Sverige idag..

zoda

Gudomlig sporthojare
Gick med
7 Sep 2014
Ort
Ja
Hoj
Ok
Sicket vänstersvammel! Dom borde besöka länder där det finns äkta fattigdom, träffa människor som föder sina familj med en lön på 30 kr om dagen.
De flesta av dom är trots det ärliga.
Du är klok.

Klassklyftorna kan ju fö också knäckas genom att dra ner de rika till de i botten, alla kan leva på existensminimum. Klassklyftor borta -->problem löst. Gäller detsamma om klyftan är lika stor som nu men de i botten är miljonärer?

Edit.
Från en av kommentarerna till inlägget:
"Med Suhonens resonemang, skulle var och varannan pensionär vara högkriminell."
 
Last edited:

Raderad medlem 51742

Guest
Felet vänstern ofta gör är att starkt överdriva klassklyftors och socioekonomiska faktorers betydelse för kriminalitet. Samtidigt är det också ett misstag att säga att det inte skulle ha någon betydelse. Det är en av många olika variabler som samvarierar med brottslighet i ett komplext samspel och där det till stor del också är kontextberoende.


Man bör också komma ihåg är att när man forskar kring dessa frågor inom samhällsvetenskaperna tittar man oftast på statistisk korrelation, snarare än orsakssamband. Det blir därför knepigt att säga att ett visst brott som en person begår skulle bero på t ex socioekonomiska faktorer eller andra faktorer - det är enbart hypoteser. För att hitta förklaringen i det enskilda fallet kan det nog vara användbart att även se på frågan moralfilosofiskt och med utgångspunkten att människor har en fri vilja. Detta ägnar sig dock inte statistisk samhällsvetenskaplig forskning åt, annat än att kunna peka på korrelation med bl.a. kulturella faktorer som förstås innehåller dimensioner kopplat till moral.

Men det är ju praktiskt att säga att allt beror på klassklyftor, eftersom man då får användning för det enda verktyget i verktygslådan, socialism.
 
Last edited by a moderator:

zoda

Gudomlig sporthojare
Gick med
7 Sep 2014
Ort
Ja
Hoj
Ok
Länken pratar korrelationer. Korrelera innebär inte påverka. "Påverka" antyder ett kausalt samband.

Men det kan naturligtvis vara så. Nästa fråga skulle då kunna vara om det på populationsnivå är exakt samma kriminellt beteende bland svenskar som invandrare från land x, y och z.
 

Old Badger

SportHojsentusiast
Gick med
12 Aug 2009
Ort
Utanför Sötälje
Hoj
Engelska sporthojar

Sicket vänstersvammel!
Helt rätt! Om vänsterkvinnan läst artikeln/ledaren hade nog slutsatsen blivit något annat. Jag läser inte tidningen ifråga så jag blev nyfiken vad personen grundade slusatsen på. Och där står det inget om att fattiga har sämre moral eller att de inte kan låta bli att utsätta andra för hemskheter!
Nu vet jag inte om kvinnan är politiker men sådan populism skapar mer förakt än visa vilja till lösning...

Polis kan inte lösa gängkriminaliteten

Det är klassklyftorna som måste knäckas

De presenteras för en polissatsning riktad mot killar på glid när en äldre man bland åhörarna tar ordet: ”Det är bra och trevligt. Men vet du vad vi vill ha? Vi vill ha en väl fungerande skola och så vill vi ha hus som är anständiga att bo i. Och jag fattar min själ inte att ni inte fattar det. Har ni löst det ena så kommer det andra att lösa sig.”
...
På senare år har polisens arbete professionaliserats och i Malmö kan man se bra resultat av det målmedvetna arbetet med projektet ”Sluta skjut”.
Genom att lagföra de som begår brott kan ligor lösas upp. Men det spelar ingen roll hur många som döms så länge rekryteringen är större.
Där kommer samhället in. Det är något sjukt när unga dras in i svår kriminalitet av det här slaget. Här behövs sociala insatser, förskola, att föräldrar får stöd och kommer i arbete, att samhället fungerar. Det kan inte polisen lösa.
Som kriminologen Felipe Estrada Dörner visat är brottslighet en klassfråga. Unga män från fattiga familjer löper sju gånger större risk att lagföras för brott jämfört med killar från rika hushåll.
Det är inte gener eller kultur som föder denna brottslighet utan ekonomisk fattigdom i ett samhälle som abdikerat.


Vem är då denna Felipe som inte pratar om fattigas sämre moral eller vilja att utsätta andra för hemskheter?

Felipe Estrada Dörner är en svensk kriminolog och professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Han har publicerat i ett tjugotal internationella kriminologitidskrifter och forskar om bland annat kriminalpolitik, utsatthet och oro för brott, ojämlika livschanser segregation och ungdomsbrottslighet

Men wiki är inte alltid rätt så hur presenterar han sig själv?


Felipe Estrada Dörner

Om mig

Prefekt och professor vid Kriminologiska institutionen.
I min forskning behandlar jag centrala kriminologiska områden, som brottsutveckling, kriminalpolitik, utsatthet och oro för brott, ojämlika livschanser, segregation och ungdomsbrottslighet.


Han forskar alltså, har inte bara ha åsikter...

Genom att studera hur brottslighet utvecklat sig för olika grupper i samhället hoppas vi att projektet ska kunna flera lämna viktiga bidrag till en bättre tolkning och teoretisk förståelse av senare års brottsutveckling. Projektet har också potential att lämna ett viktigt bidrag till forskningen om ojämlikhetens konsekvenser.
 

Two stroke man

Gudomlig sporthojare
Gick med
12 Apr 2005
Ort
Där jag tar av mig hatten
Hoj
Har tappat räkningen
Kausaliteten kan ju ligga i att de som beter sig kriminellt och fostrar sina söner på ett sånt sätt att de fastnar i kriminalitet fastnar ju lätt i den lägsta klassen.

Särskilt idag när man lätt googlar en person innan anställning och får man träff på lexbase så åker ju den ansökningen i papperskorgen.
 

Raderad medlem 51742

Guest
Helt rätt! Om vänsterkvinnan läst artikeln/ledaren hade nog slutsatsen blivit något annat. Jag läser inte tidningen ifråga så jag blev nyfiken vad personen grundade slusatsen på. Och där står det inget om att fattiga har sämre moral eller att de inte kan låta bli att utsätta andra för hemskheter!
Nu vet jag inte om kvinnan är politiker men sådan populism skapar mer förakt än visa vilja till lösning...

Polis kan inte lösa gängkriminaliteten

Det är klassklyftorna som måste knäckas

De presenteras för en polissatsning riktad mot killar på glid när en äldre man bland åhörarna tar ordet: ”Det är bra och trevligt. Men vet du vad vi vill ha? Vi vill ha en väl fungerande skola och så vill vi ha hus som är anständiga att bo i. Och jag fattar min själ inte att ni inte fattar det. Har ni löst det ena så kommer det andra att lösa sig.”
...
På senare år har polisens arbete professionaliserats och i Malmö kan man se bra resultat av det målmedvetna arbetet med projektet ”Sluta skjut”.
Genom att lagföra de som begår brott kan ligor lösas upp. Men det spelar ingen roll hur många som döms så länge rekryteringen är större.
Där kommer samhället in. Det är något sjukt när unga dras in i svår kriminalitet av det här slaget. Här behövs sociala insatser, förskola, att föräldrar får stöd och kommer i arbete, att samhället fungerar. Det kan inte polisen lösa.
Som kriminologen Felipe Estrada Dörner visat är brottslighet en klassfråga. Unga män från fattiga familjer löper sju gånger större risk att lagföras för brott jämfört med killar från rika hushåll.
Det är inte gener eller kultur som föder denna brottslighet utan ekonomisk fattigdom i ett samhälle som abdikerat.


Vem är då denna Felipe som inte pratar om fattigas sämre moral eller vilja att utsätta andra för hemskheter?

Felipe Estrada Dörner är en svensk kriminolog och professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Han har publicerat i ett tjugotal internationella kriminologitidskrifter och forskar om bland annat kriminalpolitik, utsatthet och oro för brott, ojämlika livschanser segregation och ungdomsbrottslighet

Men wiki är inte alltid rätt så hur presenterar han sig själv?

Felipe Estrada Dörner

Om mig

Prefekt och professor vid Kriminologiska institutionen.
I min forskning behandlar jag centrala kriminologiska områden, som brottsutveckling, kriminalpolitik, utsatthet och oro för brott, ojämlika livschanser, segregation och ungdomsbrottslighet.


Han forskar alltså, har inte bara ha åsikter...

Genom att studera hur brottslighet utvecklat sig för olika grupper i samhället hoppas vi att projektet ska kunna flera lämna viktiga bidrag till en bättre tolkning och teoretisk förståelse av senare års brottsutveckling. Projektet har också potential att lämna ett viktigt bidrag till forskningen om ojämlikhetens konsekvenser.
Att någon är forskare befriar inte denne från bias och gör inte heller det denne säger till en sanning. Att komma närmare sanningen bygger istället på tillämpningen av den vetenskapliga metoden och hur kunskap därigenom successivt byggs genom att bl.a. försöka falsifiera tidigare hypoteser och teorier.

Det är väl känt, både i Sverige och internationellt, att forskare inom samhällsvetenskaperna (dit kriminologi hör) generellt tenderar att luta mer åt vänster, vilket bl.a. ger en viss övervikt åt förklaringsmodeller som bygger på socioekonomiska faktorer. Se exempelvis: http://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/legacy/39-1-nbhjcs.pdf

Vidare har just Stockholmskriminologerna, med Jerzy Sarnecki i spetsen, fått en hel del kritik för hur de i medierna ofta ger socioekonomiska faktorer en överdrivet stor vikt. Det behöver inte innebära en kritik mot deras forskning som sådan, men när de uttalar sig i media är det tydligt att de väljer att lyfta fram just detta snarare än att visa på hela bredden och komplexiteten. I media tolkas det sedan som att det går att dra större slutsatser från forskningen än vad som är fallet, se nedan.

Som tagits upp i tidigare inlägg innebär korrelation inte heller samma sak som kausalitet. Samhällsvetenskaperna ägnar sig huvudsakligen inte åt kausalitet på samma sätt som bl.a. naturvetenskaperna, vilket delvis beror på tradition, men kanske framför allt på att det ofta är mycket svårt att på samhällsnivå genomföra experiment för att undersöka kausalitet, helt enkelt eftersom det är mycket svårt att göra sådana experiment repeterbara och att ha tillräcklig kontroll på faktorerna. Det gör inte att samhällsvetenskaplig forskning skall avfärdas på något sätt, bara att man behöver vara medveten om att man inte kan dra slutsatser om kausala samband när det enbart handlar om korrelation.

Det hade varit enkelt om vi vetenskapligt kunde säga hur alla orsakssamband på samhällsnivå fungerade och agera därefter, men det är i praktiken mycket svårt och en av anledningarna till att politiken behövs.
 
Last edited by a moderator:

Old Badger

SportHojsentusiast
Gick med
12 Aug 2009
Ort
Utanför Sötälje
Hoj
Engelska sporthojar
Att någon är forskare befriar inte denne från bias och gör inte heller det denne säger till en sanning. Att komma närmare sanningen bygger istället på tillämpningen av den vetenskapliga metoden och hur kunskap därigenom successivt byggs genom att bl.a. försöka falsifiera tidigare hypoteser och teorier.

Det är väl känt, både i Sverige och internationellt, att forskare inom samhällsvetenskaperna (dit kriminologi hör) generellt tenderar att luta mer åt vänster, vilket bl.a. ger en viss övervikt åt förklaringsmodeller som bygger på socioekonomiska faktorer. Se exempelvis: http://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/legacy/39-1-nbhjcs.pdf

Vidare har just Stockholmskriminologerna, med Jerzy Sarnecki i spetsen, fått en hel del kritik för hur de i medierna ofta ger socioekonomiska faktorer en överdrivet stor vikt. Det behöver inte innebära en kritik mot deras forskning som sådan, men när de uttalar sig i media är det tydligt att de väljer att lyfta fram just detta snarare än att visa på hela bredden och komplexiteten. I media tolkas det sedan som att det går att dra större slutsatser från forskningen än vad som är fallet, se nedan.

Som tagits upp i tidigare inlägg innebär korrelation inte heller samma sak som kausalitet. Samhällsvetenskaperna ägnar sig huvudsakligen inte åt kausalitet på samma sätt som bl.a. naturvetenskaperna, vilket delvis beror på tradition, men kanske framför allt på att det ofta är mycket svårt att på samhällsnivå genomföra experiment för att undersöka kausalitet, helt enkelt eftersom det är mycket svårt att göra sådana experiment repeterbara och att ha tillräcklig kontroll på faktorerna. Det gör inte att samhällsvetenskaplig forskning skall avfärdas på något sätt, bara att man behöver vara medveten om att man inte kan dra slutsatser om kausala samband när det enbart handlar om korrelation.

Det hade varit enkelt om vi vetenskapligt kunde säga hur alla orsakssamband på samhällsnivå fungerade och agera därefter, men det är i praktiken mycket svårt och en av anledningarna till att politiken behövs.
Alla har vi förutfattade meningar även om vi försöker vara vidsynta men forskare ska vara lite mindre inriktade på åsikter...
Men nu var det inte så mycket om att forskare på Stockholms universitet är vänster utan att en person läste något om fattigas sämre moral och vilja att utsätta andra för hemskheter som kanske stämmer enligt någon men som inte stod att läsa i artikeln.
 

zoda

Gudomlig sporthojare
Gick med
7 Sep 2014
Ort
Ja
Hoj
Ok
Men du ser iaf och kopplingen mellan:

Det är klassklyftorna som måste knäckas

och

Fattiga har sämre moral och kan inte låta bli att utsätta andra för hemskheter.

?

Varför måste klyftan knäckas för någon skall sluta begå brott? Det är väl ett val man gör(att pyssla med gängkriminalitet tex) oavsett vilken klasstilhörighet man sorteras in i? Det är att ta bort individens ansvar att säga att "det är klassklyftorna som måste knäckas".
 

zoda

Gudomlig sporthojare
Gick med
7 Sep 2014
Ort
Ja
Hoj
Ok
 

Comeback

Gudomlig sporthojare
Gick med
25 Jul 2010
Ort
Göteborg
Hoj
Suzuki SV650S -00 såld TriumphSprintRS-01 såld Suzuki GSX1300R -08
Förstår oppositionen från Liberaler och vänster (kommunister).
Skulle ju kunna drabba t.ex.
och vänsterpartiet (kommunister) har ju inte gillat judar

Själv är jag lite undrande över hur Sverige i år ska manifestera 100-års jubileet av bildandet av Statens institut för rasbiologi.
 
Last edited:

Old Badger

SportHojsentusiast
Gick med
12 Aug 2009
Ort
Utanför Sötälje
Hoj
Engelska sporthojar
Men du ser iaf och kopplingen mellan:

och

?

Varför måste klyftan knäckas för någon skall sluta begå brott? Det är väl ett val man gör(att pyssla med gängkriminalitet tex) oavsett vilken klasstilhörighet man sorteras in i? Det är att ta bort individens ansvar att säga att "det är klassklyftorna som måste knäckas".
Ja, detta är lite av Sverige idag, har du läst mer än rubriken?

Men som svar på kopplingen så ser jag att det kan ha gått till så här...
Någon sätter en rubrik som är "klickvänlig" men många läser ändå inte mer...
Någon läser rubriken, men inte resten, och låter tankarna vandra lite, och kommer på att det känns som fattiga har sämre moral och även gillar att utsätta andra för hemskheter.
Denne lägger ut detta och får kommentarer av andra, som naturligtvis heller inte läst mer än rubriken, och låter känslorna spänna vidare på de fattigas dåliga moral och njutningen av att vara vidrig mot andra.
Någon kommer på att det även finns gamla med dålig moral. Är det därför de är fattiga? Har överklassen bättre moral som inte är fattiga?
Frågor som kan leda varsomhelst.

För i artikeln/ledaren, som hänvisar till forskning, står det inte att klassklyftan måste knäckas för att någon ska sluta begå brott. Endast att forskning visar att Unga män från fattiga familjer löper sju gånger större risk att lagföras för brott jämfört med killar från rika hushåll.

Om det stämmer kan jag inte uttala mig om. Jag läste bara lite mer än rubriken och kollade lite vem, den för mig okände, forskaren var.
Men tackar för infon att Stockholms universitet är vänster, för det visste jag inte innan! :tummenupp
Nu kan jag inte lika mycket om politik och i synnerhet vänstern men som jag förstår så ger ökade klassklyftor mer ansvar till individen? :va
Och således måste individens ansvar tas bort när klassklyftorna försvinner? :va

Tur att jag inte grottar ner mig så i politik, jag läste bara lite mer än rubriken. :hej
 

Raderad medlem 51742

Guest
Ja, detta är lite av Sverige idag, har du läst mer än rubriken?

Men som svar på kopplingen så ser jag att det kan ha gått till så här...
Någon sätter en rubrik som är "klickvänlig" men många läser ändå inte mer...
Någon läser rubriken, men inte resten, och låter tankarna vandra lite, och kommer på att det känns som fattiga har sämre moral och även gillar att utsätta andra för hemskheter.
Denne lägger ut detta och får kommentarer av andra, som naturligtvis heller inte läst mer än rubriken, och låter känslorna spänna vidare på de fattigas dåliga moral och njutningen av att vara vidrig mot andra.
Någon kommer på att det även finns gamla med dålig moral. Är det därför de är fattiga? Har överklassen bättre moral som inte är fattiga?
Frågor som kan leda varsomhelst.

För i artikeln/ledaren, som hänvisar till forskning, står det inte att klassklyftan måste knäckas för att någon ska sluta begå brott. Endast att forskning visar att Unga män från fattiga familjer löper sju gånger större risk att lagföras för brott jämfört med killar från rika hushåll.

Om det stämmer kan jag inte uttala mig om. Jag läste bara lite mer än rubriken och kollade lite vem, den för mig okände, forskaren var.
Men tackar för infon att Stockholms universitet är vänster, för det visste jag inte innan! :tummenupp
Nu kan jag inte lika mycket om politik och i synnerhet vänstern men som jag förstår så ger ökade klassklyftor mer ansvar till individen? :va
Och således måste individens ansvar tas bort när klassklyftorna försvinner? :va

Tur att jag inte grottar ner mig så i politik, jag läste bara lite mer än rubriken. :hej

Var det inte tydligt att inlägget från Susanna Silfverskiöld (moderat och ledarskribent på Svenska Dagbladet) var ironiskt menat? Suhonen lyfter fram det typiska vänsterperspektivet att brottsligheten beror på socioekonomiska faktorer och Silfverskiöld svarar genom att leka med den typiska stereotypen av hur en högerperson som hon själv ser på problemet, att brottslighet beror på bristande moral hos den som begår brottet.

Det ironiska ligger i orimligheten som följer om man kombinerar perspektiven, dvs att om fattighet leder till att man har högre benägenhet att begå brott och det samtidigt är så att brottslighet beror på bristande moral så följer den orimliga slutsatsen att fattighet leder till sämre moral.

Silfverskiöld argumenterar inte (som jag tolkar henne) för att fattiga har sämre moral utan visar på orimligheten att förklara brottslighet utifrån ett grupp-perspektiv istället för ett individuellt perspektiv.

Reductio ad absurdum
 
Last edited by a moderator:

Old Badger

SportHojsentusiast
Gick med
12 Aug 2009
Ort
Utanför Sötälje
Hoj
Engelska sporthojar
Var det inte tydligt att inlägget från Susanna Silfverskiöld (moderat och ledarskribent på Svenska Dagbladet) var ironiskt menat? Suhonen lyfter fram det typiska vänsterperspektivet att brottsligheten beror på socioekonomiska faktorer och Silfverskiöld svarar genom att leka med den typiska stereotypen av hur en högerperson som hon själv ser på problemet, att brottslighet beror på bristande moral hos den som begår brottet.

Det ironiska ligger i orimligheten som följer om man kombinerar perspektiven, dvs att om fattighet leder till att man har högre benägenhet att begå brott och det samtidigt är så att brottslighet beror på bristande moral så följer den orimliga slutsatsen att fattighet leder till sämre moral.

Silfverskiöld argumenterar inte (som jag tolkar henne) för att fattiga har sämre moral utan visar på orimligheten att förklara brottslighet utifrån ett grupp-perspektiv istället för ett individuellt perspektiv.
Jag kan inte tolka henne för jag vet inget om henne. Jag känner inte igen det typiska vänsterperspektivet att brottsligheten beror på socioekonomiska faktorer utan tolkar det som att en del av svaret kan vara ekonomisk ojämlikhet. Inget nytt...

Hittar denna efter en snabb sökning...
Fast nästan alltid borde väl betyda att det inte kan gälla i Sverige...

the weight of evidence demonstrates that income inequality is not good for any of us - not the poor, not the rich, not society as a whole.

Jämlikhetsanden

Jämlikhetsanden (engelska: The Spirit Level: Why More Equal Societies Almost Always Do Better) är en fackbok utgiven 2009 om jämlikhet och ojämlikhet och där tesen som författarna, Richard Wilkinson och Kate Pickett, driver utifrån ett stort forskningsmaterial är att jämlikhet är bra för alla.Undersökningen som ligger till grund för boken bygger på statistik från 23 rika länder, däribland Sverige, samt USA:s delstater.
 

Raderad medlem 51742

Guest
Jag kan inte tolka henne för jag vet inget om henne. Jag känner inte igen det typiska vänsterperspektivet att brottsligheten beror på socioekonomiska faktorer utan tolkar det som att en del av svaret kan vara ekonomisk ojämlikhet. Inget nytt...

Hittar denna efter en snabb sökning...
Fast nästan alltid borde väl betyda att det inte kan gälla i Sverige...

the weight of evidence demonstrates that income inequality is not good for any of us - not the poor, not the rich, not society as a whole.

Jämlikhetsanden

Jämlikhetsanden (engelska: The Spirit Level: Why More Equal Societies Almost Always Do Better) är en fackbok utgiven 2009 om jämlikhet och ojämlikhet och där tesen som författarna, Richard Wilkinson och Kate Pickett, driver utifrån ett stort forskningsmaterial är att jämlikhet är bra för alla.Undersökningen som ligger till grund för boken bygger på statistik från 23 rika länder, däribland Sverige, samt USA:s delstater.

Mitt svar var inte ett försök att varken avfärda eller framhålla socioekonomiska faktorer som förklaringsmodell (jag tror det är ett perspektiv bland många som kan vara relevant, beroende på sammanhang), utan enbart att förklara varför en typisk högerskribent skriver på detta sätt med adress till en typisk vänsterskribent ;)
 

Comeback

Gudomlig sporthojare
Gick med
25 Jul 2010
Ort
Göteborg
Hoj
Suzuki SV650S -00 såld TriumphSprintRS-01 såld Suzuki GSX1300R -08
Sverige idag, ett havererat folkbokföringssystem.
https://www.expressen.se/nyheter/qs/200000-personer-skrivna-pa-falska-adresser-i-sverige/
Ett exempel, ett ungt par vill hyra en 4:a för 6 år sedan. Dom har jobb båda två så inga problem. För att minska kostnaderna låter de 2 personer flytta in i den stora lägenheten. Det blir 4 namn på ytterdörren. Efter 2 år flyttar 1 av de inflyttade.
Men fortfarande folkbokförd i 4:an.
Nu skall de 3 andra flytta till nya adresser. Paret är redan folkbokförda i sin nya lägenhet. Den 3:e flyttar till sin flickvän.
Vad göra med den 4:e. Han som inte bott där på flera år ?
Han som de satt en A4 om under brevlådan. För många år sedan.
"Nisse Nilsson bor inte här.
Returnera hans post."
 
Last edited:
Nyheter
Boka provkörning under Start2Ride nu

Under helgen arrangerar mot...

Dags för 2024 års Start2Ride

Kommande helg arrangerar mo...

Härlig uppslutning på kortegen i Sydnärke!

Den traditionsenliga mc-kor...

Eldrivna Oruga Unitrack

Oruga Unitrack, en motorcyk...

Circuit de Barcelona-Catalunya storsatsar

Gran Premi de Catalunya Mot...

Lunchhälsning från Merzouga!

Bästa ökenguiden, Jordi Arc...

Rapport från Marocko: Dag 1

Vi bekantar oss med lokalin...

Godmorgon från Erfoud!

Provkörning pågår: läckra Yamaha XSR 900 GP

Sandy kör XSR 900 GP All...

Bike på Ténéré Spirit Experience i Marocko!

Yamahas fabriksteam i Rally...

Top