Vad tror ni om bostadsrätts och villapriserna?

Det var även gott om Svenssons som tyckte "Att bo måste man alltid, så en stockholmslägenhet kommer aldrig gå ner i pris"

Jo,men det var väl mer en följd av spekulationsbubblan mer än något annat.

Likt IT-aktier,tulpaner eller tändstickor(?)inte att man faktiskt var beredda att betala de summorna för att bo.

Henrik
 
huruvida man amorterar eller ej.

Vad spelar det eg. för roll på ett lån på 3mille om du amorterar 1500:-/mån eller inte? Många med mig som har en BR/hus kan ju faktiskt sälja lägenheten efter något år med ett resultat som överstiger den totala ränte- samt avgiftskostnaden under boendetiden.
Varför ska man då amortera 20k/år? Är lånet på över 2miljoner så är det i mina ögon mest för syns skull som man amorterar, någon verklig inverkan på ekonomin eller dina förutsättningar vid räntehöjningar ger det ju knappast. Enda gången jag kan köpa att amortera på ett större lån är om beloppet ligger på ~5% av lånet/år, hur många klarar det?
 
Har något svagt minne av bottenlån på hus upplagda på 40år...har jag rätt här?

Kanske skulle införa det om inte annat,grundkrav för att få låna,skulle nog kyla av lite.

Henrik
 
Vad spelar det eg. för roll på ett lån på 3mille om du amorterar 1500:-/mån eller inte?

Säg att ni ska bo i huset i 20 år. 20 kakor x 20 år = 400 000. Ta fram miniräknaren och räkna ut hur mycket du kommer betala i ränta för de 400 om du inte amorterar. Jag kan lova dig att du kommer känna dig sugen på att börja amortera. :)
 
Bostadsbubbla.......

Vad spelar det eg. för roll på ett lån på 3mille om du amorterar 1500:-/mån eller inte? Många med mig som har en BR/hus kan ju faktiskt sälja lägenheten efter något år med ett resultat som överstiger den totala ränte- samt avgiftskostnaden under boendetiden.
Varför ska man då amortera 20k/år? Är lånet på över 2miljoner så är det i mina ögon mest för syns skull som man amorterar, någon verklig inverkan på ekonomin eller dina förutsättningar vid räntehöjningar ger det ju knappast. Enda gången jag kan köpa att amortera på ett större lån är om beloppet ligger på ~5% av lånet/år, hur många klarar det?


Visst - lånar man 2-3-4 mille så måste man ta i ORDENTLIGT med amorteringen om den skall göra någon skillnad inom överskådlig tid, men hur kan man våga lita på att värdet alltid skall fortsätta stiga ? Vad är det som säger att det alltid kommer att vara så ?

För mig förefaller det oerhört vågat att förlita sig på ständiga värdeökninger drivna av icke reella värden - vilket leder till att folk köper dyrare boenden ( bilar, motorcyklar, resor osv ) än vad de egentligen har råd med i orealistisk spekulationsiver......

Men det är jag det......
 
När jag har sålt mitt hus hoppas jag på en rejäl krasch.

Huspriserna ÄR orimliga nu, men givetvis vill jag ju ha bra betalt först.

Sen vete fan om inte en hyrestvåa vore lämpligt åt mig....
 
jag lämnar inte min hyreslägenhet på ett tag. det kommer gå under och jag ska inte dras med i den skiten, har bara ett pyttelån på min hoj kvar, annars har vi inga skulder och så ska det förbli.

Har bott i hus, bostadsrätt och nu hyresrätt. Kan bara instämma.:tummenupp

Det är svårt att tänka sig att lägenheter som man idag ger flera hundra tusen för skänkes bort för 10 talet år sedan...min första lägenhet kostade 1998, 1kr.
 
Snackade med brorsan häromdagen och han köpte hus i en mindre ort för ett halvår sedan. Nu snackar vi betydligt mindre pengar än i Stockholm men det intressanta är att banken lånade ut pengar direkt utan att blinka.
När han tidigare ville köpa en maskin till sin firma för samma pengar var dom betydligt mer restriktiva. Och då snackar vi om en maskin som han vet betalar sig inom ett år eftersom han varit verksam i branshen sedan snart 20 år. Hans firma har god ekonomi och har varit så i kanske 15 år.

Någonstans är det sjukt när en bostad anses som riskfri medans en maskin till ett företag är så riskabel att det banken tvekar att låna ut till den.

Ingenting annat som bankerna lånar ut pengar till anses som riskfritt. Men bostäder kan aldrig falla. Och att vi haft en bostadskrash i början på 90-talet var så osannolikt att eg har det nog aldrig hänt.

Sedan har jag ytterligare massor med åsikter beträffande räntor, inflation mm som jag inte orkar utveckla vidare idag.
 
Bankerna, kvartalsekonomin och själva företeelsen med aktiebolag som går att spekulera i är roten till mycket vansinne och i princip alla finansbubblor och kriser.
Man borde sätta en minimigräns för innehav av aktier på minst ett år så att det kortsiktiga spekulerandet upphör.
 
Snackade med brorsan häromdagen och han köpte hus i en mindre ort för ett halvår sedan. Nu snackar vi betydligt mindre pengar än i Stockholm men det intressanta är att banken lånade ut pengar direkt utan att blinka.
När han tidigare ville köpa en maskin till sin firma för samma pengar var dom betydligt mer restriktiva. Och då snackar vi om en maskin som han vet betalar sig inom ett år eftersom han varit verksam i branshen sedan snart 20 år. Hans firma har god ekonomi och har varit så i kanske 15 år.

En del av de stödlån som skattebetalarna fick punga ut med under den gångna finanskrisen var avsedda till att hjälpa företagen med finansiering. Istället hamnade de hos bostadsköparna.

Att ta över och driva konkurs färdiga företag är inget som bankerna gärna vill göra. De saknar både tålamod och kompetens. Lättare då att bunkra ihop ett par fastigheter och sälja dem vidare på exklusiv aktion till något bostadsbolag med sund ekonomi eller sätta dem i ett eget bolag som man gjorde efter förra finanskrisen och väntade ut värsta stormen. Bankerna tjänade enormt mycket pengar på dessa fastigheter som de tog över för en spottstyver.
 
Snackade med brorsan häromdagen och han köpte hus i en mindre ort för ett halvår sedan. Nu snackar vi betydligt mindre pengar än i Stockholm men det intressanta är att banken lånade ut pengar direkt utan att blinka.
När han tidigare ville köpa en maskin till sin firma för samma pengar var dom betydligt mer restriktiva. Och då snackar vi om en maskin som han vet betalar sig inom ett år eftersom han varit verksam i branshen sedan snart 20 år. Hans firma har god ekonomi och har varit så i kanske 15 år.

Någonstans är det sjukt när en bostad anses som riskfri medans en maskin till ett företag är så riskabel att det banken tvekar att låna ut till den.

Ingenting annat som bankerna lånar ut pengar till anses som riskfritt. Men bostäder kan aldrig falla. Och att vi haft en bostadskrash i början på 90-talet var så osannolikt att eg har det nog aldrig hänt.

Sedan har jag ytterligare massor med åsikter beträffande räntor, inflation mm som jag inte orkar utveckla vidare idag.

Var glad! De statsstödda bostadslånen/rotavdragen hjälper ju också till med livets nödtorft: audi, tajlandbränna och nimbus dejkruser.
 
Standardpriset på en villa i stan liger runt 3.5 mille,inte många som har 15% av det,och jag tror att taket för blancolån på många banker ligger väl på 350.000 el så sist jag kollade

Shit, är det så billigt som 3,5 mille i stan!? Det trodde jag typ villorna ute i Täby och liknande getthon kostade.
En kompis föräldrar köpte en "övernattningslägenhet" på Östermalm nyligen för drygt 3 mille, så prisnivåerna är ju lite galna minst sagt då deras kåk här i stan kostar ungefär lika mycket.

Ibland blir man faktiskt avundsjuk på alla er som bor i Arboga och Flen mm. Lyxhus med strandläge för 2 mille typ. :huvet

Ja, det är ju val man gör här i livet. Skillnaderna mellan att bo i en storstad och en liten sådan är ju inte direkt stor trots allt.
Visst, lönerna är högre. Men så också levnadskostnaden så där tror jag man ligger nästan bättre till i många fall de mindre städerna.
Och även om jag bodde "i" sthlm så skulle jag antagligen ändå inte utnyttja dess förmåner mer än vad jag gör idag, boendes ca 90 minuter bort.
Jag har haft möjligheten att flytta till stora staden men eftersom man är uppväxt med stockholmare i släkten och på andra nära håll så insåg man att fördelarna var få om några alls.
Sen att en Stockholmare absolut inte kan tänka sig något annat är ju en annan femma. Eller en Göteborgare för den delen också, du är väl en sillstrypare har jag för mig...

Jo, fast den avundsjukan avtar snabbt när man väl kliver utanför dörren.

Det där stämmer antagligen om man bor i stan och inte utanför där allt ser ungefär likadant ut som vart som helst i Sverige.
Och hur många bor då där man vill bo i Stockholm? Inte så många misstänker jag...

Bankerna, kvartalsekonomin och själva företeelsen med aktiebolag som går att spekulera i är roten till mycket vansinne och i princip alla finansbubblor och kriser.
Man borde sätta en minimigräns för innehav av aktier på minst ett år så att det kortsiktiga spekulerandet upphör.

Ja, för det är fult att tjäna pengar :rolleyes: Jag förstår vad du menar och att det skulle vara en väg att gå men som aldrig blir genomförbar.
 
Last edited:
Jo, fast den avundsjukan avtar snabbt när man väl kliver utanför dörren.

...och man får se sin fina klassiska Mercedes med ångande färskt dörruppslag från en leasingaudi som just försvinner runt hörnet med en mobiltjattrande självförverkligande livsform i HR-branshen?
 
Last edited:
Bankerna, kvartalsekonomin och själva företeelsen med aktiebolag som går att spekulera i är roten till mycket vansinne och i princip alla finansbubblor och kriser.
Man borde sätta en minimigräns för innehav av aktier på minst ett år så att det kortsiktiga spekulerandet upphör.

Det mest tragiska med den kvartalsekonomi som råder är att man inte tar långsiktiga beslut längre. Inte som förr då företagen hade ett fåtal starka ägare med visioner. Idag är det ansiktslösa institutioner som har stort inflytande. Ofta stora pensionsfonder, eller vanliga fonder som allmänheten sparar i. Aktiebolag är inget ont i sig. Den stora spridningen av ägare gör att ingen tar tillräckligt stort ansvar.

IKEA är väl ett av få bolag hade som kan ta beslut som många andra företag inte kan. Om IKEA varit ett aktiebolag hade man nog inte byggt ett varuhus i Haparanda av alla ställen eller gjort stora förlustsatsningar i Ryssland, Polen och andra öststater i ett tidigt stadium när vanliga medborgarna inte hade några pengar att tala om.

Vi skulle även kunna prata om kortsiktighet om regeringsperioder. Är fyra år tillräckligt länge för att en ny regerings politik ska få genomslag? Finns det någon långt perspektiv på de beslut som fattas idag eller ser man bara till att vinna kommande valperiod och sedan nästa?
 
IKEA är väl ett av få bolag hade som kan ta beslut som många andra företag inte kan. Om IKEA varit ett aktiebolag hade man nog inte byggt ett varuhus i Haparanda av alla ställen eller gjort stora förlustsatsningar i Ryssland, Polen och andra öststater i ett tidigt stadium när vanliga medborgarna inte hade några pengar att tala om.

Knorr-Bremse har också en ägare.
Vad har dessa företag gemensamt?
De är ruskigt stora (om inte störst) på sina marknader. Det lönar sig att hålla pengarna inom bolaget.

Nu finns det ju aktiebolag som också håller pengarna inom bolaget och genomför satsningar som inte ger utdelning direkt, istället för att ha skyhöga utdelningar och blidka kvartalsekonomerna.
Men det kräver tålamod.
Inte alltför vanlig egenskap i dagens samhälle.
 
Back
Top