Jo, så är det kanske. Eller så går man själv sönder så pass att man ändå inte kan ringa efter hjälp själv.
Då är det bara allt det andra som förhindrar ett slopande av mobiltelefoner. Jag tycker ju att swish och bank-ID, Messenger och WhatsApp och allt vad det nu heter är rätt smidigt att kunna använda och skrotar jag telefonen så blir jag ju av med det. Man har lyckats rätt bra med att skapa ett behov som inte fanns förr helt enkelt.
Jo, jag hade mobiltelefon tidigt, på den tiden kunde telefoner ringa och skicka sms, men nuförtiden är det mest allt annat jag använder telefonen till.
Jag kollade mailen med mobilen genom IR beama mellan Nokian och min Palm långt innan smartphones, och såg fram emot en Palm med telefonmöjlighet.
Nu blev det istället en Motorola Accompli 008 som efterträdare, långt innan smartphones var en grej (faktiskt innan Motorola Accompli fanns på marknaden)
Någon Huawei halvsmart phone med något obskyrt Jawa OS som jag lyckades sideloada in en minimal webbläsare i följde
Sedan blev det smartphones i rask följd, jag minns inte ens namnet på alla, Men HTC desire när den var "the shit" Samsung Galaxy Note när den var "the shit" (långt före dom började explodera)
Och nu är jag totalt ointresserad av att ha det senaste, dom billigaste på marknaden är bra nog så länge dom har stor skärm

Och när jag säger att jag trodde att jag hamnade hos Nyköpingspolisen så svarar han bara "nä, det gjorde du inte". Vi är precis söder om Sillekrog och under samtalet svänger tradaren in där, och jag berättar det för polisen. Då tycker han att jag ska åka in efter och ta diskussionen om hans last med honom! Jag upplös honom så ickeargt jag bara kunde att jag INTE tänkte åka efter och jaga bulgariska tradarchaffisar med fru och 3 småbarn i bilen, för att tillrättavisa dom om deras lastsäkring. Att jag dessutom är ganska kass på bulgariska såg inte polisen som något problem heller, eftersom han visste att chaffisen var bra på engelska.

