Ändå hört och hör, från några av dessa få kvarvarande med sinnet i behåll, hur en del av detta tankegods lever kvar. Hur tyskarna "tog itu med dom" och liknande, syftande på judarna. De vet att det inte är ok att säga, men det sipprar ut. Folk som var unga vuxna då. Fått berättat hur folk man inte kunnat föreställa sig gå närmast uniformerade i sympati med nassarna. Det sitter, vad som präntats in i unga år.
Bäst är historierna om hur robusta bondmödrar handgripligen, med ett stadigt tag i nacke och byxlinning, lyfte ut män med status de annars fick visa vördnad. Detta för att de försökte pådyvla dem nazisternas budskap. Även i detta bryska förfarande niade och titulerade de dem.
Försonligheten gentemot socialismens/kommunismens härjningar är än tydligare exempel på hur lätt det är att så in sjuka idéer. Jag hade dock en lärare på mellanstadiet som inte föll in i det, trots läroböckernas överslätande. Det är jag tacksam för.
Det som kommer nu lär dock få allt historiskt att först blekna, sen utplånas.
