När har du det bäst med din hoj?

[Quisten]

Bara kör hoj för det är väl meningen..................

 

[BusAnna]

En körning sent en ljus sommarkväll genom bonnlandet då doften av nyslaget hö sköljer in under hjälmen. :tummaråtårupppåden!

 

[Pebl]

Själv med hojen, utvilad och skärpt. -Inga problem att älta utan bara jag,cykeln och vägen på småvägar där man kan lägga ner i kurvorna och känna draget i utgången av kurvorna.

Tillsammans, på resa med ett gäng goa gubbar i blandad ålder. -Långa pass på småvägar efter att mosat autobahn ett par dagar, bländande vyer, kurviga bergsvägar, vindlande kurvor och avslut på ett Gasthaus i alperna med öl och god mat och ljug om dagens bedrifter.

Var sak har sin tid och plats.

 

[The Gungner]

Känner lite som tuborgreklamen fast med "MC-stuk"

"När är en MC-tur som bäst"
"Varje gång"..

 

[wdac]

när de är fri press på banan med tex banåkning.nu det är då det är som roligast just nu.

köra i trafiken lockar inte alls.


EDIT: men den bästa upplevelsen på hoj någonsin är på kreta 2008 med en hyrd XT660R..

 

[Benevolensky]

Förväntningen inför en tur, oavsett om det är på en knixkurs eller om det är en lite längre tur, känslan när man tar på sig kläderna och kollar nycklar, plånka, väderprognosen osv... Känslan av att man är på väg.

Det är uppladdningen inför turen som lägger grunden, efter det kan det bara bli huuuuuur bra som helst.

När jag kör min gamla favoritväg här hemma.
Känd som "promillevägen", en bakväg mellan Öregrund och Östhammar som är mer än lovligt krokig.

Tänk om man fick en krona för varje "promillevägen" i Sverige... Hur många kan det finnas egentligen?

 

[Calle.s]

Tycker det är bäst att blanda!

Underbart att va ute på bana och köra och veta att jag kan gasa sååå mycket jag vill!
Härligt att sticka iväg ett gäng eller nån polare och köra lagom slingriga tomma landsvägar,
pausa för glass nån gång mitt i och snacka skit å sen nöta vidare .

 

[MagicMotion]

På väg hem från jobbet på frestavägen mellan väsby och täby.

 

[Pinky]

Januarimorgonen då livet känns tungt och man väljer att klämma lite på hojen, lukta lite på den och sen till slut inte kunna hålla sig längre. Startnyckeln åker fram, tändningen vrids på, man hör soppapumpen och instrumentpanelen hälsar dig glatt välkommen.

Väntar några sekunder innan man till slut trycker på startknappen.
Motorn vaknar till liv och fyller garaget med ett dovt muller, det luktar sommar och vintertidens problem blåses för en sekund all världens väg och plötsligt så finns där ett leende som hänger i fram till vårens första repa...

 

[Samme]

Förväntningen inför en tur, oavsett om det är på en knixkurs eller om det är en lite längre tur, känslan när man tar på sig kläderna och kollar nycklar, plånka, väderprognosen osv... Känslan av att man är på väg.

Det är uppladdningen inför turen som lägger grunden, efter det kan det bara bli huuuuuur bra som helst.



Tänk om man fick en krona för varje "promillevägen" i Sverige... Hur många kan det finnas egentligen?

Hehe, ja det finns säkert några stycken. Namnet har den förstås fått för att folk har fått för sig att den vägen tar man när man är osäker på om man kommer igen ev alkotest, polisen står ju aldrig där sägs det

 

[Teo]

I går när jag åkte i linne till Björkviks brygga var trevligt. Annars när man är ute och flår på kustvägarna runt Gotland är fint. Ljumna sommarkvällar i tisha och jeans är bäst.

 

[Starstriker]

När ensam man får stå på på någon enslig skogsväg, gärna lite "för" fort så att både jag och hojen får bekänna färg. Bästa tidpunkten att köra är tidig morgon, medan daggen fortfarande ligger kvar, det är svalt i luften och tomt på vägarna.

Finns inget härligare än att höra boxern bryta tystnaden när man kommer sättandes över nåt krön.

ELLER när man under långresa, efter en vecka börjar bli varm i sadeln, ett med hojen. Att varje morgon stiga upp och veta att man skall vidare. Balsam för rastlösa själar.

 

[newk]

När man är ett stort gäng som brassar helvete på gatan.

När man kör utan ställ o det sitter en chey man gillar bakom är också ganska niccce.

 

[Geggamoja]

När man precis dragit snuten och kan andas ut igen, sådan frihetskänsla!

 

[Williamst]

När ett barn kollar på mig som ett rådjur i helljusen. Hans ögon är okontrollerbart fastlimmade på mig. Fascination och beundran är orden som man kan läsa av hans blick, det finns inget som kan rubba hans blick.
Bakom mitt svarta visir är min blick lika limmad på han som han är på mig.
Med nervositet och lite mod vågar han vinka lite sött till mig.
Ett leende växer fram på mina läppar och jag vinkar likadant tillbaka.
Glädjen visar sig genom hans halvförvånade men fortfarande glada ansiktsuttryck.
Rödljuset har bytt från rött, gult till grönt och jag gasar sakta iväg. I ögonvrån ser jag hur hans blick följer mig, när den försvinner vrider jag fullt på handen, i mitt huvud kan jag se hans fascination och beundran.
En ny hojbroder har precis födts och att få se ett barns glädje och beundran av någonting är den bästa känslan jag får när jag kör min motorcykel.

En annan förvånasvärt bra känsla är när man känner hur livet rullar på som man vill, man känner sig lycklig och att man har det man vill ha. Då känner jag att det är helt fantastiskt att åka ut och vrida lite extra på handtaget

 

[Petai]

Bulten

 

[sTf_paPs]

En varm juni-juli eftermiddag-kväll på en kurvig väg genomskog alldeles efter ett regn. Ni vet när solen kommer fram igen och det ångar lite från asfalten.

Luftfuktigheten gör att hojen går av bara satan och alla dofter förstärkts.

 

[Dr.Pepper]

För mej är det hela paketet som är grejen!

Gatåkningen med kombinationen av att mysåka helt solo till att tjöta med polarna vid fiket och ta en repa på några slingriga vägar. Kanske någon liten touring sväng där planering av rutten är en del av upplevelsen, liksom guldkornen på vägen.

Lika fullt är banåkat helt fantastiskt. Inga stenblock och telefonstolpar, inga diken och träd. Bara 100% fokus att på sin egen körning. Vill inte välja bort något!

 

[drm4rtin]

När jag kör min gamla favoritväg här hemma.
Känd som "promillevägen", en bakväg mellan Öregrund och Östhammar som är mer än lovligt krokig.
Har gasat på den vägen hundratals gånger genom åren, med allt från gamla alfor, till skåpbilar, golf gti, Mercan och nu mest med motorcykeln.
Där känner jag varje kurva som min egen ficka, vet vart utfarterna är, vet vart hus ligger och vet vart varje grop i vägen är.
När jag får köra den en fin höstkväll, ni vet när luften är lite kall och man tycker att motorn ger det där lila extra.
Just en sådan kväll är det svårt att motivera mig till att köpa vilken annan hoj i världen, just då är ju min KTM bäst!

Missförstå mig rätt nu... Betar man inte av den vägen på typ 10 min? Fast å andra sidan, underbart är kort

 

[drm4rtin]

Bulten

Jag blottar min strupe och faller till korset. Men det är nåt i terminologin jag inte begriper. Gång på gång läser jag ordet "Bulten", vad/var är det?

Fär jag pikar för n'häringa gatt n se hä schka bli ommafallt...