Yrkes-soldat??

Status
Ej öppen för fler svar.
Dom har ju inte rätt att sparka dig eller inte neka dig tjänstledigt heller. Blev det ett djäkla liv eller..?

Visst pengarna är viktiga men jag har det inte direkt toppen på jobbet... + att jag tjänar ju mer på detta..


Klart att de inte kan göra det men det blev inte särskilt glada miner. Idag är jag glad att jag backade ur. På 11 månader har jag avancerat mer än någon annan gjort någonsin i detta företag. Så som det ser ut nu så kommer jag kunna förverkliga min idé inom 2 år. Hoppas bara att Försvarsmakten fortfarande existerar då.

Go for it :tummenupp
 
det blev inte särskilt glada miner..

Kan tänka mig det...Bävar för morgondagen... HUGA

Mina utvecklingsmöjlighter i det företaget jag jobbar för nu är 0%... Kommer stå exakt i samma håla och trampa om 2år, både lönemässigt och kompetensmässigt, en av anledningarna till att jag sökte detta också...

Har bestämmt mig för att göra detta nu, mycket telefonerande med vänner och så givetvis SH.com!! Tack för stödet

Återkommer med rapport efter mitt samtal med cheferna imorrn... Wish me luck:tummenupp
 
Kan tänka mig det...Bävar för morgondagen... HUGA

Mina utvecklingsmöjlighter i det företaget jag jobbar för nu är 0%... Kommer stå exakt i samma håla och trampa om 2år, både lönemässigt och kompetensmässigt, en av anledningarna till att jag sökte detta också...

Har bestämmt mig för att göra detta nu, mycket telefonerande med vänner och så givetvis SH.com!! Tack för stödet

Återkommer med rapport efter mitt samtal med cheferna imorrn... Wish me luck:tummenupp

Hoppas det går bra, jag var iväg juni 04 till dec 04 efter kravallerna jag misstänker CoRuS var med om i kosovo. Bland det bästa jag gjort, men jag hoppas att du verkligen funderat över att du kan få åka iväg på nån tidig mission. Eftersom du varit brandman så är du är du säkert ganska välbered på vad man kan få se, håller man sig bara kall så klarar man det mesta och fullskaliga krig får du nog slippa. Lycka till!
 
Som mitt liv ser ut nu anser jag att jag har för mycket att förlora på en sån grej. Annars låter det ju som något att överväga. Man ska ju dock ha klart för sig att man kan komma att kastas in i en krigszon på ett sätt som ett större svenskt förband inte gjort på närmare 200 år. Även om risken är liten....

Nja!
Bosnien 93-94 dvs Ba01 och 02 var ett stort förband samt befan sig i ganska svåra situationer i en krigszon.
 
Delvis pga ren tur, vi hade en oerhörd tur i vissa situationer där nere ... annars kunde de mycket väl blivit x antal stupade svenskar.

Vad jag vill säga är att NBG kommer att ha helt andra uppgifter än en fredsbevarande styrka, den har en helt annan förmåga och kapacitet för väpnad strid än vad Nordbat hade i Bosnien, sen är jag väldigt skeptisk till att den kommer att användas på det sätt den är tänkt att användas, men det är en annan femma.
 
Vad jag vill säga är att NBG kommer att ha helt andra uppgifter än en fredsbevarande styrka, den har en helt annan förmåga och kapacitet för väpnad strid än vad Nordbat hade i Bosnien, sen är jag väldigt skeptisk till att den kommer att användas på det sätt den är tänkt att användas, men det är en annan femma.


Inledningsvis var det en stor gråzon för oss, visst vi åkte som en fredabevarande styrka men i verkligheten var vi mer eller mindre fredsframtvingande. Skillnaden är att för NBG blir det solklart om det är en fredsframtvingande operation samt att som du skriver är dom bättre rustade för det.
 
Kör hårt... Jag hade tagit chansen om jag fått den utan tvekan!!! Du har ju inga förbehåll som du säger... kör på bara!
 
Jag blev, för några veckor sedan, erbjuden att åka på FS13 (Afghanistan, för er civila) som stf grpch/sjv. Skulle börja öva v5, rotera ner v16 och vara där till november. Jag önskar verkligen jag kunde tacka ja. Jag tackade nej till LA02 (Liberia, för er civila) som grpch sjtpgrp 2003, och det ångrar jag än idag. Då hade det gått att åka, ser jag i efterhand...men denna går inte att åka på. Jag är rädd att jag aldrig kommer få möjlighet igen :(.

Avundas dig verkligen.

Edit: Inte LA01, utan LA02.
 
Last edited:
Som Svensk Yrkesofficer (på Amf1) var vi många som var i valet och kvalet att åka på mission.
I den gamla skolan jag tillhör så tog vi ju anställning för att skydda Sverige.
D.v.s här i vårt land mot en fiende som skulle komma hit.
Så det kändes aldrig aktuellt för min del att åka.
Nu har jag iaf gjort en del internationella missioner, mest marina, och aldrig i Krigszon.

Men som läget ser ut nuförtiden, och som saker har utvecklat sig får jag erkänna att man måste resonera annorlunda.
Hot och krig som uppstår i vårat närområde (Shengen med en radie på 200 mil) är i dagens globalisering att betrakta som vår egen bakgård.

Så med andra ord gör man fortfarande en tjänst för sina nära och kära, även om ens kropp befinner sig hundratals mil hemifrån.

Erfarenheten du får går inte att mäta. En av mina bästa vänner är brandman och vi brukar jämföra våra erfarenheter av "skarp" verksamhet, d.v.s när saker "händer på riktigt". Jag har nämligen bl.a oxå haft den tveksamma "förmånen" att ha haft kamrater och även underlydande som dött i tjänstgöringen. I mina armar och även mitt för mina ögon. Sånt är inte roligt, och då kommer man ner på basic: Vem är JAG, och vad tror jag på.
Man vänds ut och in och får efterhand MÅNGA tillfällen att ifrågasätta sina egna ideal, och allt man tror på.

Är du beredd på det?
Då är det bara att "go for it!"
För du som brandman har ju inte längre illusionen om pojkboksromantik... du kör "skarpt" varje dag, och vet vad det handlar om.

Jag önskar dig lycka till ute i världen med mitt gamla hemmaförband!
Det BÄSTA förbandet! "Viribus Unitis" och "Ignis et Motus"


(fotnot: Det "lustiga" i kråksången är att mitt nuvarande jobb i försvarsindustrin tar mig oftast till hetare zoner i världen med militär anspänning och skärmytslingar än mitt jobb som officer. Man utbildar killar som verkligen kommer att använda grejerna de köpt. Det trodde/hoppades ju aldrig vi här hemma, bara vi övade och var tillräckligt bra, så skulle ingen våga sig hit. Världen är underlig!)
 
Last edited:
Vad håller Sveriges försvarsmakt på med?
Att med vapen försvara våra gränser köper jag men att ta med sig bösan till ett annnat land och och med våld säga vad som är rätt och vad som är fel. Vad har vi för rätt till det!
Tror man skall vara väldigt försiktig med sånt här. Kan skapa enorma problem.
Tänk om någon skulle komma till Sverige och tvinga oss till något.
 
Vad håller Sveriges försvarsmakt på med?
Att med vapen försvara våra gränser köper jag men att ta med sig bösan till ett annnat land och och med våld säga vad som är rätt och vad som är fel. Vad har vi för rätt till det!
Tror man skall vara väldigt försiktig med sånt här. Kan skapa enorma problem.
Tänk om någon skulle komma till Sverige och tvinga oss till något.

Precis så tänkte jag (som du ser i mitt inlägg) Men myntet har alltid två sidor, och inget är ristat i sten.
Självfallet finns avigsidor. Bla de du nämner.
Norska stridspiloter blev t.ex förföjda ända hemma i Norge av Jugoslaver (Serber) som skulle hämnas på dem för deras insatser...
 
Hittills har några berört saker du kommer att se, människor i din närhet som dör eller att du riskerar ditt eget liv. Det ingen har sagt ett ord om är att du också ska vara mycket väl medveten om att du kan tvingas döda någon, skjuta ihjäl någon, i tjänsten. Att du under hot klarar det tror jag men klarar du av att leva med vetskapen om att du tagit liv?

Något som svenska försvaret verkar vara fullständigt urusla på att hantera så är det återvändare som varit med om mycket traumatiska händelser, de blir ofta lämnade åt sitt öde. Sånt pratas det tyst om...
 

Jovars, var inne hos chefen igår och möttes av min stora förvåning av insiktsfull förståelse och starkt stöd!!
Det enda "hindret" som jag såg det innan är därmed ur vägen och NU KÖR VI!!!:tummenupp

Ska ringa till Amf1 på måndag och lämna besked!

Men som läget ser ut nuförtiden, och som saker har utvecklat sig får jag erkänna att man måste resonera annorlunda.
Hot och krig som uppstår i vårat närområde (Shengen med en radie på 200 mil) är i dagens globalisering att betrakta som vår egen bakgård.

Tack för en inspirerande text Doktorn!!

EXAKT så resonerar jag också!!

Vem är JAG, och vad tror jag på.
Man vänds ut och in och får efterhand MÅNGA tillfällen att ifrågasätta sina egna ideal, och allt man tror på. Är du beredd på det?

Självkännedom/självinsikt är mina ögon ett stryrkebevis och ju bättre man känner sig själv desto starkare blir man!
Bättre tillfälle än detta att på riktigt lära känna sig själv finns nog inte, saker man VISSTE om sitt eget psyke kan man nog få anledning att omvärdera, både på gott och ont..

För du som brandman har ju inte längre illusionen om pojkboksromantik... du kör "skarpt" varje dag, och vet vad det handlar om.

Precis, har sett en del saker som inte är speciellt trevliga...
Men när man är så nära sina kollegor som man blir så delar man upplevelserna och känslorna och på det viset behandlar dem...

Jag önskar dig lycka till ute i världen med mitt gamla hemmaförband!


Tack Doktorn för ditt stöd, det stärker! :tummenupp

Något som svenska försvaret verkar vara fullständigt urusla på att hantera så är det återvändare som varit med om mycket traumatiska händelser, de blir ofta lämnade åt sitt öde. Sånt pratas det tyst om...

Känner man att man skulle behöva det stödet så finns det en grupp som heter POSOM, där ingår folk från Försvarsmakten, räddningstjänst, polis, psykologer mm, men min erfarenhet av dem är att dom är mycket proffesionella men det blir kanske lite stelt och kliniskt.

Känner i de fall jag har behövt prata med någon att mina närmsta kollegor som har varit med/varit med om samma sak är ett mycket bättre alternativ.

Vettig synpunkt f.ö

Det ingen har sagt ett ord om är att du också ska vara mycket väl medveten om att du kan tvingas döda någon, skjuta ihjäl någon, i tjänsten. Att du under hot klarar det tror jag men klarar du av att leva med vetskapen om att du tagit liv?

Det däremot kan bli riktigt tufft...
Men i en situation där Sveriges regering satt mig och mina kollegor och valet står mellan att döda eller bli dödad, är valet lika självklart som enkelt...

Även om det var nödvändigt så blir det nog en livserfarenhet som inte släpper i första taget.
 
Last edited:
2721773 Snacka med Bus-bo ,har har gjort en repa och på väg ner på sin andra.
Word!

Jag har dock inte varit med i ett beredskapsförband, men min kosovoresa förra året var det roligaste jag har gjort sedan lumpen, rycker in på måndag igen för min andra.

Som jag har förstått det så har du redan bestämt dig för att tacka ja eller?

Du kommer inte ångra dig tror jag, lycka till och hoppas ni får komma iväg till något lagom spännande ställe.
 
Status
Ej öppen för fler svar.
Back
Top