Sverige idag..

[Tegel1432]

Privata skolor är inte skyldiga ta emot fler elever än de har platser för.

Kommunen är skyldig ordna plats i skola.
Finns det inte plats måste kommunen bygga en ny skola så det finns plats.

Kommunen finansieras inte av skolpengen. Den kostnaden bekostas av skattebetalarna i kommunen.

Så varför kostar Majornas kommunala skola mer än Nisses privatskola i Majorna? Frågan rör vad skolorna gör med skolpengen, inget annat. Kommunal overhead hör inte dit.

 

[Markus]

Där har du det tyngsta argumentet för marknadsskolan.

Ja men jag tycker också att utbildning är ett av statens kärnuppdrag så samma mekanism som slår undan benen för en kommunal glasskiosk kanske inte ska råda fullt ut på infrastruktur, vård, försvar, rättsväsende, bostadspolitik och skola. Skolan behöver ju också kontinuitet och trygghet för barnen så marknadsskolor som kommer och går är inte direkt önskvärt heller, foodorabud som lärare kanske vore något, alla snackar paki.

Å andra sidan, om marknadsskolan vore så bra, vad behöver den bidrag (skolpeng) till? De som vill betala kan väl göra det, kostar kanske 15 per månad och barn, det är väl sossigt att be kommunen betala, själv är bäste dräng.

 

[Tegel1432]

Ja men jag tycker också att utbildning är ett av statens kärnuppdrag så samma mekanism som slår undan benen för en kommunal glasskiosk kanske inte ska råda fullt ut på infrastruktur, vård, försvar, rättsväsende, bostadspolitik och skola. Skolan behöver ju också kontinuitet och trygghet för barnen så marknadsskolor som kommer och går är inte direkt önskvärt heller, foodorabud som lärare kanske vore något, alla snackar paki.

Å andra sidan, om marknadsskolan vore så bra, vad behöver den bidrag (skolpeng) till? De som vill betala kan väl göra det, kostar kanske 15 per månad och barn, det är väl sossigt att be kommunen betala, själv är bäste dräng.

Självklart behöver barnen kontinuitet men man måste samtidigt skapa incitament för dåliga skolor att förbättra sig. Svaret ligger i balansen mellan dessa. Enligt mig är incitamenten för förbättring inom kommunala skolor nära noll. De behöver inte ens hålla sina budgetar, kommunen och staten kastar in mer vatten i den läckande hinken.

I min värld hade jag gärna betalat för mitt barns skola direkt istället för genom skattesedeln. Tror det hade blivit både billigare och med bättre resultat.

 

[L. Mäkinen]

Självklart behöver barnen kontinuitet men man måste samtidigt skapa incitament för dåliga skolor att förbättra sig. Svaret ligger i balansen mellan dessa. Enligt mig är incitamenten för förbättring inom kommunala skolor nära noll. De behöver inte ens hålla sina budgetar, kommunen och staten kastar in mer vatten i den läckande hinken.

I min värld hade jag gärna betalat för mitt barns skola direkt istället för genom skattesedeln. Tror det hade blivit både billigare och med bättre resultat.

Det kanske hade blivit bättre för dina barn, men inte nödvändigtvis för det land de lever i.
En av de saker som byggde Sverige starkt var att lyfta kunskapsnivån hos hela befolkningen. Det behöver vi fortsätta med.
Även kommunala skolor ska givetvis uppfylla kraven som ställs.

 

[Tegel1432]

Det kanske hade blivit bättre för dina barn, men inte nödvändigtvis för det land de lever i.
En av de saker som byggde Sverige starkt var att lyfta kunskapsnivån hos hela befolkningen. Det behöver vi fortsätta med.
Även kommunala skolor ska givetvis uppfylla kraven som ställs.

Kanske, kanske inte. Det vi vet är att eleverna i friskolor presterar bättre samtidigt som friskolarna utför denna prestation till en lägre kostnad. Rent generellt såklart.

Såklart ska de kommunala prestera på en godkänd nivå och inom budget också. Hur skapar man då incitament för förbättring och samtidigt erbjuder barnen kontinuitet och trygghet? Enligt mig måste en skola som år efter år levererar dåliga resultat och spräcker budgeten någon gång läggas ner. Hur lång tid ska de få på sig? Ett år? Tio?

 

[Raderad medlem 51742]

Kanske, kanske inte. Det vi vet är att eleverna i friskolor presterar bättre samtidigt som friskolarna utför denna prestation till en lägre kostnad. Rent generellt såklart.

Orsakssambanden här behöver ju inte nödvändigtvis bara gå åt ena hållet och kan även vara komplexa och beroende på kontext. Vissa friskolor kanske är betydligt bättre på att åstadkomma resultat med samma pengar. Andra friskolor kanske är bättre och billigare helt enkelt för att de elever som valt dessa skolor redan från början hade mycket bättre förutsättningar att bli högpresterande.

 

[BrooklynS]

Många kloka synpunkter.

Det man bör tänka på är att det inte finns någon tillförlitlig statistik över FAKTISKA resultat, utan det är de egna inrapporterade resultaten som räknas.

Det enda som kan sägas vara någorlunda objektivt är resultaten på nationella proven, med det kraftiga förbehållet att det rättas av samma lärare som sedan sätter betyg.

Det som KAN konstateras är att friskolor har en lägre andel behöriga lärare, tenderar att sätta högre betyg i förhållande till nationella prov samt ofta har ett mer gynnsamt elevunderlag.

Jag tror att väldigt många som är kunniga inom skolsystem och samhällsorganisation (även internationellt) ställer sig frågande till att Sverige som i stort sett enda land tillåter en friskola på de grunder vi idag gör inklusive ekonomiskt fördelningssystem.

Den stora frågan är hur vi gör någonting åt det, för idag fungerar det inte som avsett. Segregation är förödande även i detta fall, men naturligtvis kan man ha goda argument för att ha en valfrihet inom skolsystemet också.

Det som möjligen kan uppfattas lite trist är att det ofta blir en ideologisk pajkastning istället för att faktiskt göra något åt grundproblemet. Det handlar inte om liberal eller inte liberal, det handlar om att vi inte kan låta 25% av en uppväxande befolkning misslyckas med skolgången och därmed i princip hamna i ett parallellsamhälle.

Om en skola är bra eller inte har överhuvudtaget inte med om det är en friskola eller en kommunal skola att göra. Det finns andra faktorer som är avgörande.

Och det är sällan resurser som är svaret utan metoder och omgivande samhälle.

 

[L. Mäkinen]

Kanske, kanske inte. Det vi vet är att eleverna i friskolor presterar bättre samtidigt som friskolarna utför denna prestation till en lägre kostnad. Rent generellt såklart.

Såklart ska de kommunala prestera på en godkänd nivå och inom budget också. Hur skapar man då incitament för förbättring och samtidigt erbjuder barnen kontinuitet och trygghet? Enligt mig måste en skola som år efter år levererar dåliga resultat och spräcker budgeten någon gång läggas ner. Hur lång tid ska de få på sig? Ett år? Tio?

Att friskolorna är mer effektiva är svårt att visa. De har inte samma underlag av elever att arbeta med som de kommunala skolorna.

Som jag förstår det är det inte ens ett år sen som möjligheten kom att tvinga fram stängning av en kommunal skola.

 

[Markus]

Självklart behöver barnen kontinuitet men man måste samtidigt skapa incitament för dåliga skolor att förbättra sig. Svaret ligger i balansen mellan dessa. Enligt mig är incitamenten för förbättring inom kommunala skolor nära noll. De behöver inte ens hålla sina budgetar, kommunen och staten kastar in mer vatten i den läckande hinken.

I min värld hade jag gärna betalat för mitt barns skola direkt istället för genom skattesedeln. Tror det hade blivit både billigare och med bättre resultat.

Jag kan förstå det ideologiskt renrasiga i att vilja betala skolan själv men ser man de samhällen som har det ordnat på ett viset hamnar du utan undantag för nära ekvatorn för min smak. Utbildning skall vara till för alla och det är inte bara av snällhet utan också för att det ger oss de smartaste människorna på rätt plats vilket ger oss det bästa näringslivet vilket jag utan att tveka påstår att Sverige.

 

[Kratoz]

Ja men jag tycker också att utbildning är ett av statens kärnuppdrag så samma mekanism som slår undan benen för en kommunal glasskiosk kanske inte ska råda fullt ut på infrastruktur, vård, försvar, rättsväsende, bostadspolitik och skola. Skolan behöver ju också kontinuitet och trygghet för barnen så marknadsskolor som kommer och går är inte direkt önskvärt heller, foodorabud som lärare kanske vore något, alla snackar paki.

Å andra sidan, om marknadsskolan vore så bra, vad behöver den bidrag (skolpeng) till? De som vill betala kan väl göra det, kostar kanske 15 per månad och barn, det är väl sossigt att be kommunen betala, själv är bäste dräng.

Jag tycker du sätter tummen på det rätt bra där.
Antingen bestämmer vi att våra gemensamma skattepengar ska gå till skolan och isf borde det vara en gemensam rättighet till likvärdig utbildning med mål och kontroller som är lika för alla.
Eller också tar vi bort den delen av skatten så får var och en betala för sig men även då bör målen/kontrollerna vara lika över alla skolor.

Själv är jag kluven vad gäller om just skolor skall vara statliga eller privata.
(Jag borde tycka privat men jag antar att jag är sosse-indoktrinerad.)

 

[zoda]

Ja men jag tycker också att utbildning är ett av statens kärnuppdrag så samma mekanism som slår undan benen för en kommunal glasskiosk kanske inte ska råda fullt ut på infrastruktur, vård, försvar, rättsväsende, bostadspolitik och skola. Skolan behöver ju också kontinuitet och trygghet för barnen så marknadsskolor som kommer och går är inte direkt önskvärt heller, foodorabud som lärare kanske vore något, alla snackar paki.

Samma mekanismer som belönar allt och alla i samhället. Gör man nått bra så blir man belönad och gör man nått dåligt så blir man inte belönad, kanske tom straffad.

Varför skulle vi driva en glasskiosk ellet skola med hjärt-lungräddning för öht, med andras pengar? Säljer glasskiosken glass som folk vill köpa så belönas glasskiosken pss som om skolan erbjuder något som efterfrågas i samhället. Är väl ingen ide att hålla liv i en glasskiosk som erbjuder glass ingen egentligen vill köpa. Varför skulle inte det gälla för produkten/varan/tjänsten utbildning?

Å andra sidan, om marknadsskolan vore så bra, vad behöver den bidrag (skolpeng) till? De som vill betala kan väl göra det, kostar kanske 15 per månad och barn, det är väl sossigt att be kommunen betala, själv är bäste dräng.

Ja. Hur ska vi annars veta konsumenterna vill ha, vad samhället efterfrågar för typ av upplägg på utbildning? Någon skola kanske vill ha mobilförbud, en annan vill ha kepsförbud, en annan båda två och ytterliggare en skola vill ha varken eller. Låt dom prova det då.
Inget som öht behöver centralplaneras utan det märks hur efterfrågan ter sig vad som belönas och inte.

Jag vill mena att inget vet hur den perfekta skolan ska utformas eller att det ens finns endast ett sätt som är perfekt(eller vilket jäkla ord man vill använda). Så, låt skolor utvecklas i olika riktningar om det är så, med olika läroplaner osv osv. Det finns liksom inte endast en sorts bil...
Vill folk sedan inte sätta sina barn i en skola som har jonglering två dagar i veckan på schemat så kommer den skolan helt naturligt läggas ner. Inget behov av konstgjord andning. Eller så vill några föräldrar sätta sina barn i den skolan för att de tror att det ger barnen bäst förutsättningar i livet. Då får dom göra det om dom vill.

 

[BrooklynS]

Jag kan förstå det ideologiskt renrasiga i att vilja betala skolan själv men ser man de samhällen som har det ordnat på ett viset hamnar du utan undantag för nära ekvatorn för min smak. Utbildning skall vara till för alla och det är inte bara av snällhet utan också för att det ger oss de smartaste människorna på rätt plats vilket ger oss det bästa näringslivet vilket jag utan att tveka påstår att Sverige.

Där finns det ganska mycket empiri, inte minst historiskt. I början av 1800-talet gjordes i flera länder utbildningsreformer (i kölvattnet av franska revolutionen) och de ledde efter några decennier till kraftigt ökande produktivitet och utveckling, exempelvis i de länder som sedan blev Tyskland. Sverige följde efter med 1842 års Folkskola (efter sedvanlig debatt om hur onödigt det var att ge underklassens barn utbildning), den var tillfullo genomförd först på 1890-talet, mest av ekonomiska skäl. Den allmänna värnpliktens införande beredde väg inte bara för allmän rösträtt utan även för ytterligare breddade möjligheter till utbildning.

Sverige torde tillhöra de länder som har gjort den både längsta och snabbaste resan från underutvecklat u-land till avancerat i-land (för att använda gamla termer). Svenska ingenjörer tog fram världsprodukter efter varandra, många av dem lever landet gott på än idag.

Det finns några i både forskning och beprövad erfarenhet tydliga slutsatser som förtjänar att lyftas fram, här några av dem ur minnet:

1. Det är klokt att ha ett blandat elevunderlag i skolorna så länge som möjligt. De starka försämras inte, de svaga lyfts. Banden mellan befolkningsgrupperna stärks, förståelsen ökar. Medvetenheten om att intelligens/läraktighet/driv inte beror på socioekonomisk ställning sprids.

2. Ledarskapet i klassrummet är helt avgörande för hur mycket eleverna lär sig. Att lära sig är huvuduppgiften, lärarens uppgift är att leda gruppen och få dem att lösa sin uppgift så bra som möjligt. Tror någon att lösandet av uppgifter går särskilt bra utan ledare?

3. Lärare som dels kan ämnet och gärna mycket mer därtill, men också är intresserade av sina elever, bekräftar dem och själv är goda föredömen i lärandeprocesser och ledarskap.

4. Resurser är inte alls avgörande. Antalet vuxna i klassrummet eller storlek på klass har i stort sett ingen inverkan på lärandet. 50 elever under en presenning i skogen utan skollunch når ungefär samma kunskapsnivåer som 12 elever i en luftkonditionerad lyxanläggning med fri glass på fikarasterna. Oavsett om man mäter på två veckor eller 9 år. Däremot KAN förstås resurser vara avgörande i den meningen att man rekryterar bra lärare och bygger incitament att högpresterande människor väljer att bli lärare.

5. Skolan är till för eleverna. Inte för föräldrarna, lokala företag eller friskolekoncerner. Föräldrar vill ha små klasser och en byskola i varje hörn. Lokala företag vill ha leverans av undersköterskor och lastbilschaufförer. Friskolekoncerner vill ha vinst.

Elever vill ha kompisar, social och kunskapsmässig utveckling. Utmanande och stimulerande arbetsuppgifter, trygghet och inspiration.

osv

Till allt detta skall vi lägga att en högre utbildningsnivå på befolkningsnivå ger längre livslängd, bättre upplevd livskvalitet, lägre kriminalitet, mindre droger/alkohol/tobak, större möjligheter att påverka sitt eget liv och högre livsinkomster - det ger också samhället en högre produktivitet, lägre kostnader för sjukvård, försäkringssystem och brottslighet osv. Allt sammantaget så är bra utbildning en vinstmaskin för både individ och samhälle.

Därför finns det absolut anledning till att se över både hur vi organiserar och finansierar utbildning i Sverige. Jag tror på ett tydligt statligt ansvar där av skäl som förhoppningsvis framgår tydligt ovan.

 

[Comeback]

Därför finns det absolut anledning till att se över både hur vi organiserar och finansierar utbildning i Sverige. Jag tror på ett tydligt statligt ansvar där av skäl som förhoppningsvis framgår tydligt ovan.

Visst vore det bra med en statlig skola, instämmer !
Men när Sveriges största parti (s) (Göran Persson)
kommunaliserat skolan lär det bli som det är.
Mina 25 öre

 

[Markus]

Samma mekanismer som belönar allt och alla i samhället. Gör man nått bra så blir man belönad och gör man nått dåligt så blir man inte belönad, kanske tom straffad.

Varför skulle vi driva en glasskiosk ellet skola med hjärt-lungräddning för öht, med andras pengar? Säljer glasskiosken glass som folk vill köpa så belönas glasskiosken pss som om skolan erbjuder något som efterfrågas i samhället. Är väl ingen ide att hålla liv i en glasskiosk som erbjuder glass ingen egentligen vill köpa. Varför skulle inte det gälla för produkten/varan/tjänsten utbildning?

Ja. Hur ska vi annars veta konsumenterna vill ha, vad samhället efterfrågar för typ av upplägg på utbildning? Någon skola kanske vill ha mobilförbud, en annan vill ha kepsförbud, en annan båda två och ytterliggare en skola vill ha varken eller. Låt dom prova det då.
Inget som öht behöver centralplaneras utan det märks hur efterfrågan ter sig vad som belönas och inte.

Jag vill mena att inget vet hur den perfekta skolan ska utformas eller att det ens finns endast ett sätt som är perfekt(eller vilket jäkla ord man vill använda). Så, låt skolor utvecklas i olika riktningar om det är så, med olika läroplaner osv osv. Det finns liksom inte endast en sorts bil...
Vill folk sedan inte sätta sina barn i en skola som har jonglering två dagar i veckan på schemat så kommer den skolan helt naturligt läggas ner. Inget behov av konstgjord andning. Eller så vill några föräldrar sätta sina barn i den skolan för att de tror att det ger barnen bäst förutsättningar i livet. Då får dom göra det om dom vill.

Glasskiosken var bara ett exempel, självklart skall inte kommuner ordna med glass.

Kanske inte med badplatser eller fritidsintressen heller. Varför ska vi ha kommuner alls? Kan lika bra sitta i var sin stuga och vara sura.

Och ja, låt alla skolor utvecklas åt olika håll, precis som vi borde ha fler sorts försvar, ett antivåldsförsvar tex. Och fler sorters infrastruktur, tex ingen infrastruktur tycker jag vore bra. Lagar är också sådant som ingen behöver bestämma, bättre om alla får göra som de vill och det kommer ju då framgå vad som blir bäst över tid. Polis, samma. Vård, samma. Jag vill ha tarotkort istället för cellgifter när jag får cancer, ingen skall bestämma vad jag ska ha för behandling. Bara för att någon studerat till läkare vet man ju inte om den vet något alls, skolan kanske var foodoraliberaliserad så vem vet vad de lärde sig, inte jag i alla fall.

 

[L. Mäkinen]

Var anmäler jag kapat konto på forumet? Markus har skrivit alldeles för resonerande inlägg för att vara sig själv.

 

[Tegel1432]

Många kloka synpunkter.

Det man bör tänka på är att det inte finns någon tillförlitlig statistik över FAKTISKA resultat, utan det är de egna inrapporterade resultaten som räknas.

Det enda som kan sägas vara någorlunda objektivt är resultaten på nationella proven, med det kraftiga förbehållet att det rättas av samma lärare som sedan sätter betyg.

Det som KAN konstateras är att friskolor har en lägre andel behöriga lärare, tenderar att sätta högre betyg i förhållande till nationella prov samt ofta har ett mer gynnsamt elevunderlag.

Jag tror att väldigt många som är kunniga inom skolsystem och samhällsorganisation (även internationellt) ställer sig frågande till att Sverige som i stort sett enda land tillåter en friskola på de grunder vi idag gör inklusive ekonomiskt fördelningssystem.

Den stora frågan är hur vi gör någonting åt det, för idag fungerar det inte som avsett. Segregation är förödande även i detta fall, men naturligtvis kan man ha goda argument för att ha en valfrihet inom skolsystemet också.

Det som möjligen kan uppfattas lite trist är att det ofta blir en ideologisk pajkastning istället för att faktiskt göra något åt grundproblemet. Det handlar inte om liberal eller inte liberal, det handlar om att vi inte kan låta 25% av en uppväxande befolkning misslyckas med skolgången och därmed i princip hamna i ett parallellsamhälle.

Om en skola är bra eller inte har överhuvudtaget inte med om det är en friskola eller en kommunal skola att göra. Det finns andra faktorer som är avgörande.

Och det är sällan resurser som är svaret utan metoder och omgivande samhälle.

I hela ditt sedvanliga försvar av nuvarande system så missade du att nämna att elever i friskolor presterar bättre på den, enligt dig, enda någorlunda objektiva punkten. Lustigt att du missade det?

Du har möjligtvis inte själv en personlig vinning i utvidgning av kommunala tjänster?

 

[Tegel1432]

Var anmäler jag kapat konto på forumet? Markus har skrivit alldeles för resonerande inlägg för att vara sig själv.

Jag tror han slagit i huvudet och blivit såsse. Ur led är tiden.

 

[BrooklynS]

Var anmäler jag kapat konto på forumet? Markus har skrivit alldeles för resonerande inlägg för att vara sig själv.

Nädu, jag begrep för flera år sedan att det är precis så Markus egentligen är. Och det gäller nog många av oss andra också när vi inte clinchar i meningslösa magsurheter.

 

[zoda]

Glasskiosken var bara ett exempel, självklart skall inte kommuner ordna med glass.

Varför inte?

Fattar jag detta rätt nu.
Staten levererar alltså produkten utbildning bättre än privata alternativ men de levererar produkten glasskiosk sämre än privata alternativ?

Kanske inte med badplatser eller fritidsintressen heller. Varför ska vi ha kommuner alls? Kan lika bra sitta i var sin stuga och vara sura.

Tvärtom. Låt folk få leva och frodas. Det som vi lyckats med varje sekund sedan homo sapeins existens. Det är det vi gör hela tiden - försöker skapa oss en bättre tillvaro.

Och ja, låt alla skolor utvecklas åt olika håll, precis som vi borde ha fler sorts försvar, ett antivåldsförsvar tex. Och fler sorters infrastruktur, tex ingen infrastruktur tycker jag vore bra. Lagar är också sådant som ingen behöver bestämma, bättre om alla får göra som de vill och det kommer ju då framgå vad som blir bäst över tid. Polis, samma. Vård, samma. Jag vill ha tarotkort istället för cellgifter när jag får cancer, ingen skall bestämma vad jag ska ha för behandling. Bara för att någon studerat till läkare vet man ju inte om den vet något alls, skolan kanske var foodoraliberaliserad så vem vet vad de lärde sig, inte jag i alla fall.

Vi har ju redan flera olika sorters infrastruktur. Vägar hade vi dessutom innan Maggan och hennes kollegor började centralplanera.
Du får väl bygga en väg av bubbelgum om du vill, vad skulle problemet vara med det?

Enskilda vägar

Som enskild väghållare kan det vara mycket att hålla reda på. Här hittar ni information om bland annat de bidrag ni kan söka via Trafikverket, vem som gör vad när det gäller enskilda vägar och en hel del övrig fakta.

bransch.trafikverket.se

"De enskilda vägarna utgör den största delen av Sveriges vägnät." Så. Vägar kräver inte statens inblandning.

Vad menar du? Ska du kastas i fängelse för att du går till en tant med tarotkort eller vadå? Du är väl inte livegen heller.
Du har idag rätt att neka vård som erbjuds...

Nehe så polis och vård bestämmer Maggan och gänget bäst. Men mat och livsmedel då(och glasskiosker)? Känns ganska elementärt för människan. Där är privata alternativ bättre? Coop, Willys eller ICA, välj själv liksom. Det verkar vi klara av.
Varför ska inte staten centralplanera maten åt oss också?

Lästips, bara 10 sidor:
Jag, pennan

 

[Markus]

Varför inte?

Fattar jag detta rätt nu.
Staten levererar alltså produkten utbildning bättre än privata alternativ men de levererar produkten glasskiosk sämre än privata alternativ?


Tvärtom. Låt folk få leva och frodas. Det som vi lyckats med varje sekund sedan homo sapeins existens. Det är det vi gör hela tiden - försöker skapa oss en bättre tillvaro.


Vi har ju redan flera olika sorters infrastruktur. Vägar hade vi dessutom innan Maggan och hennes kollegor började centralplanera.
Du får väl bygga en väg av bubbelgum om du vill, vad skulle problemet vara med det?

Enskilda vägar

Som enskild väghållare kan det vara mycket att hålla reda på. Här hittar ni information om bland annat de bidrag ni kan söka via Trafikverket, vem som gör vad när det gäller enskilda vägar och en hel del övrig fakta.

bransch.trafikverket.se

"De enskilda vägarna utgör den största delen av Sveriges vägnät." Så. Vägar kräver inte statens inblandning.

Vad menar du? Ska du kastas i fängelse för att du går till en tant med tarotkort eller vadå? Du är väl inte livegen heller.
Du har idag rätt att neka vård som erbjuds...

Nehe så polis och vård bestämmer Maggan och gänget bäst. Men mat och livsmedel då(och glasskiosker)? Känns ganska elementärt för människan. Där är privata alternativ bättre? Coop, Willys eller ICA, välj själv liksom. Det verkar vi klara av.
Varför ska inte staten centralplanera maten åt oss också?

Lästips, bara 10 sidor:
Jag, pennan

Många frågor nu.

Staten bör ta ett ansvar för infrastruktur och utbildning men inte för glasskiosker, menskonst eller åsiktsförtryck.

Ja, polis och vård bestämmer staten, det betyder inte att det inte finns privata alternativ men det betyder att staten är i huvudsak ansvarig för att det finns ett grundskydd. Något svenska staten för övrigt misslyckats med men det är en helt annan fråga.

Vet inte om vi pratar om samma saker men jag tror det är bra att hänga upp sin argumentation på verkliga exempel, då väljer jag Danmark eller Finland som min förebild för hur ett samhälle skall vara. Det kan finnas fler bra exempel men det är två starka kandidater. Du?