Känn dig liten och obetydlig!

Ifall vi inte är den enda planeten med liv på, hur många religioner med gud och andra figurer finns det då?

Även om det finns många planeter med livsformer liknande som här på jorden så måste det vara lite svårt att hitta någon som ligger hyffsat tidsmässigt lika med oss i utvecklingen. Frågan är om det överhuvudtaget finns andra människor liknande oss? Kanske dominerar amöbor, landkrypande bläckfiskar eller andra svårkommunicerade varelser. Engelska lär de i alla fall inte prata.

Skulle vi stöta på nått som liknar människor och att de är intelligentare än oss så skulle de definitivt antingen döda oss eller använda oss i experiment.
 
Känns som det inte är meningen att vi ska veta så mycket om detta....är jag den enda som blir galen på tanken...hur stort är universum...& om det finns ett slut..vad finns bakom det....

Sen sitter vi här på jorden & säger.."det där är ju rena fantaasin..overkligt" fan hela vår tillvaro är ju overklig! vi lever mitt i nått evighetsvakum...

Nej nu började det snurra....
 
Fnular ganska mycket på det här.. Vad fanns innan? Vad finns bortom? Några minuter klarar jag av, sedan blir det skalleont. Men det rensar, man skiftar fokus från obetydligheter i vardagen.

Men sen när man har suttit för länge så vänder det: Vad fan spelar allt rymdtjaffs för roll när det inte finns något jag kan göra åt saken samtidigt som rymden "aldrig" kommer göra något åt mig?
Det enda som spelar roll blir ju då ens dagliga problem och händelser för det är det enda som påverkar mig, allt annat är överkurs.
 
Hur mycket längre måste en "snörstump" som går runt Canis Majoris göras för att lyftas 1 meter ovanför ytan då? Jämfört med om man gjorde samma experiment på en apelsin?
Raskt försvann all magi... :D

Cirkus 3.14m om jag inte minns fel från dagis. Dvs Pi
Och det gäller för båda.

men som svar på tråden.
nej jag känner mig inte liten och betydelselös.

I min värd är det jag som är universum :D
 
Last edited:
Men sen när man har suttit för länge så vänder det: Vad fan spelar allt rymdtjaffs för roll när det inte finns något jag kan göra åt saken samtidigt som rymden "aldrig" kommer göra något åt mig?
Det enda som spelar roll blir ju då ens dagliga problem och händelser för det är det enda som påverkar mig, allt annat är överkurs.

Jag tycker tvärtom faktiskt. Jag tror det är nyttigt att stirra ut i kosmos ibland och fundera över hur små vi är, att hojen inte startar eller att bruden gjort slut spelar liksom ingen roll på en sån skala.
 
När man reflekterar över dom ofattbara dimensionerna i universum börjar man tvivla på att människan någonsin kommer att sätta sin fot utanför vårt lilla solsystem.

Inte ens om man åker med den här?
Den ser ju ut att klara ljushastigheten utan bekymmer.

Den och lite snabbnudlar i packväskan så är man på väg! :tummenupp
 

Bifogat

  • Bild 2.jpg
    Bild 2.jpg
    231.1 KB · Visningar: 30
~6,28m då diametern ökar med en meter på varje sida. :mattias

Så klart :tummenupp
Dum jag är. Men det var också långe sen jag gick i skolan.
Det är ju D x Pi = omkrets.
Inte R x Pi = som jag tänkte.
Får tänka på att gubben e gammal. :D
 
Last edited:
Det enda Jag har lite svårt för att föreställa mig är att "bigBang" ska vara början på tid och rum och att det finns en siffra på hur stort universum är. Det känns som att högmodet är det sista att lämna oss då dessa påståenden motstrider universums oändlighet.

Jag är övertygad att BigBang bara var en av oändligt antal stora smällar universum över och att det ÄR oändligt stort. Känns lättare att komma överens om än tanken på en början och ett slut då frågor som vad fanns där innan och vad finns utanför de yttre gränserna genast dyker upp.

Visst, men vet att universum expanderar men från vilken punkt? Universums medelpunkt eller bara en random punkt vi har fastställ baserat på den lilla info vi kan komma åt från våran fisiga planet? Jag är övertygad om att det som expanderat från BigBang kommer atraheras av materia härstammandes från andra större och mindre smällar förr eller senare och att det på vissa (oändligt antal) håll ser ut som att universum krymper.

Och efter som Jag har rätt i alla andra frågor så borde alla lystna på mig.
 
Inte meningen att göra något stort av det hela (hehe) men... iochmed dessa stora frågor tycker jag vetenskap fallerar lika mycket som religion (bara att religion gör det på minsta simpla (logiska) plan också).

"Innan Big Bang fann INGET".... och universum som är ALLT expanderar..."
Det går ju inte ihop sig, totalt ologisk.

(inte så att jag motsäger mig vetenskapliga bevis och expriment, men dessa teorier förstår jag inte riktigt hur någon kan tro på heller, motsäger mig dock inte själv big bang, att en explosion har skett)
 
Det enda Jag har lite svårt för att föreställa mig är att "bigBang" ska vara början på tid och rum och att det finns en siffra på hur stort universum är. Det känns som att högmodet är det sista att lämna oss då dessa påståenden motstrider universums oändlighet.

Jag är övertygad att BigBang bara var en av oändligt antal stora smällar universum över och att det ÄR oändligt stort. Känns lättare att komma överens om än tanken på en början och ett slut då frågor som vad fanns där innan och vad finns utanför de yttre gränserna genast dyker upp.

Visst, men vet att universum expanderar men från vilken punkt? Universums medelpunkt eller bara en random punkt vi har fastställ baserat på den lilla info vi kan komma åt från våran fisiga planet? Jag är övertygad om att det som expanderat från BigBang kommer atraheras av materia härstammandes från andra större och mindre smällar förr eller senare och att det på vissa (oändligt antal) håll ser ut som att universum krymper.

Och efter som Jag har rätt i alla andra frågor så borde alla lystna på mig.


Universums expansion är alltså inte bara att stjärnor och galaxer flyttar sig längre ifrån varandra, utan det handlar om en expansion av de tre rumsdimensionerna i sig. Universums födelsepunkt är alltså överallt så att säga.
 
Universums expansion är alltså inte bara att stjärnor och galaxer flyttar sig längre ifrån varandra, utan det handlar om en expansion av de tre rumsdimensionerna i sig. Universums födelsepunkt är alltså överallt så att säga.

Så vad fanns där innan BigBang och vad finns utanför universums yttre gräns? Bit i den du.
 
Och vore det inte ga bra om alla länder i vår lilla obetydliga värld la alla pengar som man lägger på krig, vapen och religioner på att utforska universum tillsammans istället? Då hade man liksom kunnat ha en liten liten liten liten chans att kanske hitta något annat levande.:)
 
Back
Top