Vad handlar det om?
USA:s så kallade skuldtak, en gräns för hur mycket staten får låna. Skuldtaket kom till i början på 1900-talet och är för närvarande på drygt 31 000 miljarder dollar. Mer än så får staten inte låna.
Taket har höjts återkommande av politikerna i kongressen, som ansvarar för frågan. Länge skedde det närmast rutinmässigt: när staten närmade sig taket höjdes gränsen, och staten fick fortsätta låna. Det har fått många att ifrågasätta vad skuldtaket överhuvudtaget ska vara till för.
Men de senaste åren har dessa höjningar blivit alltmer politiserade. Dessutom är kongressen just nu jämnt delad mellan de båda partierna på ett sätt som gör att inget parti har egen makt över frågan. Republikanerna har en knapp majoritet i representanthuset, Demokraterna har en tunn majoritet i senaten.
Två problem gör frågan akut. Dels måste skuldtaket höjas före 1 juni, annars tvingas staten ställa in vissa betalningar.
Och dels verkar en lösning vara långt borta.
Vad händer om USA tvingas ställa in betalningarna?
Den frågan har i många år främst setts som akademisk – senaste gången det var nära att hända, 2011, blev resultatet sänkt amerikanskt kreditbetyg från AAA till AA+ från Standard & Poor’s. I praktiken är det en prestigefråga.
Bakgrunden är två omständigheter. Den amerikanska federala staten har i många decennier spenderat mer än den haft i intäkter. Ständiga budgetunderskott har finansierats med upplåning, vilket gett en svällande statsskuld.
Lösningen för att komma tillrätta med detta är enkel, åtminstone i teorin. Antingen kan politikerna kapa i utgifterna, eller höja intäkterna – vilket innebär höjda skatter – eller helst en kombination av båda.
Men republikanska politiker vägrar rutinmässigt höja några skatter, och demokrater är lika ovilliga att kapa i utgifterna.
Den andra omständigheten är att amerikanska statspapper allmänt betraktas som grundbulten i det internationella finansiella systemet. De anses av investerare vara världens säkraste investering, på antagandet att USA inte kan gå i konkurs.
Och nu är det trots allt just det som är på väg att hända.
Så varför kan de inte höja skuldtaket den här gången?
Det alltmer polariserade politiska läget i Washington gör risken högre nu än förra gången det var allvarlig kris, 2011. Partiernas små majoriteter i båda kamrarna gör det än mer komplicerat.
Kevin McCarthy, den republikanska talmannen i representanthuset, lade fram ett budgetförslag tidigare i år som han menade var en lösning framåt. Partiet krävde kapade utgifter, fast inte inom försvaret, pensionssystemet Social Security och en del andra områden. Om de besparingarna genomfördes skulle, menade McCarthy, hans parti tillåta en höjning av skuldtaket.
Till osäkerheten hör att det är oklart om McCarty ens hade sitt eget parti bakom sig för den lösningen.
President Biden och Demokraterna tvärvägrade. En höjning av skuldtaket ska inte villkoras av några nedskärningar, deklarerade Vita huset. Dessutom argumenterar Demokraterna för att statens skulder, som den behöver låna för att betala räntorna på, är resultatet av både republikanska och demokratiska politiska beslut. Båda partier har alltså del i den uppkomna skuldkrisen.
Så vad händer i juni?
Egentligen passerade USA:s statsskuld skuldtaket redan i början av året. Finansdepartementet har därefter använt vad som kallas ”extraordinära åtgärder” i bokföringen för att kunna fortsätta fungera.
Nästa deadline är mer komplicerad. Enligt finansministern Janet Yellen måste staten från den 1 juni börja prioritera vilka skulder den fortsätter betala och vilka den tvingas ställa in betalningarna på. Det innebär i praktiken en teknisk konkurs, helt eller delvis.
Vad som sker då vet ingen – det har aldrig hänt förut. Men börs- och finansexperter befarar stora börsras, potentiell recession och allmän oreda på finansmarknaderna om den amerikanska staten i praktiken ställer in betalningarna.
Att nervositeten ännu inte syns särskilt mycket på börser och räntemarknader beror på att politikerna i Washington hittills alltid lyckats hantera saken, om än i elfte timmen.
Biden och McCarthy är planerade att träffas under tisdagen för att försöka lösa skuldtakshärvan den här gången också. Om de lyckas är oklart – och tiden de har på sig är på väg att rinna ut.
USA:s så kallade skuldtak, en gräns för hur mycket staten får låna. Skuldtaket kom till i början på 1900-talet och är för närvarande på drygt 31 000 miljarder dollar. Mer än så får staten inte låna.
Taket har höjts återkommande av politikerna i kongressen, som ansvarar för frågan. Länge skedde det närmast rutinmässigt: när staten närmade sig taket höjdes gränsen, och staten fick fortsätta låna. Det har fått många att ifrågasätta vad skuldtaket överhuvudtaget ska vara till för.
Men de senaste åren har dessa höjningar blivit alltmer politiserade. Dessutom är kongressen just nu jämnt delad mellan de båda partierna på ett sätt som gör att inget parti har egen makt över frågan. Republikanerna har en knapp majoritet i representanthuset, Demokraterna har en tunn majoritet i senaten.
Två problem gör frågan akut. Dels måste skuldtaket höjas före 1 juni, annars tvingas staten ställa in vissa betalningar.
Och dels verkar en lösning vara långt borta.
Vad händer om USA tvingas ställa in betalningarna?
Den frågan har i många år främst setts som akademisk – senaste gången det var nära att hända, 2011, blev resultatet sänkt amerikanskt kreditbetyg från AAA till AA+ från Standard & Poor’s. I praktiken är det en prestigefråga.
Bakgrunden är två omständigheter. Den amerikanska federala staten har i många decennier spenderat mer än den haft i intäkter. Ständiga budgetunderskott har finansierats med upplåning, vilket gett en svällande statsskuld.
Lösningen för att komma tillrätta med detta är enkel, åtminstone i teorin. Antingen kan politikerna kapa i utgifterna, eller höja intäkterna – vilket innebär höjda skatter – eller helst en kombination av båda.
Men republikanska politiker vägrar rutinmässigt höja några skatter, och demokrater är lika ovilliga att kapa i utgifterna.
Den andra omständigheten är att amerikanska statspapper allmänt betraktas som grundbulten i det internationella finansiella systemet. De anses av investerare vara världens säkraste investering, på antagandet att USA inte kan gå i konkurs.
Och nu är det trots allt just det som är på väg att hända.
Så varför kan de inte höja skuldtaket den här gången?
Det alltmer polariserade politiska läget i Washington gör risken högre nu än förra gången det var allvarlig kris, 2011. Partiernas små majoriteter i båda kamrarna gör det än mer komplicerat.
Kevin McCarthy, den republikanska talmannen i representanthuset, lade fram ett budgetförslag tidigare i år som han menade var en lösning framåt. Partiet krävde kapade utgifter, fast inte inom försvaret, pensionssystemet Social Security och en del andra områden. Om de besparingarna genomfördes skulle, menade McCarthy, hans parti tillåta en höjning av skuldtaket.
Till osäkerheten hör att det är oklart om McCarty ens hade sitt eget parti bakom sig för den lösningen.
President Biden och Demokraterna tvärvägrade. En höjning av skuldtaket ska inte villkoras av några nedskärningar, deklarerade Vita huset. Dessutom argumenterar Demokraterna för att statens skulder, som den behöver låna för att betala räntorna på, är resultatet av både republikanska och demokratiska politiska beslut. Båda partier har alltså del i den uppkomna skuldkrisen.
Så vad händer i juni?
Egentligen passerade USA:s statsskuld skuldtaket redan i början av året. Finansdepartementet har därefter använt vad som kallas ”extraordinära åtgärder” i bokföringen för att kunna fortsätta fungera.
Nästa deadline är mer komplicerad. Enligt finansministern Janet Yellen måste staten från den 1 juni börja prioritera vilka skulder den fortsätter betala och vilka den tvingas ställa in betalningarna på. Det innebär i praktiken en teknisk konkurs, helt eller delvis.
Vad som sker då vet ingen – det har aldrig hänt förut. Men börs- och finansexperter befarar stora börsras, potentiell recession och allmän oreda på finansmarknaderna om den amerikanska staten i praktiken ställer in betalningarna.
Att nervositeten ännu inte syns särskilt mycket på börser och räntemarknader beror på att politikerna i Washington hittills alltid lyckats hantera saken, om än i elfte timmen.
Biden och McCarthy är planerade att träffas under tisdagen för att försöka lösa skuldtakshärvan den här gången också. Om de lyckas är oklart – och tiden de har på sig är på väg att rinna ut.

