt heller.
View attachment 497213
Det står att penningpolitiken huvudsakligen använder styrräntan som verktyg för att styra inflationen.

Ingenstans där står det att styrräntan skulle vara det enda som påverkar inflationen. Eller ens att det huvudsakligen är styrräntan som påverkar inflationen. Det enda jag ser är att det beskrivs som det huvudsakliga verktyget.

Så om RB sänker styrräntan går inte inflationen automatiskt upp?
Och om RB höjer styrräntan går inflationen inte automatiskt ner?
(Och eftersom man uppenbarligen måste vara extremt tydlig så menar jag inte en justering på 6-10% utan 0.10-0.25% i ovan frågor.)

 

[Lugn]

Så om RB sänker styrräntan går inte inflationen automatiskt upp?
Och om RB höjer styrräntan går inflationen inte automatiskt ner?
(Och eftersom man uppenbarligen måste vara extremt tydlig så menar jag inte en justering på 6-10% utan 0.10-0.25% i ovan frågor.)

Hade det varit så hade inflationen varit fixad för länge sedan. Styrräntan är enbart ett verktyg som används för att försöka driva inflationen närmare målet.

Sedan är räntejusteringar begränsade i sin inflationsdämpande effektivitet när fraktkostnader, oljepriser, kakaopriser, osv står i andra vågskålen. Samtidigt vill man inte höja eller sänka räntan för mycket, då man då mister sitt enda verktyg för att påverka inflationen i nämnvärd mening.

 

[zoda]

Risk för chokladkris: ”Lämpligt att bunkra”

Kakaopriset har mer än dubblats sen årsskiftet. Det pratas om ”panik” och ”härdsmälta” – och vi kan räkna med dyrare choklad framöver. – Det kan vara lämpligt att bunkra, säger Jörgen Kennemar på Swedbank.

www.expressen.se

"När 2024 inleddes kostade ett ton kakao drygt 4 200 dollar, efter att priset stigit kraftigt under 2023.

Nu har det stigit ännu mer. Den 26 mars nådde kakaopriset över 10 000 dollar –106 000 kronor – per ton för första gången någonsin, enligt CNBC.

Orsaken är en rejäl brist på kakaobönor.

– De stora producenterna, med Ghana och Elfenbenskusten i spetsen, har drabbats av torka och bränder, och kakaoplantorna av sjukdomar. Det är den främsta anledningen till att priserna har skjutit i höjden, säger Jörgen Kennemar, råvaruanalytiker på Swedbank."

Det handlar alltså om att priset gått upp, inte inflationen. Eller är det samma sak?
RB mäter priser och kallar det inflation. Är det samma sak? Tar de hänsyn till tex torka/bränder?
Kan styrräntan i sverige påverka skördarna av kakao i tex ghana och elfenbenskusten?

 

[Lugn]

Risk för chokladkris: ”Lämpligt att bunkra”

Kakaopriset har mer än dubblats sen årsskiftet. Det pratas om ”panik” och ”härdsmälta” – och vi kan räkna med dyrare choklad framöver. – Det kan vara lämpligt att bunkra, säger Jörgen Kennemar på Swedbank.

www.expressen.se

"När 2024 inleddes kostade ett ton kakao drygt 4 200 dollar, efter att priset stigit kraftigt under 2023.

Nu har det stigit ännu mer. Den 26 mars nådde kakaopriset över 10 000 dollar –106 000 kronor – per ton för första gången någonsin, enligt CNBC.

Orsaken är en rejäl brist på kakaobönor.

– De stora producenterna, med Ghana och Elfenbenskusten i spetsen, har drabbats av torka och bränder, och kakaoplantorna av sjukdomar. Det är den främsta anledningen till att priserna har skjutit i höjden, säger Jörgen Kennemar, råvaruanalytiker på Swedbank."

Det handlar alltså om att priset gått upp, inte inflationen. Eller är det samma sak?
RB mäter priser och kallar det inflation. Är det samma sak? Tar de hänsyn till tex torka/bränder?
Kan styrräntan i sverige påverka skördarna av kakao i tex ghana och elfenbenskusten?

Ja, inflation är ett mått på prisökning. Priserna i sin tur drivs i en effektiv marknad av balansen mellan tillgång och efterfrågan.

Styrräntan påverkar inte tillgången av kakaobönor, vilken som du beskriver är begränsad pga minskad skörd. Däremot skulle man kunna minska efterfrågan genom att höja kapitalkostnaderna via styrräntan.

Man når på så sätt en balans och undviker att priset skenar - minskad skörd driver upp priset, medan minskad efterfrågan har motsatt effekt. Detta är givetvis ett begränsat exempel, men förenklat så är beskriver det inflation och dess drivkrafter ganska väl.

Sekundärpåverkan (hittar på ord fritt nu) är knepigare, då tex höjd styrränta inte bara minskar efterfrågan, utan även ökar kostnaderna för kakaoproducenten i vårt exempel. Detta leder till minskade marginaler för företaget, vilket oftast bemöts med nedskärningar och/eller prisökningar.
Det är därför räntediskussioner är så känsliga - höj räntan och inflationen minskar, men höj för mycket och man får en ökad arbetslöshet, minskade investeringar, och ev deflation. Detta kan snabbt leda till en negativ spiral där kraftiga räntesänkningar krävs för att få fart på ekonomin igen.

Än värre är stagflation, men det ska teoretiskt sett vara omöjligt. Trots det har det hänt.

 

[Two stroke man]

Hade det varit så hade inflationen varit fixad för länge sedan. Styrräntan är enbart ett verktyg som används för att försöka driva inflationen närmare målet.

Sedan är räntejusteringar begränsade i sin inflationsdämpande effektivitet när fraktkostnader, oljepriser, kakaopriser, osv står i andra vågskålen. Samtidigt vill man inte höja eller sänka räntan för mycket, då man då mister sitt enda verktyg för att påverka inflationen i nämnvärd mening.

Det där sista är en nog så viktig punkt numera när räntorna är så här låga och ännu värre när styrräntan var noll.

En reglertekniker skulle beskriva det som att aktuatorerna är saturerade och där vill man inte hamna.

Google Search

 

[Kratoz]

Ja, inflation är ett mått på prisökning. Priserna i sin tur drivs i en effektiv marknad av balansen mellan tillgång och efterfrågan.

Styrräntan påverkar inte tillgången av kakaobönor, vilken som du beskriver är begränsad pga minskad skörd. Däremot skulle man kunna minska efterfrågan genom att höja kapitalkostnaderna via styrräntan.

Man når på så sätt en balans och undviker att priset skenar - minskad skörd driver upp priset, medan minskad efterfrågan har motsatt effekt. Detta är givetvis ett begränsat exempel, men förenklat så är beskriver det inflation och dess drivkrafter ganska väl.

Sekundärpåverkan (hittar på ord fritt nu) är knepigare, då tex höjd styrränta inte bara minskar efterfrågan, utan även ökar kostnaderna för kakaoproducenten i vårt exempel. Detta leder till minskade marginaler för företaget, vilket oftast bemöts med nedskärningar och/eller prisökningar.
Det är därför räntediskussioner är så känsliga - höj räntan och inflationen minskar, men höj för mycket och man får en ökad arbetslöshet, minskade investeringar, och ev deflation. Detta kan snabbt leda till en negativ spiral där kraftiga räntesänkningar krävs för att få fart på ekonomin igen.

Än värre är stagflation, men det ska teoretiskt sett vara omöjligt. Trots det har det hänt.

Bra skrivet.
Fn med en inflation på 2,2%, och en kurva som sedan länge pekar nedåt, så ser jag minskade investeringar, ökad arbetslöshet och en kraschande bostadsmarknad som ett större hot/sannorlikhet än en ökande inflation.
Two Stroke (utan att vilja lägga ord i hans mun) verkar se det tvärt om.

Jag hoppas inget att dessa två scenarierna inträffar.
Varken skenande inflation eller en avstannad ekonomi som behöver kick-startas med negativa räntor.

Och, som jag skrivit, så ser jag generellt det osäkra geopolitiska läget som det största hotet mot ekonomin.
Iran-Israel, Kina-Taiwan, rysk imperialism osv.
Saker som vi knappt kan påverka alls.

Den som lever får se.

 

[zoda]

Ja, inflation är ett mått på prisökning. Priserna i sin tur drivs i en effektiv marknad av balansen mellan tillgång och efterfrågan.

Ja den ALLMÄNNA prisökningen. Eller att valutan blir mindre värd, två sidor av samma mynt.

Den allmänna prisnivån (som riksbanken själva skriver) kan tänkas mäta inflation. Inte enskilda priser eller ens en massa olika priser på olika saker, att priset på lösgodis höjs till påsk eller att morötter blir dyrare efter en dålig skörd, eller att priset på skinka höjs till jul. Inflation är prisnivån på alla saker - allmänt.
Så vad för något är det som gör att den allmänna prisnivån stiger. Jo att valutan späs ut, den görs mindre värd genom att penningmängden ökas.

Verktyget att sluta öka inflationen är att sluta öka penningmängden.

 

[Two stroke man]

Om inte bostadsmarknaden har kraschat nu med styrräntan som höjts från 0 till 4% och legat där så tror jag inte den kommer krascha av att styrräntan ligger kvar där ytterligare ett år. Dessutom förstår jag inte varför det skulle vara ett problem att bostäder blir billigare. Ingen skulle beskriva det som ett problem att mjölken blir billigare.

Den ökade arbetslösheten så här långt är inte stor men väldigt begränsad till byggindustrin i storstäder.
Arbetslösa byggarbetare i Stockholm får väl göra som arbetslösa ute i landet fått göra i decennier, flytta dit jobben finns eller söka jobb i en annan bransch.
Äldreomsorgen brukar alltid ha behov av personal.

Edit: Nu missade jag att citera @Kratoz

 

[Two stroke man]

Ja den ALLMÄNNA prisökningen. Eller att valutan blir mindre värd, två sidor av samma mynt.

Den allmänna prisnivån (som riksbanken själva skriver) kan tänkas mäta inflation. Inte enskilda priser eller ens en massa olika priser på olika saker, att priset på lösgodis höjs till påsk eller att morötter blir dyrare efter en dålig skörd, eller att priset på skinka höjs till jul är inte inflation utan prisnivån på alla saker - allmänt.
Så vad för något är det som gör att den allmänna prisnivån stiger. Jo att valutan späs ut, den görs mindre värd genom att penningmängden ökas.

Verktyget att sluta påverka inflationen är att sluta öka penningmängden.

Tittar man i gamla skolböcker så var det i princip likhetstecken mellan inflation och penningmängd men sen har läroböckerna skrivits om
Numera är inflation kostnadsökningar i en kpi-korg där scb byter ut varorna i takt med att folket inte längre har råd att köpa varorna.

Världen känns ganska Orwellsk emellanåt.

 

[zoda]

Tittar man i gamla skolböcker så var det i princip likhetstecken mellan inflation och penningmängd men sen har läroböckerna skrivits om

Precis. Lite historierevisionism sådär.

Ökning av penningmängd, eller mer konkret den prisökning som ses som en effekt av ökad penningmängd - (pris)inflation - här räknas alltså inte konsumenternas beteende. utbud/efterfrågan, dåliga skördar osv osv in.
Inflation, att priser går upp är ett symtom på att pengars köpkraft sjunker.

Världen känns ganska Orwellsk emellanåt.

Vissa verkar tro att "1984" var en instruktionsbok.

 

[Markus]

Än värre är stagflation, men det ska teoretiskt sett vara omöjligt. Trots det har det hänt.

Det är väl det vi har haft i Sverige i något år. Det i sin tur beror på politiskt korrekt migrationspolitik.