Vill satsa mycket på RR körning!

[Wallenqvist]

Morsning!

Jag har ett litet dilemma. Jag vill för mycket.

Tog mitt körkort förra året och har redan kört 1600 mil på en splitterny honda hornet.
Började köra knixkurser i sensommar och har hunnit med 9 st och har hamnat i röd grupp och smc vill att jag redan ska bli aspirant. I mina ögon låter det bra och känns bra och fått beröm för en viss begåvning.

Jag vill toksatsa inom sporten, MEN är ju bara trots allt 21 år gammal och bor fortfarande hemma.
Funderar på att ev köpa en Honda 600 rr att börja köra med på bana. Kommer åka ner till Spanien nu i Februari och köra med SMC.

Och jag som är ung har inte überkoll på vart man ska vända sig, har googlat en del dock men inte riktigt fått de svaren jag har velat få.

Vad ska jag göra, vem ska jag vända mig till för att börja köra banracing och utvecklas som förare? Böcker, filmer vad finns det att plugga?

 

[Agile]

Har du inte rika, snälla föräldrar så börja fundera på hur du kan få in pengar från sponsorer redan nu. Iaf om du vill bli nåt, för ju snabbare du blir, desto dyrare blir det.

Köp en hoj, ta licens. Se till att ha buss/bil+släp och räkna på hur mkt du har råd att köra. Vad en mil kostar idag är irrelevant, har du det minsta talang och viljan att bli snabb så ökar både tempot och kostnaderna ganska snart.

Men räds ej min son (wohoo, jag gjorde en Peter)!

Även om man kör mkt färre mil, så är nöjet tusenfalt.

Jag är sådär halvfjös-snabb för att va farträdd och talanglös. Och jag räknar på ca 1000 pix / träning. Då för hojen+4 mil transport enkel resa. Avgiften är bara 50:- om man jobbar lite för LMS också så den räknar jag knapp.

Har du längre att åka, är snabbare och/eller åker 1000cc och kanske har nyare hoj som tappar mer värde blir det dyrare.

På det hela taget rätt billig körning, än så länge
En tävlingshelg på beggade däck, sova i släpet och käka hemlagat landar på ca 5000 om det är nära banan och inget går sönder enl. de som vet.

Börja med att ta licensen. Antingen med LMS på Sviestad, med SMC steg 5 eller med Fiver eller vem du vill. Det kan du göra med din gathoj med lite småjusteringar medelst en 10ans nyckel och lite maskeringstejp. (Speglar, regplåt etc)

Sen är det bara att tjacka en klubba. Förslagsvis en färdig banhoj där det mesta eller allt är "ready to race". Att bygga racer av en gathoj är dyrt, många småsaker som kostar nån tusing och det blir mkt i slutändan. Och även om det blir reglementsenligt finns massvis med godis som du kommer vilja ha (justerbara fotpinnar, fasta distanser till hjul för enklare byten, extra set hjul osv) som hugger ännu större hål i budgeten. Sånt följer ofta med en färdig hoj, åtminstone en del av det.

Garageprylar som däckskrängare och lite andra saker är sånt man fyller på med successivt, men det är också nåt man ska veta om. Har man bara 10k att köra för så blir det inte många varv för dem liksom.

När du "är på banan" och har allt klart är nog bantid den stora nyckeln. Och i depåerna finns massa ekligaAförare som är äckelsnabba som man kan be om hjälp, och t.ex SMCs steg 6 som är mer organisarad raceträning.

Gört nu medan du är ung.. Jag är ju redan dömd hur hårt jag än satsar (30+, nästan död liksom). Eller hur Mozz?

 

[Micke65]

Vafan , va det inte en "kille" på 57 vårar som tog licens och körde brallorna av de flesta i år eller va det bara bullshit ..

 

[Agile]

Vafan , va det inte en "kille" på 57 vårar som tog licens och körde brallorna av de flesta i år eller va det bara bullshit ..

Jo, men på vilken nivå?

Att vinna Rookie kan man nog göra oavsett ålder och erfarenhet om man har en gnutta talang, massa beslutsamhet, ännu mer vinnarskalle och en hyfsad budget så man har råd att träna också.

PSBK eller komma ut och köra internationellt? Då är nog närapå TS för gammal redan nu om man ska se till statistiken.

 

[Tobbe J]

Jag är på gång, fyller fan 27 år nästa år men men,

 

[magnus_moss]

Gört nu medan du är ung.. Jag är ju redan dömd hur hårt jag än satsar (30+, nästan död liksom). Eller hur Mozz?

Jo... det skulle varit annorlunda att göra det man gör som 22-åring ist för att vara 52. Men, även om det är för sent att vinna VM så kan man göra det man vill efter bästa förmåga. Och det räcker långt och man sover gott om nätterna.

Men att köpa en färdigpreppad 600 rr som inte gått i backen för mycket låter fint. Ta sedan licens och kör så MYCKET du kan. Läste någon gång 2003 en kolumn som Nicky Hayden skrev, då han skulle köra MotoGP och fortfarande kände sig som en Rookie:
- If there are three good pieces of advice I could give all the Rookies out there, who are set to begin their Roadracing career, those three pieces of advice would be
1. Track time
2. More Track time
3. Even more Track Time.

HAn sa dessutom:
"Let the speed come to you, a good and safe way to learn a beautiful sport". Alltså, stressa inte fram snabba varvtider, de kommer automatiskt när du är redo...

Så nyckeln är nog; kör så mycket du har råd med med så bra däck som möjligt. Kör på lite hårdare däck så håller det länge. Låt inte framdäcken gå ner dig för mycket, en lowsider hämtar man inte upp och det är dyrt och demoraliserande att krascha.
Åk ihop med någon som du gillar, det är roligare och billigare. Dessutom är det fint att ha någon trygg axel att gråta och hulka mot när det går tungt. För det kommer det att göra och då sållas de inte så hängivna bort. Att ha någon som säger "Jag hjälper dig tejpa kåporna" eller "Du ska se att det går bättre nästa gång" är fint...
VAr hygglig och hjälpsam mot så många du kan, en vacker dag står du där och skriker "Är det någon som har ett lamellpaket till en Honda 600 -09???" och om du varit en go gubbe kommer den som har en koppling att låna ut den. Annars troligen inte.
Sa jag kör så MYCKET du har råd med? Och försök "suuuuugas" med de som kommer att köra om dig; de som är snabbare är dina bästa vänner, kan de så kan du, iaf om du har skapliga däck och om de kör liiiiite snabbare än du. Så Kör. Kör. Kör....
Lycka till

 

[Wallenqvist]

Underbart!
Tack som fan för de goda tipsen! Kommer ta åt mig till fullo! Tack!

EN jobbig sak:
Jag bor ju som sagt hemma, och lägger 10k i spar på lägenhet varje månad, samt 2600 på hojjen samt övriga kostnader. Bil osv. Så har ju en begränsad budget då jag försöker få stöd av mina föräldrar, men de är inte sugna på att sponsra mig med ett släp eller något... Så antar att man får försöka hitta ett billigt.

Ska jag byta ner min Hornet -11:a till en färdig racer? Eller ska jag ev behålla båda? Om man hittar en färdig racer för dryga 30k.

Vilken årsmodell av en Honda är bäst, jag tänkte från 04 och uppåt. Chassi samt motor mässigt, vad tycker ni?

Kommer att satsa väldigt mycket nu i vår-höst, enda jobbiga är väl att om man bor i Täby, Stockholm så är ju närmsta bana en stund bort...!

 

[Wallenqvist]

Eller kanske:
http://www.blocket.se/stockholm/Banhoj_Yamaha_R6_41797926.htm?ca=11&w=3
http://www.blocket.se/vastmanland/Yamaha_R6_Banhoj_gathoj_42195496.htm?ca=11&w=3
Något sånt? )

 

[pitbull]

Vet färdigkittad r6 04 med massa extra grejer som kåpor bromsskivor mm,mm för ca 25k tror d ska va öhlins runt om o motor i mkt bra skick pma om du är intresserad

 

[Wallenqvist]

Låter som en galet bra deal!
Tråkigt bara att jag just nu måste säkra min smc resa till Albacete...

 

[Agile]

Vilken årsmodell av en Honda är bäst, jag tänkte från 04 och uppåt. Chassi samt motor mässigt, vad tycker ni?

Den nyaste är väl bäst

600RR kom 03, ändrades med bättre bromsar och jag tror lite bättre fjädring 05-06. Samma grundhoj och motor dock.

07- kom en helt ny hoj. Lite bättre på allt, men de också dyrare beggade nu. Ska man inte ha en vinnarhoj spelar det inte så stor roll egentligen..

Det viktigaste är nog att du hittar en hoj som har "det dyra" ordnat. Fjädring, ffa bak, och lite allmänt lull-lull är väl vad du ska leta efter. Gathojar med värsting-Yoshimura som låter faaan klarar aldrig ljudkraven så de vill du ändå inte ha. PP-tuning grejer är att föredra då Greven har det mesta med sig på plats och många andra kör med det så man alltid har nån att låna saker av när det skiter sig.

Folk är generellt generösa. Jag blev erbjuden att "låna" en kylare när min fick koma. Jag erbjöd bultarna till grenrören från min när den ändå stod med konstigt elfel (som visade sig lösas med ett buntband för tiltsensorn tappat en jävla skruv och hängde snett) osv..

Finns nog tusentals anekdoter om konstiga saker som lånats, vet att hela motorer lånats ut under racehelger osv. Men allt sånt förutsätter att man har en "vanlig" hoj. Annars får man ha allt på hyllan själv.

Jag har aldrig åkt nyare yamaha. Så jag vet inte om den. Men Hondan har jag upplevt som rätt lättskruvad och smidigt konstruread meed få svordoms-ingenjörs-lösningar.

 

[Wallenqvist]

Okej!

Ja, då får det nog bli till att sälja hojjen jag har nu och köpa en lite nyare variant då som är read to race!
Kan hålla med om att det låter, har ett Yoshimura slip-on på nu, låter rätt fint må jag säga när man krämar ut den!

Jo, Greven har jag kollat på en massa. Hade en idé förut om att köpa ram och delar och fixa iordning något själv, men kände att kunskapen för att pussla ihop en hoj med rätt balans i verkade lite "overkill" hehe

Har inte satt mitt arsle på en yamaha än heller, så har ingen aning om hur de beter sig...
Honda är ju grymt sköna att köra. Farsan min har en cb 1300 -08a, går hur gött som helst!

 

[EBS]

Med tanke på hur begränsad budget du har så skulle jag rekommendera att ta nästa säsong som en lärosäsong för att bli snabb. Sälj din nuvarande hoj, köp en billig race-kittad R6a från början av 2000-talet. Dom brukar man kunna få för mellan 15 och 20 tusen och duger gott för respektabla varvtider och för att lära sig. Reservdelar finns dessutom i överflöd, likså kunskap.
Mellanskillnaden mellan nuvarande hoj och den "nya" lägger du i en kraschbudget, för krascha kommer du att göra.
Sen hittar du en sån där A-förare som tycker att däcken är slut efter 2 minuter på banan och så köper du billiga bättre beggade däck genom en sådan.

Då borde du kunna få ihop en bra träningssäsong som inte blir blodigt dyr.

 

[Wallenqvist]

Jo, tog en funderare på jobbet idag om att göra på det viset.
Låter smart att ta andras däck, de lär väl ändå inte vara helt slut om de tycker så
Tack!

 

[_biker]

Känner igen mig i mycket av det skriver! Tog lappen för precis ett år sedan, efter fem knixkörningar körde jag i röd grupp (utan att på något sätt vara långsammast ), och på min första bandag, som var med SMC, körde jag ifrån instruktören på tredje passet när det regnade (enligt honom själv! )
</Skryt-mode-off>

Du är ju bara 21, så om du verkligen satsar och har stor talang så kan du garanterat nå riktigt långt. Många av eliten i WSBK är ju runt 40, så du har ju några år på dig att komma upp i tempo

Men du får vara beredd på att kroppen kommer att få ta mycket stryk och likaså plånboken på vägen dit… men det visste du ju redan.

Jag har bara kört fem dagar på storbana så min erfarenhet är ganska begränsad, men ska jag ge något råd så är det att skynda långsamt. Och ha roligt.

Det har varit mitt motto sedan första bandagen, då jag var riktigt nära att köra av banan i ca 90 blås… och jag har hittills *peppar peppar* aldrig kraschat.

Jag tänker så här: det är ju så onödigt att krascha om man är, säg, 10 sekunder långsammare per varv än vad som är fysiskt möjligt med den hoj (och däck) man kör.

Det finns liksom ingen ”ursäkt” att krascha då. Då har man helt enkelt skyndat för fort. Kanske i panik stelnat till och slagit av gasen när man drivit ut i en sväng, vilket ju bara förvärrar situationen, istället för att ha sinnesnärvaro att reda ut situationen, vilket man har mycket större chans att göra om man har skyndat långsamt. Då har man liksom byggt upp en ”erfarenhetsbank”.

Efter varje bandag så har jag suttit ner och skrivit ner alla ”nära vurpa” incidenter (det brukar bli ett antal på en dag, trots att man bestämmer sig för att skynda långsamt…) och analyserat vad jag hade kunnat göra annorlunda för att inte hamna den situationen.

Det, tillsammans med skynda-långsamt-tänket tror jag har hjälpt mig att inte krascha.

Om det sedan är det bästa sättet att snabbt bli snabb (kan man säga så?) låter jag vara osagt, men du slipper åtminstone brutna ben samt skrotad hoj – vilket nog inte är så bra för motivationen...

 

[WEST]

Jo, tog en funderare på jobbet idag om att göra på det viset.
Låter smart att ta andras däck, de lär väl ändå inte vara helt slut om de tycker så
Tack!

Skaffa dig skapligt billiga grejer 600 är väl lagom, beg, däck, nån att samåka med så du håller ner kostnaderna (om du inte är onödigt rik vill säga) för det kommer att kosta pengar även fast det är på hobby nivå som det är för min del.
Kör mycket och du rekommenderar jag att ta licens och så är du lite funktionär på Sviestad sen kör du varje tisdag för 50 kr istället för att punga ut en massa pengar på SMC.

Och ge fan i att vurpa, det kostar pengar och du missar en massa körning.

Lycka till med karriären.

 

[Robert 73]

Bomba säkert!

Känner igen mig i mycket av det skriver! Tog lappen för precis ett år sedan, efter fem knixkörningar körde jag i röd grupp (utan att på något sätt vara långsammast ), och på min första bandag, som var med SMC, körde jag ifrån instruktören på tredje passet när det regnade (enligt honom själv! )
</Skryt-mode-off>

Du är ju bara 21, så om du verkligen satsar och har stor talang så kan du garanterat nå riktigt långt. Många av eliten i WSBK är ju runt 40, så du har ju några år på dig att komma upp i tempo

Men du får vara beredd på att kroppen kommer att få ta mycket stryk och likaså plånboken på vägen dit… men det visste du ju redan.

Jag har bara kört fem dagar på storbana så min erfarenhet är ganska begränsad, men ska jag ge något råd så är det att skynda långsamt. Och ha roligt.

Det har varit mitt motto sedan första bandagen, då jag var riktigt nära att köra av banan i ca 90 blås… och jag har hittills *peppar peppar* aldrig kraschat.

Jag tänker så här: det är ju så onödigt att krascha om man är, säg, 10 sekunder långsammare per varv än vad som är fysiskt möjligt med den hoj (och däck) man kör.

Det finns liksom ingen ”ursäkt” att krascha då. Då har man helt enkelt skyndat för fort. Kanske i panik stelnat till och slagit av gasen när man drivit ut i en sväng, vilket ju bara förvärrar situationen, istället för att ha sinnesnärvaro att reda ut situationen, vilket man har mycket större chans att göra om man har skyndat långsamt. Då har man liksom byggt upp en ”erfarenhetsbank”.

Efter varje bandag så har jag suttit ner och skrivit ner alla ”nära vurpa” incidenter (det brukar bli ett antal på en dag, trots att man bestämmer sig för att skynda långsamt…) och analyserat vad jag hade kunnat göra annorlunda för att inte hamna den situationen.

Det, tillsammans med skynda-långsamt-tänket tror jag har hjälpt mig att inte krascha.

Om det sedan är det bästa sättet att snabbt bli snabb (kan man säga så?) låter jag vara osagt, men du slipper åtminstone brutna ben samt skrotad hoj – vilket nog inte är så bra för motivationen...

Kul att du också som många andra tycker att bankörning är kul

Det är viktigt att ta det lugnt och skynda långsamt, precis som du säger. Varje gång man kommer "nära vurpa incidenter" som du beskriver, har man tappat kontrollen och då tvingats att förlita sig på materialet eller turen.
Efter varje gång som det händer tar det en stund att komma tillbaka till sin egen rytm.

Det man kan göra för att slippa sådant, är att ta ett trappsteg i taget. Man ökar tempot en aning och stannar kvar där en stund tills det känns 100 % säkert, sen nästa trappsteg osv... Fördelen med det här tänket är att man hinner vänja sig mentalt vid den nya hastigheten, känner sig trygg, litar på materialet och hinner planera inför varje kurva.

 

[_biker]

Kul att du också som många andra tycker att bankörning är kul

Det är viktigt att ta det lugnt och skynda långsamt, precis som du säger. Varje gång man kommer "nära vurpa incidenter" som du beskriver, har man tappat kontrollen och då tvingats att förlita sig på materialet eller turen.
Efter varje gång som det händer tar det en stund att komma tillbaka till sin egen rytm.

Det man kan göra för att slippa sådant, är att ta ett trappsteg i taget. Man ökar tempot en aning och stannar kvar där en stund tills det känns 100 % säkert, sen nästa trappsteg osv... Fördelen med det här tänket är att man hinner vänja sig mentalt vid den nya hastigheten, känner sig trygg, litar på materialet och hinner planera inför varje kurva.

Jag håller med!

 

[Agile]

Det är viktigt att ta det lugnt och skynda långsamt, precis som du säger. Varje gång man kommer "nära vurpa incidenter" som du beskriver, har man tappat kontrollen och då tvingats att förlita sig på materialet eller turen.
Efter varje gång som det händer tar det en stund att komma tillbaka till sin egen rytm.

Det man kan göra för att slippa sådant, är att ta ett trappsteg i taget. Man ökar tempot en aning och stannar kvar där en stund tills det känns 100 % säkert, sen nästa trappsteg osv... Fördelen med det här tänket är att man hinner vänja sig mentalt vid den nya hastigheten, känner sig trygg, litar på materialet och hinner planera inför varje kurva.

Och nackdelen (eftersom vi är i racingforumet får man säga det här nu ) är att det sannolikt tar längre tid att bli snabb än om man är villig att krascha sig snabb .

Vill man bli snabb för att det är kul att köra hoj, ta´t lugnt. Vill man vinna mästerskap är det nog bara att ladda, ta i och testa sig fram. I viss mån måste man ju provocera fram sin fel (köra för fort) för att hitta sina svagheter och veta vad man måste fokusera på att utveckla. Att gå "by the book" ger sannolikt mer tid på "onödiga" moment.

Sen är det bara att hålla i sig och hoppas att man inte kraschar så hårt att man försvinner. Ingen blir snabb på sjukhus .

 

[Robert 73]

Och nackdelen (eftersom vi är i racingforumet får man säga det här nu ) är att det sannolikt tar längre tid att bli snabb än om man är villig att krascha sig snabb .

Vill man bli snabb för att det är kul att köra hoj, ta´t lugnt. Vill man vinna mästerskap är det nog bara att ladda, ta i och testa sig fram. I viss mån måste man ju provocera fram sin fel (köra för fort) för att hitta sina svagheter och veta vad man måste fokusera på att utveckla. Att gå "by the book" ger sannolikt mer tid på "onödiga" moment.

Sen är det bara att hålla i sig och hoppas att man inte kraschar så hårt att man försvinner. Ingen blir snabb på sjukhus .

Alla utvecklas i sin egen takt.

Vissa kan "höja ribban" efter varje pass medan andra behöver en hel säsong.