Denna kille är lite bitter och enligt mig ute o cyklar i sitt resonemang, Vad vet man om livet då man precis tagit studenten? Ingen arbetsgivare tar dig på allvar om du inte har en yrkesutbildning och vill bli lärling eller liknande. Jag började plugga för att jag blev arg då ingen arbetsgivare trodde man var beredd att satsa på jobbet och tänkte långsiktigt.
Tror dock att det är svårt i denna killens läge då hans karriär val är så smalt och udda. Men att hanka sig fram med anställningar från studenten genom resten av livet är nog ingen höjdare. Om du blir avskedad är du tillbaka på ruta ett med ingen som helst utbildning att skryta med, arbetslivs erfarenhet i all ära men det är inte mycket att komma med om du vill bli något,
Hur har ni gjort och resonerat?
http://www.aftonbladet.se/vss/debatt/story/0,2789,778604,00.html
Tror dock att det är svårt i denna killens läge då hans karriär val är så smalt och udda. Men att hanka sig fram med anställningar från studenten genom resten av livet är nog ingen höjdare. Om du blir avskedad är du tillbaka på ruta ett med ingen som helst utbildning att skryta med, arbetslivs erfarenhet i all ära men det är inte mycket att komma med om du vill bli något,
Hur har ni gjort och resonerat?
http://www.aftonbladet.se/vss/debatt/story/0,2789,778604,00.html
Men det finns en viss risk med ett ständigt jobb-bytande. Man kan betraktas som en hoppjerka och om det är en arbetsgivare som tänkt lägga en dyr internutbildning på personen, vill de säkert kunna dra nytta av kunskaperna i några år (jmfr flygvapnet och de avtal man sluter med flygförarna - ett extremt fall, men ändå).