Jo men absolut, plocka en poäng varje gång man är utanför banan i race och en plats på gridden varje träning skulle väl minimera antalet gånger man maxar banan med extraasfalten som livrem, går säkert att få till ett väl fungerande reglemente runt det som funkar.
Att maxa och ta ett poängavdrag(och återlämnande av platsen)i kamp om segern eller placering är ju en grej men att varje varv ligga så på gränsen skulle kanske minimeras och med det skapa lite användbara marginaler.
Sen kvarstår ju"bara"problemet med beteendet på banan.....
Är ju inte vilka risker man är villig att utsätta sin egen person för som är problemet utan vilka risker är du beredd att utsätta de övriga för.
Det är svårare att stävja utan att kastrera sporten och inte fan vill man att det ska bli ett domarteam som avgör racen efter videogranskning av varje incident efter målgång för att sedan skicka ut resultatlistorna en dag senare.
De skulle kunna bli hårdare på rena tokmanövrar som inte är i närheten av att funka som förstaböjinbromsningar där man plockar av några med sig själv med riktigt kännbara straff för att stävja sådant risktagande men i botten måste det finnas en vilja att INTE riskera precis alla runt sig för en placering och den tycker jag är på avtagande.
Visst är det en mycket egoistisk sport och det är en av anledningarna jag håller på med den, det är bara jag själv som betyder något när jag fäller ner visiret, men det betyder ju inte att de övrigas liv och hälsa runt mig är betydelselösa utan de är ju spelpjäser som jag får runda men inte köra igenom och ibland får man ta att man inte kommer förbi utan att riskera att den framför kraschar och stanna bakom.
Första funderingen är "får jag plats", nästa är "får jag plats och kommer upp nog så motparten ser mig och kan agera utan att smälla in i mig eller gå av", part två här tycker jag har börjat försvinna allt mer och det går såklart att stävja genom domarteamet men det är ju en bedömning som måste börja bakom visiret.
