Sverige idag..

Lyten ska väl casha in en runda till av Svenskt riskkapital och sedan konkursa igen för att Li-S var en återvändsgränd det med.

Men det betyder väl även en runda till av inflyttning till Skellefteå och ännu ett bostadsrally.
 
Lyten ska väl casha in en runda till av Svenskt riskkapital och sedan konkursa igen för att Li-S var en återvändsgränd det med.

Men det betyder väl även en runda till av inflyttning till Skellefteå och ännu ett bostadsrally.
Det blir nog mest lyteskomik av alltihop.
 
Dom kanske använda för att lagra extra syre för långa undervattensvistelser, ungefär som en rebreather.

Eller så agerar dom flytelement för att kunna avväga på önskat djup.

Eller så är det bara ögonfägnad...
Det är ju Däggdjurens vanliga mjölkmaskiner jag menar Mjölkkörtlar ! :)
 
Nu har en förståsigpåare lagt in en synpunkt på betalningsansvar angående vägunderhåll. Förmodligen så ser vederbörande inte att fordonsskatten (förr benämnd som vägskatt) betalas av ägaren till fordon.
________________________________________________________________________________________________

DEBATT: Det bör kosta pengar att köra på motorvägen​

Publicerad 10 aug 2025 kl 06.00
Den som tagit tåget i sommar har betalat för underhållet med spåravgifter.

Den som flugit har fått betala olika avgifter för att använda offentliga flygplatser.

Men den som kört bil har fått sitt vägunderhåll subventionerat av alla skattebetalare, skriver Adam Danieli.

Adam Danieli, programansvarig för rättsstatsfrågor på Timbro.
1754805293551.png

Foto: Timbro





Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Sveriges vägar mår inte bra. Den som tagit bilen i sommar har knappast undgått att märka att många sträckor håller sämre standard än tidigare. Vägar som tidigare hade 90 km/h som hastighetsgräns har sänkts till 80 km/h – en följd av att Trafikverket mellan 2018 och 2025 sänkt hastigheten på över 300 mil väg, främst för att underhållet inte håller måttet.

Skillnaden mot andra delar av Europa är tydlig. I länder som Frankrike, Spanien och Italien håller motorvägarna ofta högre standard, med bättre säkerhet och högre hastigheter.

Orsaken är främst hur vägnätets underhåll och investeringar organiseras. I många europeiska länder finansieras vägunderhållet genom avgifter. Den som nyttjar en viss sträcka betalar en avgift som går direkt till att hålla vägen i skick. För den som kört bil genom Europa är betalstationerna en självklar del av resan – avgifterna samlas snabbt och enkelt in, ofta helt automatiserat.

Ett liknande system borde införas även i Sverige. Den som använder de stora svenska motorvägarna bör betala en avgift som öronmärks för underhåll, upprustning och förbättringar av sträckan. Vid större nybyggnationer bör vägavgifter i högre grad än i dag kunna användas för finansiering.

Principen är enkel: den som nyttjar en resurs bör också betala för det.
Vägavgifter är framför allt ett effektivt styrmedel. Den som utnyttjar en resurs – i detta fall vägar – får ett incitament att väga nyttan mot kostnaden. Kan man välja mellan olika färdsätt eller vägval, kommer slitaget att speglas i prislappen. De vägar som är mest värdefulla för användarna får störst finansiering – eftersom fler är beredda att betala för dem.

Avgifterna kanaliserar dessutom resurser till underhåll på ett betydligt bättre sätt än i dag. I dagens system styrs pengarna av politik snarare än behov. Politiker prioriterar nya prestigeprojekt som ger möjlighet att klippa band – medan det tråkiga, men viktiga, underhållet får vänta. Resultatet blir dyrare investeringar med sämre effekt.

Vägavgifter är också rättvisa. Den som orsakar kostnader ska också betala för dem. Den som tagit tåget i sommar har betalat för underhållet med spåravgifter. Den som flugit har fått betala olika avgifter för att använda offentliga flygplatser. Men den som kört bil har fått sitt vägunderhåll subventionerat av alla skattebetalare.

Det är inte rimligt. Principen är enkel: den som nyttjar en resurs bör också betala för det. Alternativet är högre skatter för alla och sämre underhåll för de vägar som faktiskt används.

Finns redan i enstaka fall​

System med vägavgifter finns redan i Sverige – men endast i enstaka fall. Ett aktuellt exempel är Skurubron utanför Stockholm, där en ny bro finansierats genom en avgift på fyra kronor per passage. Bron hade sannolikt inte blivit verklighet utan denna lösning. Sådana lösningar bör bli betydligt vanligare.

Vägavgifter kan också möjliggöra skattesänkningar. Fordonsskatten – som egentligen bara är en årlig avgift för att äga en bil – inbringar omkring 15 miljarder kronor per år. Men att äga en bil orsakar i sig inga samhällskostnader. Fordonsskatten borde avskaffas. Även skatten på drivmedel kan sänkas när vägslitage i stället betalas direkt av dem som kör.

Sverige halkar efter i infrastrukturutvecklingen. Inte nog med att underhållsresurserna används ineffektivt – vi ligger även efter i att använda smarta finansieringsmodeller. Med dagens teknik skulle ett avgiftssystem vara billigt att införa och driva.

Bättre vägar, rättvis finansiering och möjlighet till skattesänkningar. Det är dags att ta steget.


Av Adam Danieli

programansvarig för rättsstatsfrågor på Timbro

 
Nu har en förståsigpåare lagt in en synpunkt på betalningsansvar angående vägunderhåll. Förmodligen så ser vederbörande inte att fordonsskatten (förr benämnd som vägskatt) betalas av ägaren till fordon.
________________________________________________________________________________________________

DEBATT: Det bör kosta pengar att köra på motorvägen​

Publicerad 10 aug 2025 kl 06.00
Den som tagit tåget i sommar har betalat för underhållet med spåravgifter.

Den som flugit har fått betala olika avgifter för att använda offentliga flygplatser.

Men den som kört bil har fått sitt vägunderhåll subventionerat av alla skattebetalare, skriver Adam Danieli.

Adam Danieli, programansvarig för rättsstatsfrågor på Timbro.
View attachment 519535

Foto: Timbro





Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Sveriges vägar mår inte bra. Den som tagit bilen i sommar har knappast undgått att märka att många sträckor håller sämre standard än tidigare. Vägar som tidigare hade 90 km/h som hastighetsgräns har sänkts till 80 km/h – en följd av att Trafikverket mellan 2018 och 2025 sänkt hastigheten på över 300 mil väg, främst för att underhållet inte håller måttet.

Skillnaden mot andra delar av Europa är tydlig. I länder som Frankrike, Spanien och Italien håller motorvägarna ofta högre standard, med bättre säkerhet och högre hastigheter.

Orsaken är främst hur vägnätets underhåll och investeringar organiseras. I många europeiska länder finansieras vägunderhållet genom avgifter. Den som nyttjar en viss sträcka betalar en avgift som går direkt till att hålla vägen i skick. För den som kört bil genom Europa är betalstationerna en självklar del av resan – avgifterna samlas snabbt och enkelt in, ofta helt automatiserat.

Ett liknande system borde införas även i Sverige. Den som använder de stora svenska motorvägarna bör betala en avgift som öronmärks för underhåll, upprustning och förbättringar av sträckan. Vid större nybyggnationer bör vägavgifter i högre grad än i dag kunna användas för finansiering.


Vägavgifter är framför allt ett effektivt styrmedel. Den som utnyttjar en resurs – i detta fall vägar – får ett incitament att väga nyttan mot kostnaden. Kan man välja mellan olika färdsätt eller vägval, kommer slitaget att speglas i prislappen. De vägar som är mest värdefulla för användarna får störst finansiering – eftersom fler är beredda att betala för dem.

Avgifterna kanaliserar dessutom resurser till underhåll på ett betydligt bättre sätt än i dag. I dagens system styrs pengarna av politik snarare än behov. Politiker prioriterar nya prestigeprojekt som ger möjlighet att klippa band – medan det tråkiga, men viktiga, underhållet får vänta. Resultatet blir dyrare investeringar med sämre effekt.

Vägavgifter är också rättvisa. Den som orsakar kostnader ska också betala för dem. Den som tagit tåget i sommar har betalat för underhållet med spåravgifter. Den som flugit har fått betala olika avgifter för att använda offentliga flygplatser. Men den som kört bil har fått sitt vägunderhåll subventionerat av alla skattebetalare.

Det är inte rimligt. Principen är enkel: den som nyttjar en resurs bör också betala för det. Alternativet är högre skatter för alla och sämre underhåll för de vägar som faktiskt används.

Finns redan i enstaka fall​

System med vägavgifter finns redan i Sverige – men endast i enstaka fall. Ett aktuellt exempel är Skurubron utanför Stockholm, där en ny bro finansierats genom en avgift på fyra kronor per passage. Bron hade sannolikt inte blivit verklighet utan denna lösning. Sådana lösningar bör bli betydligt vanligare.

Vägavgifter kan också möjliggöra skattesänkningar. Fordonsskatten – som egentligen bara är en årlig avgift för att äga en bil – inbringar omkring 15 miljarder kronor per år. Men att äga en bil orsakar i sig inga samhällskostnader. Fordonsskatten borde avskaffas. Även skatten på drivmedel kan sänkas när vägslitage i stället betalas direkt av dem som kör.

Sverige halkar efter i infrastrukturutvecklingen. Inte nog med att underhållsresurserna används ineffektivt – vi ligger även efter i att använda smarta finansieringsmodeller. Med dagens teknik skulle ett avgiftssystem vara billigt att införa och driva.

Bättre vägar, rättvis finansiering och möjlighet till skattesänkningar. Det är dags att ta steget.


Av Adam Danieli

programansvarig för rättsstatsfrågor på Timbro

Vi har en betalväg. Bron till Danmark.
Minns jag rätt så är den världens dyraste betalbro.
Arlanda express är privat och svinhundsaktigt dyr.

Så förutom att fordonsägare redan betalar mer än vad som läggs på vägnätet så är det tydligt att Sverige inte alls förmår hantera betald infrastruktur.
 
Nu har en förståsigpåare lagt in en synpunkt på betalningsansvar angående vägunderhåll. Förmodligen så ser vederbörande inte att fordonsskatten (förr benämnd som vägskatt) betalas av ägaren till fordon.
________________________________________________________________________________________________

DEBATT: Det bör kosta pengar att köra på motorvägen​

Publicerad 10 aug 2025 kl 06.00
Den som tagit tåget i sommar har betalat för underhållet med spåravgifter.

Den som flugit har fått betala olika avgifter för att använda offentliga flygplatser.

Men den som kört bil har fått sitt vägunderhåll subventionerat av alla skattebetalare, skriver Adam Danieli.

Adam Danieli, programansvarig för rättsstatsfrågor på Timbro.
View attachment 519535

Foto: Timbro




Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Sveriges vägar mår inte bra. Den som tagit bilen i sommar har knappast undgått att märka att många sträckor håller sämre standard än tidigare. Vägar som tidigare hade 90 km/h som hastighetsgräns har sänkts till 80 km/h – en följd av att Trafikverket mellan 2018 och 2025 sänkt hastigheten på över 300 mil väg, främst för att underhållet inte håller måttet.

Skillnaden mot andra delar av Europa är tydlig. I länder som Frankrike, Spanien och Italien håller motorvägarna ofta högre standard, med bättre säkerhet och högre hastigheter.

Orsaken är främst hur vägnätets underhåll och investeringar organiseras. I många europeiska länder finansieras vägunderhållet genom avgifter. Den som nyttjar en viss sträcka betalar en avgift som går direkt till att hålla vägen i skick. För den som kört bil genom Europa är betalstationerna en självklar del av resan – avgifterna samlas snabbt och enkelt in, ofta helt automatiserat.

Ett liknande system borde införas även i Sverige. Den som använder de stora svenska motorvägarna bör betala en avgift som öronmärks för underhåll, upprustning och förbättringar av sträckan. Vid större nybyggnationer bör vägavgifter i högre grad än i dag kunna användas för finansiering.


Vägavgifter är framför allt ett effektivt styrmedel. Den som utnyttjar en resurs – i detta fall vägar – får ett incitament att väga nyttan mot kostnaden. Kan man välja mellan olika färdsätt eller vägval, kommer slitaget att speglas i prislappen. De vägar som är mest värdefulla för användarna får störst finansiering – eftersom fler är beredda att betala för dem.

Avgifterna kanaliserar dessutom resurser till underhåll på ett betydligt bättre sätt än i dag. I dagens system styrs pengarna av politik snarare än behov. Politiker prioriterar nya prestigeprojekt som ger möjlighet att klippa band – medan det tråkiga, men viktiga, underhållet får vänta. Resultatet blir dyrare investeringar med sämre effekt.

Vägavgifter är också rättvisa. Den som orsakar kostnader ska också betala för dem. Den som tagit tåget i sommar har betalat för underhållet med spåravgifter. Den som flugit har fått betala olika avgifter för att använda offentliga flygplatser. Men den som kört bil har fått sitt vägunderhåll subventionerat av alla skattebetalare.

Det är inte rimligt. Principen är enkel: den som nyttjar en resurs bör också betala för det. Alternativet är högre skatter för alla och sämre underhåll för de vägar som faktiskt används.

Finns redan i enstaka fall​

System med vägavgifter finns redan i Sverige – men endast i enstaka fall. Ett aktuellt exempel är Skurubron utanför Stockholm, där en ny bro finansierats genom en avgift på fyra kronor per passage. Bron hade sannolikt inte blivit verklighet utan denna lösning. Sådana lösningar bör bli betydligt vanligare.

Vägavgifter kan också möjliggöra skattesänkningar. Fordonsskatten – som egentligen bara är en årlig avgift för att äga en bil – inbringar omkring 15 miljarder kronor per år. Men att äga en bil orsakar i sig inga samhällskostnader. Fordonsskatten borde avskaffas. Även skatten på drivmedel kan sänkas när vägslitage i stället betalas direkt av dem som kör.

Sverige halkar efter i infrastrukturutvecklingen. Inte nog med att underhållsresurserna används ineffektivt – vi ligger även efter i att använda smarta finansieringsmodeller. Med dagens teknik skulle ett avgiftssystem vara billigt att införa och driva.

Bättre vägar, rättvis finansiering och möjlighet till skattesänkningar. Det är dags att ta steget.


Av Adam Danieli

programansvarig för rättsstatsfrågor på Timbro

Glöm inte skatten på trafikförsäkringen också.

Ironi:
Beskatta idrottsrörelsen hårdare! Kolla på akutmottagningar riket över, det är massor av idrottsrelaterade skador där. Det är dags att ta steget.
 
Nu har en förståsigpåare lagt in en synpunkt på betalningsansvar angående vägunderhåll. Förmodligen så ser vederbörande inte att fordonsskatten (förr benämnd som vägskatt) betalas av ägaren till fordon.
________________________________________________________________________________________________

DEBATT: Det bör kosta pengar att köra på motorvägen​

Publicerad 10 aug 2025 kl 06.00
Den som tagit tåget i sommar har betalat för underhållet med spåravgifter.

Den som flugit har fått betala olika avgifter för att använda offentliga flygplatser.

Men den som kört bil har fått sitt vägunderhåll subventionerat av alla skattebetalare, skriver Adam Danieli.

Adam Danieli, programansvarig för rättsstatsfrågor på Timbro.
View attachment 519535

Foto: Timbro




Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
DEBATT. Sveriges vägar mår inte bra. Den som tagit bilen i sommar har knappast undgått att märka att många sträckor håller sämre standard än tidigare. Vägar som tidigare hade 90 km/h som hastighetsgräns har sänkts till 80 km/h – en följd av att Trafikverket mellan 2018 och 2025 sänkt hastigheten på över 300 mil väg, främst för att underhållet inte håller måttet.

Skillnaden mot andra delar av Europa är tydlig. I länder som Frankrike, Spanien och Italien håller motorvägarna ofta högre standard, med bättre säkerhet och högre hastigheter.

Orsaken är främst hur vägnätets underhåll och investeringar organiseras. I många europeiska länder finansieras vägunderhållet genom avgifter. Den som nyttjar en viss sträcka betalar en avgift som går direkt till att hålla vägen i skick. För den som kört bil genom Europa är betalstationerna en självklar del av resan – avgifterna samlas snabbt och enkelt in, ofta helt automatiserat.

Ett liknande system borde införas även i Sverige. Den som använder de stora svenska motorvägarna bör betala en avgift som öronmärks för underhåll, upprustning och förbättringar av sträckan. Vid större nybyggnationer bör vägavgifter i högre grad än i dag kunna användas för finansiering.


Vägavgifter är framför allt ett effektivt styrmedel. Den som utnyttjar en resurs – i detta fall vägar – får ett incitament att väga nyttan mot kostnaden. Kan man välja mellan olika färdsätt eller vägval, kommer slitaget att speglas i prislappen. De vägar som är mest värdefulla för användarna får störst finansiering – eftersom fler är beredda att betala för dem.

Avgifterna kanaliserar dessutom resurser till underhåll på ett betydligt bättre sätt än i dag. I dagens system styrs pengarna av politik snarare än behov. Politiker prioriterar nya prestigeprojekt som ger möjlighet att klippa band – medan det tråkiga, men viktiga, underhållet får vänta. Resultatet blir dyrare investeringar med sämre effekt.

Vägavgifter är också rättvisa. Den som orsakar kostnader ska också betala för dem. Den som tagit tåget i sommar har betalat för underhållet med spåravgifter. Den som flugit har fått betala olika avgifter för att använda offentliga flygplatser. Men den som kört bil har fått sitt vägunderhåll subventionerat av alla skattebetalare.

Det är inte rimligt. Principen är enkel: den som nyttjar en resurs bör också betala för det. Alternativet är högre skatter för alla och sämre underhåll för de vägar som faktiskt används.

Finns redan i enstaka fall​

System med vägavgifter finns redan i Sverige – men endast i enstaka fall. Ett aktuellt exempel är Skurubron utanför Stockholm, där en ny bro finansierats genom en avgift på fyra kronor per passage. Bron hade sannolikt inte blivit verklighet utan denna lösning. Sådana lösningar bör bli betydligt vanligare.

Vägavgifter kan också möjliggöra skattesänkningar. Fordonsskatten – som egentligen bara är en årlig avgift för att äga en bil – inbringar omkring 15 miljarder kronor per år. Men att äga en bil orsakar i sig inga samhällskostnader. Fordonsskatten borde avskaffas. Även skatten på drivmedel kan sänkas när vägslitage i stället betalas direkt av dem som kör.

Sverige halkar efter i infrastrukturutvecklingen. Inte nog med att underhållsresurserna används ineffektivt – vi ligger även efter i att använda smarta finansieringsmodeller. Med dagens teknik skulle ett avgiftssystem vara billigt att införa och driva.

Bättre vägar, rättvis finansiering och möjlighet till skattesänkningar. Det är dags att ta steget.


Av Adam Danieli

programansvarig för rättsstatsfrågor på Timbro


Man trodde ju att Timbro bestod av människor som kan tänka men det där var det dummaste jag läst på jävligt länge.
 
Man trodde ju att Timbro bestod av människor som kan tänka men det där var det dummaste jag läst på jävligt länge.
Timbro... det är märkligt att de har så stort inflytande över borgerligheten med tanke på att den intellektuella verkshöjden ständigt ligger på en nivå strax under tonåriga MUF:are som för första gången läst Ayn Rand och tror att det är en filosofisk gigant att ta på största allvar. Eller kanske är det just därför. Det är så att man får skämmas som borgerligt sinnad.

Debattartikeln var så full av dumheter så man knappt vet var man skall börja.

Han blandar ihop finansiering vid nybyggnation med löpande underhåll och tar gång på gång upp exemplet med avgiftsbelagda motorvägar i Europa med öronmärkta avgifter. Sveriges problem med bristande underhåll ligger knappast på E6 och E4 utan snarare på det mindre vägnätet, som knappast skulle gynnas av att avgiftsbelägga motorvägarna.

Kanske argumenterar han i själva verket för GPS-baserad kilometerskatt, men då kunde han ju skrivit ut det i såna fall.

Snarare lär det vara den vanliga Timbro-käpphästen som spökar, att med illa underbyggda argument verka för privatisering som råkar gynna just de näringslivsintressen som står en närmast.
 
200000 kubikmeter motsvarar en kub på 60 x 60 x 60 meter men lägga skiten på land blir ju dyrare. Det jag mest reflekterar över är att den s+v+mp styrda kommunen Stockholm glatt bygger på vatten och inte räknar med höjd vattennivå på grund av varmare klimat.
De som säger att klimatet inte ändras har alltså tydligen rätt.
I varje fall på kommunal s+mp+v nivå.
Och jag gissar detta gäller alla Sveriges kommuner.
 
200000 kubikmeter motsvarar en kub på 60 x 60 x 60 meter men lägga skiten på land blir ju dyrare. Det jag mest reflekterar över är att den s+v+mp styrda kommunen Stockholm glatt bygger på vatten och inte räknar med höjd vattennivå på grund av varmare klimat.
De som säger att klimatet inte ändras har alltså tydligen rätt.
I varje fall på kommunal s+mp+v nivå.
Och jag gissar detta gäller alla Sveriges kommuner.
Är ju inte mängden vi ska reagera över, det är att det är att är GIFT'iga ämnen som dumpas.
Kärnkraft är man emot men verkliga problem stoppar man huvet i sanden för. Köpa olja, gas o kol av Putler , vars pengar han krigar för...
Hål i huvudet på beslutsfattare.
 
Är ju inte mängden vi ska reagera över, det är att det är att är GIFT'iga ämnen som dumpas.
Kärnkraft är man emot men verkliga problem stoppar man huvet i sanden för. Köpa olja, gas o kol av Putler , vars pengar han krigar för...
Hål i huvudet på beslutsfattare.
Mängden har betydelse. Just transporter i samband med byggen bidrar starkt till miljöbelastningen från byggen. Min son gjorde sitt exjobb som byggingenjör just på transporterna. En Miljöingenjör (i kommun på östkusten) som intervjuades: "Ska vi minska miljöbelastningen från transporter ska mark som inte tål bebyggelse användas till parker."
Stenungsundskredet orsakades av för mycket deponi.
Deponi bara dräller det av från Göteborg pga av bygget av järnvägstunneln Västlänken som ska gå växelvis i lera och berg. Och det gäller bli av med Deponin. Av lera och berg.
 
Last edited:
Folkhälsomyndigheten: från dn.se
När Johan Carlson gick i pension hösten 2021 utsågs Karin Tegmark Wisell till hans efterträdare som generaldirektör. Som disputerad specialist i klinisk bakteriologi var hon ytterst kompetent i smittskyddsfrågor.

Men så hände något märkligt. Förra sommaren meddelade plötsligt regeringen att den, efter ”samråd” med Tegmark Wisell, utsett henne till ”Sveriges ambassadör för global hälsa”. Karin Tegmark Wisell förpassades till den så kallade elefantkyrkogården på regeringskansliet.​

På så sätt, skriver Gisslén, försvann den sista personen med medicinsk expertis från Folkhälsomyndighetens ledningsgrupp, något som bör oroa oss alla.

Och vad hände 2024 ? Jo
Sverige är medlem i Nato från den 7 mars 2024.
Och jag kan väl gissa att Tegmark Wisell haft synpunkter på det olämpliga med en regional / kommunal sjukvård vid krig.
Vart skickas utomlands sårade serganten Nils Nilsson ?
Kommer behöva hjälp långt efter akuta operationerna. Sårad på Gotland ? Skriven i Sollentuna.
Och så vidare ?
Men det var en för het potatis för regeringen och oppositionen att ta itu med. :huvet
 
Folkhälsomyndigheten: från dn.se
När Johan Carlson gick i pension hösten 2021 utsågs Karin Tegmark Wisell till hans efterträdare som generaldirektör. Som disputerad specialist i klinisk bakteriologi var hon ytterst kompetent i smittskyddsfrågor.

Men så hände något märkligt. Förra sommaren meddelade plötsligt regeringen att den, efter ”samråd” med Tegmark Wisell, utsett henne till ”Sveriges ambassadör för global hälsa”. Karin Tegmark Wisell förpassades till den så kallade elefantkyrkogården på regeringskansliet.​

På så sätt, skriver Gisslén, försvann den sista personen med medicinsk expertis från Folkhälsomyndighetens ledningsgrupp, något som bör oroa oss alla.

Och vad hände 2024 ? Jo
Sverige är medlem i Nato från den 7 mars 2024.
Och jag kan väl gissa att Tegmark Wisell haft synpunkter på det olämpliga med en regional / kommunal sjukvård vid krig.
Vart skickas utomlands sårade serganten Nils Nilsson ?
Kommer behöva hjälp långt efter akuta operationerna. Sårad på Gotland ? Skriven i Sollentuna.
Och så vidare ?
Men det var en för het potatis för regeringen och oppositionen att ta itu med. :huvet
Jag tror inte alls att det har det minsta med Nato att göra, däremot är det ett steg i förvandlingen av FHM till ett politiskt instrument, enligt amerikansk förebild.
 
Jag tror inte alls att det har det minsta med Nato att göra, däremot är det ett steg i förvandlingen av FHM till ett politiskt instrument, enligt amerikansk förebild.
Intressant, myndigheter ska ses är politiska instrument. Så det är därför Sverige har så många myndigheter över 450, Estland bara 5.
 
Jag tittar på flytten av Kiruna kyrka och precis nu berättar en historiker hur LKAB varnade redan för 40 år sedan om att inte bygga där.
Men kommunpolitikerna byggde ändå med förklaringen att byggnaderna ändå skulle vara avskrivna den dagen och stadsplanen var viktigare än långsiktighet.

Ansvarslösa politiker är alltså inget nytt ifall någon nu trodde det.

Edit: Det handlar alltså inte om kyrkan utan andra fastigheter som kommunen byggt.
 
Last edited:
Jag tittar på flytten av Kiruna kyrka och precis nu berättar en historiker hur LKAB varnade redan för 40 år sedan om att inte bygga där.
Men kommunpolitikerna byggde ändå med förklaringen att byggnaderna ändå skulle vara avskrivna den dagen och stadsplanen var viktigare än långsiktighet.

Ansvarslösa politiker är alltså inget nytt ifall någon nu trodde det.
Är kyrkan inte äldre än så? Jag kanske fattar fel...
 
Jag tror att det är väldigt lite som är byggt sista 40 åren i det område som nu rivits. Knappt ens renoverat faktiskt.

Kyrkan byggdes 1909-1912 och är ritad av arkitekten Gustaf Wickman. En av Sveriges vackraste byggnader definitivt, och en symbol för samhälle, natur och tradition i samklang då ingenting fanns där innan.


Skickat från min iPhone med Tapatalk
 
Nyheter
Harley-Davidson och MotoGP lanserar Harley-Davidson Bagger World Cup

Harley-Davidson och MotoGP ...

BMW Motorrad International GS Trophy 2026 körs i Rumänien

Platsen för BMW Motorrad In...

Strängnäs Bike Show den 30/8

Sista lördagen i augusti är...

Mälaren Runt – Tillbaka till rötterna

Under lördagen kördes Mälar...

Fat Boy Gray Ghost – 35 år efter Terminator 2

2025-års Fat Boy Gray Ghost...

European Bike Week: 2-7 september 2025

Under veckan den 2 – ...

Michael Schumachers Honda Fireblade såld på auktion

Michael Schumachers Honda F...

Dags för Mälaren runt 2025 – 16 augusti

Lördagen den 16 augusti 202...

Retrohoj från Honda presenterad på Suzuka

Under 46:e Coca Cola 8-timm...

Sandvikens franskaste Triumph

I Norrtälje kunde vi se hur...

Back
Top