Utbildning

[IGNJATOVIC]

Som sagt. För de som inte har någon möjlighet/kunskap/driftighet att komma vidare utan utildning är det säkert kanon men för "oss" andra så känns det verkligen tveksamt.

Ponera att jag tjänar ca 30k idag. 4 års studier innebär:

4x12x30= 1 440 00 kronor i förlorad inkomst vilket blir ca 1 mille rent
4x12x5= 240 000 kronor i lån (svårt att leva utan att låna)
4x12x2= 96 000 i studiebidrag (ligger väl runt 2k?)

På 4 år har den som pluggat med dessa förhållanden alltså sumpat ca 1,1 mille i rena pengar.

Ponera nu att jag efter utbildningen kommer in på en grundlön på 25k och att jag efter 3 år ligger på 35 för att sedan stagnera på ca 40 efter totalt 10 år. Räknar jag helt galet när jag säger att det tar ca 15-20 år innan investeringen lönat sig?

Jag vill egentligen att någon skall övertala mig att börja tänka i de banorna jag tänkte direkt efter gymnasiet. Hade en plats på elektro på KTH och drömde om guld och gröna skogar som utvecklare av styrsystem och mjukvara. Idag sitter jag med ett säkert jobb och bra betalt samt håller på att starta eget. Drömmarna om utvecklarjobbet finns kvar men känns väldigt avlägsna.

Ovanpå allt detta har jag vänner i åldersspannet 24-40 år som nyss pluggat färdigt div civ.ing. utb. - ingen av dom har gått in på mer än 24k i grund och de flesta är anställda som konsulter via div "bemanningsföretag". Skulle ha svårt att leva med osäkerheten i den formen av anställning.

Lite tankar..

//RMT

240 000
+96 000
- 1 000 000
= - 664 000 går du back i rena pengar på att plugga 4 år

664 000 / 4 = 166 000

Istället för att skaffa dig 166 000 kr i årslön (231 000 brutto) så lägger du pengarna på en utbildning istället. Det är svårt att mäta hur mkt en utbildning är värd i pengar, men kunskap, sociala kontakter, erfarenhet, självuppfyllande, C och D-uppsatser, gratis konsultation från Science Park osv osv kanske är värt 166 000 kr varje år?

Om jag vill starta ett företag samtidigt som jag pluggar (4 år) så får man hjälp gratis från Sceince Park - kan tänka mig hur många tiotusentals kronor det hade kostat att få hjälp i 4 år - om man inte var student. Så visst går det att räkna på att man tjänar eller förlorar - beror helt på situationen.

Men en sak är säker - allt handlar om profit och att attrahera nya människor till skolorna. Så hur mkt de än lovar en karriär på Pricewaterhouse så är det en mkt liten del av alla som hamnar där.

En sak till bara.

Folk tar CSN-lån för att plugga. Jag bor hemma gratis men jag tar fullt CSN-lån+ bidrag ändå. Jag använder pengarna för att rejsa bana. 2 flugor i en smäll - isn't that geniously (or insane?)

 

[RMT_Racing]

Nej, men å andra sidan....

1. De flesta ska jobba ca 40 år efter examen. Isf går du med vinst halva tiden.
2. 30 000 i månadslön för en 19-20 åring direkt efter gymnasiet är inte helt vanligt, men visst det förekommer säkert, å andra sidan....
3. Det är betydligt fler som tjänar 100 000 i månaden som har någon form av utbildning än de som inte har det. Det kan ju vara roligt att bli en av dem.
4.Man kan jobba under tiden man pluggar, jag lånade inte en krona.

Är du äldre, dvs mellan 30-40, och kanske har familj är kalkylen betydligt mer osäker ekonomiskt sett, dock tycker jag de icke-monetära fördelarna med att plugga räcker.

1. Bra argument
2. Sant..
3. Helt korrekt men hur många promilles chans har man att nå dit om man inte är politiskt intresserad?
4. Kan man verkligen det? Antar att det beror på utbildningen. Mina vänner från gymnasiet som läser farkost/maskin/elektro påstår att det är halvt omöjligt, iaf de första två åren. Sen kan det iofs tilläggas att de även fick plugga rätt hårt sista året i gymnasiet, vilket kanske återspeglar deras inlärningsförmåga. Själv gled jag runt på mitt enorma intresse för matte och fysik och tappade till slut suget då kurserna inte gav någon utmaning.

Trots ovanstående måste jag villigt erkänna att det kommer bli väldigt svårt att övertala en pojkspoling som mig att sätta sig vid skolbänken igen. Ta lönen i min uträkning och lägg till ca 20-30 extra jourtimmar samt inkomster från företaget så blir det riktigt svårt. Förvisso vet även jag att det i längden blir ohållbart att jobba så mycket, men jag har arbetskamrater som klarat det i 20+ år..

Fritid kan man iofs ifrågasätta om jag har någon. När någon frågar så svarar jag att den räcker. Lyckades köra en hel del gata och även bana denna säsong och utöver det även hinna med min träning. Andra aktiviteter som att ranta runt på stan samt kolla på tv har gallrats bort för länge sedan. Det enda jag ångrar är att jag delvis tappat kontakten med några av mina bästa vänner , men de jobbar ungefär på samma sätt så vi har iaf förståelse för varandra.

Kan även tillägga att jag otrolig respekt för de som i "30+"-åldern väljer att börja plugga igen. Att dels finna incitament till detta och på samma gång vända sitt liv upp & ner kräver ofta en enorm uppoffring.

240 000
+96 000
- 1 000 000
= - 664 000 går du back i rena pengar på att plugga 4 år

664 000 / 4 = 166 000

Du kan ju inte räkna lånet som en inkomst?

 

[IGNJATOVIC]

1. Bra argument
2. Sant..
3. Helt korrekt men hur många promilles chans har man att nå dit om man inte är politiskt intresserad?
4. Kan man verkligen det? Antar att det beror på utbildningen. Mina vänner från gymnasiet som läser farkost/maskin/elektro påstår att det är halvt omöjligt, iaf de första två åren. Sen kan det iofs tilläggas att de även fick plugga rätt hårt sista året i gymnasiet, vilket kanske återspeglar deras inlärningsförmåga. Själv gled jag runt på mitt enorma intresse för matte och fysik och tappade till slut suget då kurserna inte gav någon utmaning.

Trots ovanstående måste jag villigt erkänna att det kommer bli väldigt svårt att övertala en pojkspoling som mig att sätta sig vid skolbänken igen. Ta lönen i min uträkning och lägg till ca 20-30 extra jourtimmar samt inkomster från företaget så blir det riktigt svårt. Förvisso vet även jag att det i längden blir ohållbart att jobba så mycket, men jag har arbetskamrater som klarat det i 20+ år..

Fritid kan man iofs ifrågasätta om jag har någon. När någon frågar så svarar jag att den räcker. Lyckades köra en hel del gata och även bana denna säsong och utöver det även hinna med min träning. Andra aktiviteter som att ranta runt på stan samt kolla på tv har gallrats bort för länge sedan. Det enda jag ångrar är att jag delvis tappat kontakten med några av mina bästa vänner , men de jobbar ungefär på samma sätt så vi har iaf förståelse för varandra.

Kan även tillägga att jag otrolig respekt för de som i "30+"-åldern väljer att börja plugga igen. Att dels finna incitament till detta och på samma gång vända sitt liv upp & ner kräver ofta en enorm uppoffring.




Du kan ju inte räkna lånet som en inkomst?

Jo det kan du faktiskt. Men du kan inte räkna räntekostnader som en inkomst.

Dina lånade pengar använder du för att generera kunskap/utbildning vilket är en immateriell tillgång. Du tar ett lån för att "betala ifatt" värdet på din utbildning.

CSN-pengar är ju faktiskt dina tillgångar - det är dina pengar som du fått ut i förväg - det är bara räntekostnaderna som inte är dina pengar

 

[Jörgen Karlsson]

....Kan även tillägga att jag otrolig respekt för de som i "30+"-åldern väljer att börja plugga igen. Att dels finna incitament till detta och på samma gång vända sitt liv upp & ner kräver ofta en enorm uppoffring. ...

Jag gjorde lite så, jag gick 4 årig teknisk linje i Vasa gymnasium vid Odenplan klar -87, jobb på verkstäder samtidigt och efteråt. Sedan lumpen -98 i Marinen, Officershögskola -90 och sedan maskinist/maskinchef i Marinen.

1995 sade jag upp mig och började på KTH farkost och gick den Skeppstekniska inriktningen, började jobba med fartygsprojektering -99 och tog examen 2000, 33 år gammal. Det var en rätt kul tid att plugga igen. I synnerhet all nya yngre kompisar, ett nätverk som jag har med mig än idag. Studielånet har jag redan betalt tillbaks, men jag lånade ju inte fullt. Men det är ju mycket tuffare för en stadgad straight kille eller tjej med barn och familj, jag bodde då liksom nu själv, så det var bara att köra. Men om man bara ser till åldern så är nog inget man ska rädas om man känner att man vill plugga senare i livet. Man har ju mycket bättre studiedisciplin motivation som lite äldre. Efter de första två åren på KTH hade närmare halva kursen hoppat av minns jag, men de kan ju ha börjat på alndra utbildningar eller jobb och lyckats på alla sätt för det.

 

[Markus]

Det ena utesluter inte det andra, det bästa man kan göra (karriärmässigt) är att jobba och sedan börja plugga vid sidan av tror jag, då har du också tillgång till de värdefulla utbildningarna som rankas högt och inte dussinkurserna på diverse värdelösa högskolor, typ den Boris beskrev. Dessutom visar du kommande arbetsgivare att du klarar och VILL plugga och jobba samtidigt, vilket tyder på avsevärt högre ambitionsnivå än den som gör det ena var för sig. Vidare kan du omsätta dina kunskaper i praktik, något som är alldeles omöjligt för den som endast studerar. Och om du eller din arbetsgivare betalat plenty för några kurser så kommer det alltid se bättre ut än att haft högt på HSP.

 

[RMT_Racing]

Jo det kan du faktiskt. Men du kan inte räkna räntekostnader som en inkomst.

Dina lånade pengar använder du för att generera kunskap/utbildning vilket är en immateriell tillgång. Du tar ett lån för att "betala ifatt" värdet på din utbildning.

CSN-pengar är ju faktiskt dina tillgångar - det är dina pengar som du fått ut i förväg - det är bara räntekostnaderna som inte är dina pengar

Så kan man iofs se det men under dessa omständigheter framstår jag som en materialist. Jag har köpt både bilar och hoj mha lån men då kan jag iaf ta på "materialet".

Det här är otroligt svårt för mig. Hade jag tjänat 10k mindre i månaden och suttit lika osäkert som jag gjorde på mitt första kneg så skulle det nog inte varit något snack.

Det ena utesluter inte det andra, det bästa man kan göra (karriärmässigt) är att jobba och sedan börja plugga vid sidan av tror jag, då har du också tillgång till de värdefulla utbildningarna som rankas högt och inte dussinkurserna på diverse värdelösa högskolor, typ den Boris beskrev. Dessutom visar du kommande arbetsgivare att du klarar och VILL plugga och jobba samtidigt, vilket tyder på avsevärt högre ambitionsnivå än den som gör det ena var för sig. Vidare kan du omsätta dina kunskaper i praktik, något som är alldeles omöjligt för den som endast studerar. Och om du eller din arbetsgivare betalat plenty för några kurser så kommer det alltid se bättre ut än att haft högt på HSP.

Där har du nästa poäng. Min arbetsgivare har redan betalt en påse pengar för internutbildning och i januari skall jag på nästa svindyra utbildning. Hög ambitionsnivå kan jag redan uppvisa. Jag är absolut yngst i "gänget" och känner att jag har otroligt mycket respekt från både kollegor och min chef. De har lite svårt att förstå att en skitunge som jag kan såpass mycket som jag gör.

HSP har jag inte ens bemödat mig med att skriva. Gymnasiebetygen räcker långt om jag nu skulle få för mig att söka någonstans igen.

Jag gjorde lite så, jag gick 4 årig teknisk linje i Vasa gymnasium vid Odenplan klar -87, jobb på verkstäder samtidigt och efteråt. Sedan lumpen -98 i Marinen, Officershögskola -90 och sedan maskinist/maskinchef i Marinen.

1995 sade jag upp mig och började på KTH farkost och gick den Skeppstekniska inriktningen, började jobba med fartygsprojektering -99 och tog examen 2000, 33 år gammal. Det var en rätt kul tid att plugga igen. I synnerhet all nya yngre kompisar, ett nätverk som jag har med mig än idag. Studielånet har jag redan betalt tillbaks, men jag lånade ju inte fullt. Men det är ju mycket tuffare för en stadgad straight kille eller tjej med barn och familj, jag bodde då liksom nu själv, så det var bara att köra. Men om man bara ser till åldern så är nog inget man ska rädas om man känner att man vill plugga senare i livet. Man har ju mycket bättre studiedisciplin motivation som lite äldre. Efter de första två åren på KTH hade närmare halva kursen hoppat av minns jag, men de kan ju ha börjat på alndra utbildningar eller jobb och lyckats på alla sätt för det.

Lumpen -98

Har förmodligen nämnt saken förut men under min period i lumpen väcktes idén att fortsätta inom försvaret. Hur uselt kändes det då inte när det helt plötsligt blev "utbildningsstopp" precis när jag muckade? Utöver det fick jag några ord från den person jag respekterade mest i hela flottan - "Slösa inte bort dig själv på flottan, du är värd bättre." De där orden klingar fortfarande i huvudet och gör mig förvirrad.

//RMT - Bäste maskinelev samt bäste skeppstekniker :stoltsomfansmiley

 

[Jörgen Karlsson]

Lumpen -98

Har förmodligen nämnt saken förut men under min period i lumpen väcktes idén att fortsätta inom försvaret. Hur uselt kändes det då inte när det helt plötsligt blev "utbildningsstopp" precis när jag muckade? Utöver det fick jag några ord från den person jag respekterade mest i hela flottan - "Slösa inte bort dig själv på flottan, du är värd bättre." De där orden klingar fortfarande i huvudet och gör mig förvirrad.

//RMT - Bäste maskinelev samt bäste skeppstekniker :stoltsomfansmiley

Jo Flottan är en rolig arbetsplast och bra människor, men man kan fråga sig om det ar smart att vara kvar i en krympande organisation. Har man roligt ska man förstås vara det. Jag hade roligt till -95

Ja vi får ta den där visningan på Gålö när det blir läge.

/J

 

[RMT_Racing]

Jo Flottan är en rolig arbetsplast och bra människor, men man kan fråga sig om det ar smart att vara kvar i en krympande organisation. Har man roligt ska man förstås vara det. Jag hade roligt till -95

Ja vi får ta den där visningan på Gålö när det blir läge.

/J

Det betvivlar jag icke. Ångrar lite att jag backade från IM när jag fick mitt jobb men förhoppningsvis kommer det finnas andra fartyg att äntra i framtiden.

Det låter fint

 

[RMT_Racing]

Tänkte upprepa en fråga som jag klämde in någonstans i mitt svammel:

Kan man plugga och jobba extra på samma gång? Alt. kan man jobba och plugga "deltid"? Som det är idag så finns möjligheten men fungerar det verkligen? Klarar man kurserna utan att delta på föreläsningarna (förutom de som är obligatoriska)? Kan man mha studielitteratur+google plöja igenom en kurs utan att behöva plugga i skolan där man kan få hjälp av lärare/andra elever?

 

[IGNJATOVIC]

Tänkte upprepa en fråga som jag klämde in någonstans i mitt svammel:

Kan man plugga och jobba extra på samma gång? Alt. kan man jobba och plugga "deltid"? Som det är idag så finns möjligheten men fungerar det verkligen? Klarar man kurserna utan att delta på föreläsningarna (förutom de som är obligatoriska)? Kan man mha studielitteratur+google plöja igenom en kurs utan att behöva plugga i skolan där man kan få hjälp av lärare/andra elever?

Jag kan svara på den frågan! Du kan kanske klara det! För det viktigaste materialet (det man pratar om på föreläsningarna) finns på nätet. Så det är bara att ladda ner. Men att gå på föreläsningar är ju ett sätt att lära sig också.

Men man måste vara gjord av sten för att klara av det - ditt liv kommer bara att bestå av plugga/jobba/grupparbeten.

 

[RMT_Racing]

Jag kan svara på den frågan! Du kan kanske klara det! För det viktigaste materialet (det man pratar om på föreläsningarna) finns på nätet. Så det är bara att ladda ner. Men att gå på föreläsningar är ju ett sätt att lära sig också.

Men man måste vara gjord av sten för att klara av det - ditt liv kommer bara att bestå av plugga/jobba/grupparbeten.

Intressant. Ang föreläsningarna så är jag tveksam - kan man verkligen hålla koncentrationen i mer än 30 min när det står ett sömnpiller till föreläsare vid podiet? Jag är den typen som läser på bussen eller hemma lyssnandes till någon form av metal. Självstudier är

En annan sak - sättet att läsa på skiljer väl sig mellan lärosätena? Vad jag förstått det som så läser man flera kurser parallellt på KTH medan man t.ex. på Stockholms Universitet läser en i taget? Måste ju vara betydligt enklare att koncentrera sig på en sak i taget?

 

[IGNJATOVIC]

Intressant. Ang föreläsningarna så är jag tveksam - kan man verkligen hålla koncentrationen i mer än 30 min när det står ett sömnpiller till föreläsare vid podiet? Jag är den typen som läser på bussen eller hemma lyssnandes till någon form av metal. Självstudier är

En annan sak - sättet att läsa på skiljer väl sig mellan lärosätena? Vad jag förstått det som så läser man flera kurser parallellt på KTH medan man t.ex. på Stockholms Universitet läser en i taget? Måste ju vara betydligt enklare att koncentrera sig på en sak i taget?

Det är väl olika - på JIBS läser vi alltid två kurser parallellt så det blir köttaplugga. Men jag kan tänka mig att det på SU är tightare mellan tentorna i och med att de bara läser en kurs i taget. Sen vet jag inte heller om SU har undervisningsmaterial på nätet.

Hur som helst så om du ska börja läsa ekonomi så ska du välja de privata alternativen dvs. Handels i Stockholm eller JIBS för våra utbildningar är utformade så som näringslivet vill ha det.

Dessutom som är man på JIBS fokuserad på små och medelstora företag och blir Pro på dessa. På SU, GU osv fokuserar man på stora företag endast dvs typ 10 % av näringslivet i Sverige. Övriga 90 % tar vi hand om. Detta är klarspråk från företag som kommer till oss. Hoppas att det inte är bullshit bara

 

[duckie]

Min favoritbloggare uttalar sig lite om studentlivet: http://imuglybutivegotablog.blogspot.com/2007/11/they-schools.html