imaster
Bah
Får väl dra min lista också då (ingen inbördes ordning):
Savage Circus - Dreamland Manor -- Blind Guardians föredetta skinnpiskare tillsammans med svenska Persuaders knallhårda sångare och producentgitarristen från Iron Savior, Piet Sielck skapar Power Metal i gammal-Blind Guardian-anda med klockren produktion. Ska det vara powermetal ska det vara Savage Circus..!
Sentenced - The Funeral Album -- Avskedet till finska självmordsrockarna är starkare än något annat. Känns inte alls bra i början men växer och når upp till mästerverksklass med suicidal lyrik och kalla, finska melodier.
Thyrfing - Farsotstider -- Bandet som hittills inte släppt en dålig skiva matar loss ett släpp som jag lyssnat på minst en gång om dan i snart två veckor. Mörka, medeltida melodier, svarta texter och skitiga skrik blandat med svensk melankoli. Viking metal när den är som allra bäst.
Tristania - Ashes -- Efter att Morten Veland stack har inte Tristania gjort nåt som kan kallas annat än medelmåttigt. Ashes tar dem tillbaka mot forna dagars storhet. Inte i närheten så bra som 'Beyond the Veil' eller 'Widows Weeds' men ett stort steg på vägen.
Opeth - Ghost Reveries -- Opeth bevisar igen vilka progressiva hjältar man är med en svårsmält, taktmeckande skiva som är riktigt bra när man kommit över den första häpnaden över den icke-typiska, spartanska produktionen. Bra grabbar, mer sånt..!
Kreator - Enemy of God -- 'All Killers, No Fillers' stämmer inte på många album men det gör det tamejfan på Kreators släpp som tar oss tillbaka till 'Violent Revolution' i en råare och mindre kontrollerad thrash-orgie.
Candlemass - Candlemass -- Äntligen är de igång igen. Efter att ha återföreningsturnerat i sådär en tre år så fick de äntligen tummen ur och gick och släppte sig ett album - och bra blev det! Tung doom med mer sludge och 70-tal än tidigare domedagssläpp men vem kan säga emot Messiah? Både på platta och live är det här sanslöst bra.
Primordial - The Gathering Wilderness -- Mörk och sorgsen irlänsk folkmetal med Primordials typiska stora produktion, melankoliska riff och otroliga atmostfär. Råare och mer 'naturligt' än tidigare men fortfarande melodiskt och känslosamt.
Månegarm - Vredens Tid -- Mer vikingmetal på listan. Månegarm vräker ur sig en mer blackmetalinspirerad platta än tidigare 'Dödsfärd' men fortfarande med samma folkliga och medeltida melodier. Detta resulterar i en kanonblandning som seglar på långskepp upp på topplistan, helt i min smak. Inte lika svart och vondt som Thyrfing men kontrar med mer episka låtar och storslagna texter.
Det hetaste tipset är i alla fall Thyrfings 'Farsotstider', den är helt makalös. För er som vill ha lite vrål och skrik i ert svarta vikingaliv. Helt enkelt.
Savage Circus - Dreamland Manor -- Blind Guardians föredetta skinnpiskare tillsammans med svenska Persuaders knallhårda sångare och producentgitarristen från Iron Savior, Piet Sielck skapar Power Metal i gammal-Blind Guardian-anda med klockren produktion. Ska det vara powermetal ska det vara Savage Circus..!
Sentenced - The Funeral Album -- Avskedet till finska självmordsrockarna är starkare än något annat. Känns inte alls bra i början men växer och når upp till mästerverksklass med suicidal lyrik och kalla, finska melodier.
Thyrfing - Farsotstider -- Bandet som hittills inte släppt en dålig skiva matar loss ett släpp som jag lyssnat på minst en gång om dan i snart två veckor. Mörka, medeltida melodier, svarta texter och skitiga skrik blandat med svensk melankoli. Viking metal när den är som allra bäst.
Tristania - Ashes -- Efter att Morten Veland stack har inte Tristania gjort nåt som kan kallas annat än medelmåttigt. Ashes tar dem tillbaka mot forna dagars storhet. Inte i närheten så bra som 'Beyond the Veil' eller 'Widows Weeds' men ett stort steg på vägen.
Opeth - Ghost Reveries -- Opeth bevisar igen vilka progressiva hjältar man är med en svårsmält, taktmeckande skiva som är riktigt bra när man kommit över den första häpnaden över den icke-typiska, spartanska produktionen. Bra grabbar, mer sånt..!
Kreator - Enemy of God -- 'All Killers, No Fillers' stämmer inte på många album men det gör det tamejfan på Kreators släpp som tar oss tillbaka till 'Violent Revolution' i en råare och mindre kontrollerad thrash-orgie.
Candlemass - Candlemass -- Äntligen är de igång igen. Efter att ha återföreningsturnerat i sådär en tre år så fick de äntligen tummen ur och gick och släppte sig ett album - och bra blev det! Tung doom med mer sludge och 70-tal än tidigare domedagssläpp men vem kan säga emot Messiah? Både på platta och live är det här sanslöst bra.
Primordial - The Gathering Wilderness -- Mörk och sorgsen irlänsk folkmetal med Primordials typiska stora produktion, melankoliska riff och otroliga atmostfär. Råare och mer 'naturligt' än tidigare men fortfarande melodiskt och känslosamt.
Månegarm - Vredens Tid -- Mer vikingmetal på listan. Månegarm vräker ur sig en mer blackmetalinspirerad platta än tidigare 'Dödsfärd' men fortfarande med samma folkliga och medeltida melodier. Detta resulterar i en kanonblandning som seglar på långskepp upp på topplistan, helt i min smak. Inte lika svart och vondt som Thyrfing men kontrar med mer episka låtar och storslagna texter.
Det hetaste tipset är i alla fall Thyrfings 'Farsotstider', den är helt makalös. För er som vill ha lite vrål och skrik i ert svarta vikingaliv. Helt enkelt.
