träning på Moto GP banor

Äntligen några läsare!!!
Man önskar ju lite respons när man lägger ner energi för att skriva.
Idag vaknade vi till riktigt vacker väder. Det skulle bli en kanonfin avslutningsdag på denna 6 dagars Mugello-Misano turnén.
Men den luftens luftfuktighet under natten gjorde att det syntes lite svaga fläckar på banan. Men det gällde fri körning så Daniel, Räkan o jag ville ut. Var förbluffade ner vi inte släpptes upp på banan för att vi hade slicks!!!!!!
Han sa med slicks bara fr 9.30 när det är torr. Jag fattade inte logiken så jag gick fram till tyska arrangören och klagade. Han var också förbluffad, så han satte sig på sin moppe och åkte fram till boxutgången o skällde ut han, så vi fick till slut åka ut med slicks ca 9.20. som tur är, dem andra tyskar o italienara fick inte reda på att jag har fixat det här så man fick nästan helt tom bana för ca en kvart. Det var bra fäste, solen vräkade ner.
Sen blev det plötsligt jättemånga åkare, så fick man träna på omkörningar. Men det var några nybörjare som hade helgalna linjer så det var bäst att köra ut.
Sedan åkte vi meg gruppindelning, då är det lite bättre för då har man nästan likasnabba pojkar ute på banan.
Sen kom min race, Old Mans Cup. Bara över 40 får man starta
Grane o Claes var förstås också kvalificerade (gamla goa gubbar), jag kvalat som 25:e dem var lite bakom mig.
I Misano och även i Mugello får amatör arrangemang inte starta race från vanlig grid, därför använder arrangörerna flygande start: Alla tar sin plats enligt sin kvalifikationstid i en lång led upstöllda små skyltar inne i pitlane. En föråkare åker en hel runda före denna lång slinga, ingen för köra om medan föråkare finns kvar i ledningen. Racet startar neär föråkaren svänger in i depon, och alla ger fullgas i kurvan som leder på målrakan. Tävlingen igår gick precis likadant till, och även igår var någon för ivrigt och fick slide redan i första kurvan, men han fick en lowsider så han gled av banan, det behövdes ingen restart.
Idag hände tyvärr samma sak, när jag svänger med kraftig acceleration på målrakan, så fick jag syn på en liggande hoj och en rider på asfalten. Jag hann undvika nån kontakt och lyckades passera men jag såg att dem andra rider före mig lyfte handen och avbröt accandet, så jag gjorde likadant och hoppades att ingen kör in i mig bakifrån. Sedan kom också röda flaggan, och racet avbröts så klart. Vi rullade runt o när jag kom till våran box, då fick jag reda på att en körde på hans hjälm, denne kraschade inte ens, men en annan körde rakt in i den liggande italienska killen, så han flög upp 3 meter i lyften. Då visste vi att detta är allvarligt. Vi trodde ett tag på nån restart, men dem meddelade efter en halvtimma att doktorerna kämpar för honom i medical center så länge kan ingen köra. Sen kom en helikopter, som landade men åkte efter en timma i väg utan den skadade. Då började snacket redan gå, att han dog. Sedan lät det i högtalarna för Fahrerbesprechung (förarmöte)
Då meddelade tyske arrangören Franz med tårar i ögönen, att läkarna kunde inte rädda honom. Han meddelade också att det kommer polis o åklagare för en undersökning, så det tar tid, ingen omstart på racet, men kanske fri körning efter denne utredning.
Klockan var redan efter 13.00 så de flesta anade att det blir inte mycket körning mera, kanske var några medtagna, men dem flesta började packa. Rikard, Daniel ville egentligen sova denna natten här i Riccione, men när det inte blev nån eftermiddags körning, har dem också bestämmt sig för att dra.
Vi snackade lite förstås om detta. Är det verkligen inkalkulerat från vår sida?
Tar vi det på köpet för vår hobby? Är det nåt vi är medvetna om att det ingår i denna sporten? Älskar vi verkligen denn hobby så mycket att vi tar riskerna på köpet ? Vi kan aldrig utesluta att vi hamnar mitt i asfalten nån gång. Och den som kör på mig, han är också oskyldig.
Det här flygande start är ändå det säkraste sättet på start, nämligen då är alla i led och inte som på en grid-start, där man kan få 4-5 åkare bredvid varandra i första kurvan. I det här fallet är det nog så att dem som åker nära den olycksdrabbade, kan nog undvika honom, men dem som kommer längre bak o gasar för fullt, dem ser inte så bra framåt, idag var det så att han som fick highsider var med där framme, men dem som körde på han var ganska långt bak.
Det var en tråkigt avslut, synd att detta kommer nog bli ett minne fr Misano.
 
Last edited:
Mycket text, men tror jag förstod det mesta.. Sådant ingår ju tyvärr i racing att det blir allvarliga krascher ibland. Får hoppas de klarar sig och återhämtar sig till fullo.

Säg till om det är körning på en internationell bana till våran runt april ...
 
Varför hittade jag inte denna tråden tidigare, så man kunde ha varit med :gnissla

Kul läsning. Synd med er sista dag på Misano, tänkte på kraschen och det avbrutna körandet.

Hoppas kunna hänga med nästa gång.

/R
 
Sorry, just nu blev jag påmind att jag glömde det viktigaste ordet. Föraren överlevde inte kraschen
 
Sorry, just nu blev jag påmind att jag glömde det viktigaste ordet. Föraren överlevde inte kraschen
Ajdå, du missade det viktiga lilla ordet. Mycket tragiskt slut :( Inget kul o behöva bevittna sådant heller. Sätter ju en riktigt sur stämpel på hela grejen.
 
Du frågade i din text om det är värt det, den stora risken att skada sig allvarligt och den i alla fall befintliga risken att man kan dö.

Jag har hållit på med RR i över halva mitt liv och Ja - det är absolut värt alla risker. Faktum är att risktagandet utgör en stor del till att jag sysslar med detta.

Skulle jag dö, eller ännu värre, skada mig allvarligt så är det självklart synd och tråkigt. Men dö ska alla göra och jag ser hellre att det sker menads jag gör något jag älskar att göra - än att det sker på ett ålderdomshem med fantastiska hundra fjorton år på nacken.

Det värsta, som jag nämnde, vore en allvarlig skada - vilket man löper större risk för än själva döden i denna sporten. Skulle en sådan inträffa får man ta det då. Det mesta går att lösa och gör det inte det så får man väll aktivt stödja kampanjen för aktiv dödshjälp.

Börjar bli långt, men svaret på din frågeställning är alltså Ja. Ja, ja och ja. Alternativet, att inte köra, är långt ifrån ett alternativ - i alla fall för mig.

Synd på olyckan, by the way.
Men det var ändock på något sett ett värdigt sätt att avsluta på, oavsett om man "gillar" riskerna eller inte, så är det inget man håller på med om man inte brinner för det. Och att avsluta med något man brinner för måste ju ändå vara den bästa avslutningen på livet.

Peace.
 
Visst, jag kan nog inte heller lägga av med detta
Att åka bana är ca 10.000x säkrare än att åka på serpentinvägar, läkaren är framme på 1 minut och dem är rutinerade med hojåkarens skador.
Så nästa gång är det vinter-spanien!!!! Dem 7 svenskar samt normannen Ole vill också följa med till Spanien.
 
Gruppbild:
IMG_5862.JPG
 
Last edited:
Tack för en bra resa Gabor... Bilder och filmer kommer inom kort!!!!

Räkan
 

Bifogat

  • Misano1.jpg
    Misano1.jpg
    73.7 KB · Visningar: 84
  • Misano2.jpg
    Misano2.jpg
    55.8 KB · Visningar: 78
Vår Norman och den ungerska race montören
IMG_5991.JPG


den svenska race montören:) visst finns det skillnad på klädseln
IMG_5992.JPG
 
Tack Gabor för en bra roddning, vi kommer att ses fler gånger, vi drog vidare till Rijeka www.grobnik.hr för två dagars bankörning, kanonfin bana i ett konstigt land :)

Bilder & onboardfilm kommer senare.
 

Bifogat

  • 1.JPG
    1.JPG
    119.4 KB · Visningar: 60
Last edited:
Hur ser det ut med körning till våren?

Skulle vara trevligt att vingla runt lite på en fin bana.
 
inom några veckor kommer jag med spanien detaljerna

Det blev en del onboard inspelningar, bl. a. i Misano på 1000 racet har Daniel fungerat som operatör under nästan hela racet, tyvärr inte vid målgången, då var han före mig:
http://www.youtube.com/watch?v=x1WilFANHeI
 
Last edited:
Sorglig avslutningen på racet, det är ju inte direkt så man tänker sig en dag på banan. Tack ändå för rapporten.

På frågan om det är värt det så... det är väl upp till var och en...
För några år sedan intalade jag mig själv (o någon som råkade fråga) att jag hellre såg att min käre sambo fick köra hoj "som han ville" o eventuellt riskerade att dö, men ändå var lyckligt med det han gjorde, än att han satt hemma, hade tråkigt o längtade ut men ändå fanns kvar hos mig. Då hade han inte köpt någon ny hoj än.....
Nu har han köpt hoj i Sverige o kör (visserligen väldigt mycket lugnare än i Oz) så ofta han får chansen. Men svaret på frågan kommer inte lika självklart längre.... Visst vill jag att han skall vara lycklig o göra det han gillar..... men....

Jag tror man känner svaret själv ganska tydligt om man bara lyssnar på sig själv. När man börjar fundera o börjar tveka, ja då har man nog börjat få andra värden på tillvaron.... Men så länge själen längtar ut o tveksamheterna bara gnager där bak.... ja då är det där ute på banan man skall vara :-)

Livet är alldeles för långt o allvarligt för att levas utan glädje o lycka!

/Hanna *som undrar vad vi gör här i stockholm i snö istället för i Oz*
 
Nyheter
Mälaren Runt #40 – 16 augusti

Lördagen den 16 augusti kör...

Specialbyggd Yamaha XSR900 GP

För att fira den trefaldige...

Dragracing-EM på Tierp Arena 7-10 augusti

Den 7–10 augusti 2025 förva...

Tierp Arena värd för EM i Dragracing

Den 7–10 augusti 2025 förva...

120 unga motocrosstalanger från hela världen möts i Uddevalla

Screenshot Den 16–17 aug...

En vecka kvar!

Nu är det exakt en vecka kv...

Farligt vilseledande alkomätare på marknaden

Ett stort oberoende test ut...

Specialbyggd Yamaha XSR900 GP hyllar Rainey

För att fira den trefaldige...

Vi provkör Indian Sport Chief RT

I Allt om MC nummer 8 som k...

Ducati 996 SPS – fabriksny 99:a – såld för rekordsumma

När en hojfirma i Tombolo i...

Back
Top