Sverige idag..

[Raderad medlem 51742]

Det är ju så, att om sådana korrigeringar ska fungera effektivt och långsiktigt i en globaliserad marknad så bör de ske universellt, inte på nationell nivå. Men det är vi som småutvecklade däggdjur alldeles för fast i järnålderslika revirpinkanden för att klara av.

Som om det inte är nog komplicerat att få det att fungera på nationell nivå?
Men visst, en förutsättning för att ett land skall kunna ha sådana system som skiljer sig för mycket från andra länders är ju att möjligheten att flytta till landet och ta del av förmånerna är begränsad.

 

[moddlaren]

Kudos till dig moddlaren!

Fast jag tror att det här är är problemet som tvåtaktarn menar. Marginalskatten är ju skyhög, det är inte lönt att jobba den där extra timmen.

Eller att försöka spara ihop till en bättre framtid med vinstskatt på typ 30% på redan sönderskattade pengar(ja nu finns ISK & KF om man tror det är bättre).

Och starta eget är en jävla procedur med byråkrati och krav. I en normal värld startar jag egen bagerifirma i den sekunden jag bestämmer det i mitt huvud.
Eller prova att starta en bankverksamhet. Det gör man inte i en handvändning.

Stämmer mycket bra som du säger det är därför jag har gjort så mycket skit jobb rent ut sagt men med mycket bra betalning, livet har utan tvekan varit som insats vissa gånger och då skall ersattningen spegla detta.

Enda gången jag verkligen tvekade var när jag med frisklufftsmask gick ned i en avlopps kulvert på scanraff i lysekil när det hadde fyllt denna kulvert med vätgas som hotade att ta sig ned till reningsverket.

Vi kan säga att minsta gnista hade tagit livet av mej direkt inte ens skanraffs brandkår var villig att gå nära kulvert ingången. 100,000 är mycket pengar men en stängning av skanraff kostar milioner i timmen.

Det gick bra jag finns skanraff finns kvar ingen polack eller rumän tvingades ned jag gjorde detta frivilligt mot en ersättning utöver lönen.

Efteråt var det många avundsjuka personer som gärna hade bytt med mig men det var efter när det visade sig att det gick.

Hade inget med klass eller fattigdom utan enbart en kalkylerad risk med en vad jag ansåg vara rimlig ersättning.

 

[Raderad medlem 51742]

Fast jag tror att det här är är problemet som tvåtaktarn menar. Marginalskatten är ju skyhög, det är inte lönt att jobba den där extra timmen.

Eller att försöka spara ihop till en bättre framtid med vinstskatt på typ 30% på redan sönderskattade pengar(ja nu finns ISK & KF om man tror det är bättre).

Och starta eget är en jävla procedur med byråkrati och krav. I en normal värld startar jag egen bagerifirma i den sekunden jag bestämmer det i mitt huvud.
Eller prova att starta en bankverksamhet. Det gör man inte i en handvändning.

Det är ju detta som är så knepigt med socialismens syn på ekonomisk jämlikhet. Hade man velat komma tillrätta med att en oförtjänt hög andel av rikedomarna och inkomsterna hamnar hos ett litet fåtal redan superrika skulle man ju i såna fall beskatta dem hårdare. Istället beskattar man de som försöker sträva uppåt hårt, vilket förstärker problemet. De rika blir ännu rikare och de som inte är rika, men som försöker klättra uppåt stoppas effektivt, samtidigt som man gör det mer bekvämt att inte försöka röra sig alls. Det tycks vara strävan mot något bättre som det finns ett inbygg ideologiskt motstånd till.

Kontentan blir just att det blir näst intill omöjligt att försöka nå framgång genom arbete.

Gråa ytan på bilden visar en paretofördelning, dvs hur rikedomarna rent faktiskt är fördelade. Största delen av rikedomarna samlas alltså hos en mindre del, till vänster i kurvan. Den svarta kurvan visar en normalfördelning, vilket är hur människors drivkrafter och förmågor som avgör framgång är fördelade i befolkning. Skulle man försöka få ett system som upplevs mer rättvist och där alla upplever att de får utdelning utifrån värdet på den insats man gör skulle man alltså sträva mot att få en fördelning som går mot den svarta kurvan. Socialismen tenderar istället att gå mot medelvärdet (röda strecket).

 

[zoda]

Det är ju detta som är så knepigt med socialismens syn på ekonomisk jämlikhet. Hade man velat komma tillrätta med att en oförtjänt hög andel av rikedomarna och inkomsterna hamnar hos ett litet fåtal redan superrika skulle man ju i såna fall beskatta dem hårdare. Istället beskattar man de som försöker sträva uppåt hårt, vilket förstärker problemet. De rika blir ännu rikare och de som inte är rika, men som försöker klättra uppåt stoppas effektivt, samtidigt som man gör det mer bekvämt att inte försöka röra sig alls. Det tycks vara strävan mot något bättre som det finns ett inbygg ideologiskt motstånd till.

Kontentan blir just att det blir näst intill omöjligt att försöka nå framgång genom arbete.

Gråa ytan på bilden visar en paretofördelning, dvs hur rikedomarna rent faktiskt är fördelade. Största delen av rikedomarna samlas alltså hos en mindre del, till vänster i kurvan. Den svarta kurvan visar en normalfördelning, vilket är hur människors drivkrafter och förmågor som avgör framgång är fördelade i befolkning. Skulle man försöka få ett system som upplevs mer rättvist och där alla upplever att de får utdelning utifrån värdet på den insats man gör skulle man alltså sträva mot att få en fördelning som går mot den svarta kurvan. Socialismen tenderar istället att gå mot medelvärdet (röda strecket).

Men vad menas med oförtjänt? Händer ju bara när det är tvång inblandat. Om människor köper och säljer varor och tjänster helt fritt så kommer allokeringen ske därefter. Kanske enligt den gråa ytan eller enligt normalfördelningskurvan. I en fri marknad blir det som det blir och att starta ett företag för att konkurrera med andra aktörer på marknaden är lätt som en plätt rent administrativt.

Det hade kunna varit flera som uppfann iphonen, men nu var det bara "en" som gjorde just det och belönades därefter. En massa andra människor gjorde istället andra telefoner som också är mer eller mindre lyckade marknadsmässigt.

Eller alla de tusentals forskningsbolag inom biotech som tex försöker lösa cancergåtan. Nu finns det säkerligen inte endast ett svar men hittar något forskarteam just den substans/molekyl verkningsmekanism eller whatever som kan besegra cancern så kommer de bli belönade efter detta. Flera kan lyckas(map normalfördelningskurvan) men inte alla kommer göra det för att man testar olika substanser, molekyler, verkningsmekanismer eller whatever.

Kontentan är att samma förutsättningar inte kommer ge samma utfall. För det behövs tvång.
Staten ska inte lägga sig i hur jag spenderar mina pengar.

 

[Raderad medlem 51742]

Men vad menas med oförtjänt? Händer ju bara när det är tvång inblandat. Om människor köper och säljer varor och tjänster helt fritt så kommer allokeringen ske därefter. Kanske enligt den gråa ytan eller enligt normalfördelningskurvan. I en fri marknad blir det som det blir och att starta ett företag för att konkurrera med andra aktörer på marknaden är lätt som en plätt rent administrativt.

Det hade kunna varit flera som uppfann iphonen, men nu var det bara "en" som gjorde just det och belönades därefter. En massa andra människor gjorde istället andra telefoner som också är mer eller mindre lyckade marknadsmässigt.

Eller alla de tusentals forskningsbolag inom biotech som tex försöker lösa cancergåtan. Nu finns det säkerligen inte endast ett svar men hittar något forskarteam just den substans/molekyl verkningsmekanism eller whatever som kan besegra cancern så kommer de bli belönade efter detta. Flera kan lyckas(map normalfördelningskurvan) men inte alla kommer göra det för att man testar olika substanser, molekyler, verkningsmekanismer eller whatever.

Nja, det är just detta som är "buggen" i det hela. I en helt fri och obegränsad ekonomi kommer rikedomarna inte att fördela sig utifrån normalfördelningen utan paretofördelningen, vilket gör att det lilla fåtal som är mest framgångsrika kommer att få en betydligt större andel av rikedomen än de hade fått om det istället motsvarat den verkliga förmågan och drivkraften. Det är detta jag menar med "oförtjänt".

Anledningen till att det blir så har förmodligen att göra med att för de som skaffat sig en position i absoluta toppen sker inte längre ökningen linjärt utan exponentiellt. De sticker alltså iväg snabbare och lämnar resten av fältet bakom sig.

Orättvisan blir att talang och ansträngning inte lönar sig på samma sätt. Vinsten kommer ändå tillfalla den som redan hade mest trots att denne kanske gjorde en sämre insats och levererade mindre värde. Det är denna effekt vi ser när vi spelar monopol. Samma effekt ser vi till exempel inom musikbranschen. Intäkterna fördelar sig inte enligt normalfördelningen utifrån hur bra och talangfulla artister är (vilket vi t ex trodde skulle ske när musik kunde börja distribueras via Internet) utan en stor del av alla samlade intäkter hamnar hos ett litet fåtal artister som redan är stora. Effekten blir att det blir nästan omöjligt att lyckas i musikbranschen.

Det är alltså inte tvång i sig som orsakar "buggen". Däremot kan ju stater genom tvång försöka motverka effekterna av det som jag var inne på tidigare. Problemet då är att eftersom sambanden är så komplexa riskerar de att istället förvärrar problemet eller skapar andra problem, t ex att människor i ännu mindre utsträckning upplever att ansträngning och framgång lönar sig.

 

[zoda]

Nja, det är just detta som är "buggen" i det hela. I en helt fri och obegränsad ekonomi kommer rikedomarna inte att fördela sig utifrån normalfördelningen utan paretofördelningen, vilket gör att det lilla fåtal som är mest framgångsrika kommer att få en betydligt större andel av rikedomen än de hade fått om det istället motsvarat den verkliga förmågan och drivkraften. Det är detta jag menar med "oförtjänt".

Buggen där statsmakter går in och ska pilla ja.
Annars beror det ju helt på hur marknaden ser ut, hur manga aktörer det finns osv. Hur marknaden värderar dessa är marknadens sak, dvs din, min och alla andra människor på denna planet.
Skulle det vara ett reellt problem och inte bara ett pappersproblem att ägarna till ICA Gruppen blir rikare och rikare så kan man handla hos någon annan. Och i en fri marknad så kan vem fasiken som helst börja sälja frukt och grönt om man vill och ser en konkurrensfördel i att inte vara just en av ägarna till ICA Gruppen.

Anledningen till att det blir så har förmodligen att göra med att för de som skaffat sig en position i absoluta toppen sker inte längre ökningen linjärt utan exponentiellt. De sticker alltså iväg snabbare och lämnar resten av fältet bakom sig.

Lämnar och lämnar, vad spelar det för roll? Jag har min inkomst och känner att det är bättre att köpa min tv hos Mediamarkt än hos den lilla elektronikkedjan på hörnet. Jag gör det jag känner är bäst för mig så får alla andra göra likadant.
Vem blir lämnad bakom när i ovan fall?

Orättvisan blir att det inte hjälper att anstränga sig. Vinsten kommer ändå tillfalla den som redan hade mest trots att denne kanske gjorde en sämre insats och levererade mindre värde. Det är denna effekt vi ser när vi spelar monopol. Samma effekt ser vi till exempel inom musikbranschen. Intäkterna fördelar sig inte enligt normalfördelningen utifrån hur bra och talangfulla artister är (vilket vi t ex trodde skulle ske när musik kunde börja distribueras via Internet) utan en stor del av alla samlade intäkter hamnar hos ett litet fåtal artister som redan är stora. Effekten blir att det blir nästan omöjligt att lyckas i musikbranschen.

Du lyckas om du gör musik som folk är beredda att betala för? Problemet är ju isf alla mellanhänder och kanaler som finns mellan artist och lyssnare.

Kan ju lägga till att 80/20-regeln inte är en statisk regel så tillvida att den säger att de 80 eller 20 procenten alltid är samma aktörer.

 

[Two stroke man]

Kudos till dig moddlaren!

Fast jag tror att det här är är problemet som tvåtaktarn menar. Marginalskatten är ju skyhög, det är inte lönt att jobba den där extra timmen.

Eller att försöka spara ihop till en bättre framtid med vinstskatt på typ 30% på redan sönderskattade pengar(ja nu finns ISK & KF om man tror det är bättre).

Och starta eget är en jävla procedur med byråkrati och krav. I en normal värld startar jag egen bagerifirma i den sekunden jag bestämmer det i mitt huvud.
Eller prova att starta en bankverksamhet. Det gör man inte i en handvändning.

Eller inte lönt att försöka bygga upp ett stort företag. Skönare att bara glida på som sin egen chef utan jidder med anställda och alla andra krav som kommer med att växa.


Inte lönt jobba den där extra timmen anser nog många anställda, bättre att bara ta ut fler semesterdagar.

Eller inte lönt att utbilda sig räknar väl en och annan ungdom ut. Men här handlar det ju även om de svenska lönerna, det är väl bara läkarförbundet som lyckats få bra löner till sina medlemmar.

Eller ta det där med alla hantverkstjänster de flesta köper in. En jäkla bilverkstad kan ju idag ta 1000 kr/timme, en normalavlönad svensk kan alltså ta tjänstledigt nästan en hel dag från jobbet för att laga bilen själv.

Samma sak hela vägen, ta hem en rörmockare, snickare, osv.

 

[Raderad medlem 51742]

Buggen där statsmakter går in och ska pilla ja.
Annars beror det ju helt på hur marknaden ser ut, hur manga aktörer det finns osv. Hur marknaden värderar dessa är marknadens sak, dvs din, min och alla andra människor på denna planet.
Skulle det vara ett reellt problem och inte bara ett pappersproblem att ägarna till ICA Gruppen blir rikare och rikare så kan man handla hos någon annan. Och i en fri marknad så kan vem fasiken som helst börja sälja frukt och grönt om man vill och ser en konkurrensfördel i att inte vara just en av ägarna till ICA Gruppen.



Lämnar och lämnar, vad spelar det för roll? Jag har min inkomst och känner att det är bättre att köpa min tv hos Mediamarkt än hos den lilla elektronikkedjan på hörnet. Jag gör det jag känner är bäst för mig så får alla andra göra likadant.
Vem blir lämnad bakom när i ovan fall?



Du lyckas om du gör musik som folk är beredda att betala för? Problemet är ju isf alla mellanhänder och kanaler som finns mellan artist och lyssnare.

Jag tror eventuellt du missförstår mig en aning. Det du skriver stämmer ju förstås om antagandet är just att intäkterna bland artister är normalfördelade, vilket de inte är. Dvs om du inte redan är i absoluta toppen innebär detta fenomenet att det inte räcker med talang och ansträngning för att ta sig dit och få människor att betala för din musik. Det är mycket mer sannolikt att en redan etablerad artist kan släppa någonting mediokert i jämförelse och ändå slå dig alla dagar i veckan. Det krävs istället en helt osannolik tur för att lyckas. Mellanhänder och kanaler bidrar säkert till problemet och det finns förmodligen många orsaker till att de som nått en topposition får en exponentiell ökning av sin framgång. Personliga nätverk spelar förmodligen stor roll, när det gäller rikedomar generellt spelar kanske saker som räntor roll, liksom möjlighet till större riskexponering och därmed bättre avkastning osv.

Det handlar inte om vilken värdering man lägger i kring hur det fungerar utan vad det är man observerar. Det som är ett etablerat faktum och en observation är just att inkomster och rikedomar bland de allra rikaste i en befolkning fördelar sig enligt paretoprincipen. Skulle man alltså vara ute efter att skapa ett system som i så hög utsträckning som möjligt innebär att talang och ansträngning lönar sig i motsvarande grad och upplevs rättvist skulle det alltså vara detta problem man skulle försöka åtgärda (och då kan man fråga sig om det ens är möjligt).

Sedan kan man fråga sig om detta ens är ett problem eller en naturlig egenskap hos en fri marknad som man gör bäst i att inte peta i för mycket för att inte orsaka andra problem med marknaden. Anledningen att man ändå kan välja att se det som ett problem är helt enkelt att det innebär att man inte utnyttjar människors potential fullt ut. Människors potential utnyttjas först när värdet av deras förmågor och ansträngningar belönas i motsvarande grad. Paretoproblematiken innebär att det uppstår en assymetri i det avseendet.

Nu är det dock knappast detta problem som stater brukar ägna sig åt utan istället försöker de "pilla med systemet" på annat sätt, genom omfördelningar mellan de bredare inkomstgrupperna genom högre skatter för höginkomsttagare. Detta gör då att utfallet hamnar ännu längre bort från en den "rättvisa" normalfördelningen där ansträngning och talang lönar sig och ännu mindre av människors potential utnyttjas, samtidigt som fenomenet med rikedomar som ackumuleras hos den lilla gruppen i "toppen" kvarstår. Dubbelfel med andra ord.

 

[zoda]

Varför skulle alla intäkter hos artister fördelas på annat sätt än att de i absoluta toppen tjänar mest? Du får människor att betala för din musik genom att vara bra, du blir inte bra av att människor betalar för din musik.

Ja Pretogrejen handlar om observation, det är ingen naturlag.

 

[bensintank]

Är inte där problemet att du som lärare inte FÅR gå in och göra något. Endast polisen får bruka våld mot privatpersoner, och med barn är det ännu kännsligare. Går du som lärare in och särar på två fjortisar som slås är sedan chansen att du blir dömd för barnmisshandel och inte får jobba som lärare mer rätt stor.
Om inte jag massuppfittat totalt.

Vi lekte "klämmafastkroppsdelarielevskåpochtryckatill" med efterföljande utbrott utan reaktion från lärare som hade kunnat avhjälpt många dispyter utan att för den skull ta till våld. Lärare håller sams i klassen men under rast barkar det käpprätt.

 

[Raderad medlem 51742]

Varför skulle alla intäkter hos artister fördelas på annat sätt än att de i absoluta toppen tjänar mest? Du får människor att betala för din musik genom att vara bra, du blir inte bra av att människor betalar för din musik.

Ja Pretogrejen handlar om observation, det är ingen naturlag.

Naturligtvis kommer de i absoluta toppen tjäna mest. Det gäller även om det hade varit normalfördelat och det är inte det som är problemet. Problemet är att ökningen av hur mycket de tjänar sticker iväg exponentiellt och gör det svårare för alla andra att bli framgångsrika. Det intressanta är hur det påverkar människors motivation och beteenden när man upplever att talang och ansträngning inte lönar sig i motsvarande grad. Kommer man anstränga sig lika mycket då?

Hur mycket värde skulle skapas av alla artister i ett system där framgången avgörs av talang och förmåga, jämfört med ett system med ett fåtal artister som drar in enorma pengar och en en stor majoritet artister som inte kan leva på det alls?

Effekten blir att mindre värde skapas totalt i hela systemet. Det går ju att göra motsvarande jämförelse med ett rent planekonomiskt system. Även där upplever människor att det inte lönar sig att anstränga sig för att skapa värde och således skapas mindre värde än i en välfungerande marknadsekonomi.

Paretofördelningen handlar för övrigt om observation på gruppnivå och om statistik och som i alla sådana sammanhang går det aldrig att säga något om en enskild individ kommer lyckas eller inte, det går bara att prata om hur det ser ut generellt för gruppen. Ingen naturlag alltså.

 

[zoda]

https://en.wikipedia.org/wiki/Pareto_distribution

...empirical observation has found the 80-20 distribution to fit a wide range of cases, including natural phenomena[3] and human activities[4]. And it is only an observation, not a law of nature.

 

[Raderad medlem 51742]

https://en.wikipedia.org/wiki/Pareto_distribution
...empirical observation has found the 80-20 distribution to fit a wide range of cases, including natural phenomena[3] and human activities[4]. And it is only an observation, not a law of nature.

Hmm, var jag luddig så att det jag skrev kunde uppfattas på något annat sätt än just detta? Det var nämligen det jag menade

Här är för övrigt en video som beskriver fenomenet ur ett amerikanskt perspektiv. Den är några år gammal och det skall tydligen ha blivit ännu mer snedfördelat sedan dess.

 

[Harmon Rabb]

Sanders och Warren vill ha en förmögenhetsskatt på de superrika. Där har de troligtvis redan förlorat valet.

https://www.politico.com/news/2019/11/16/sanders-warren-tax-the-rich-plans-071198

 

[Raderad medlem 51742]

Sanders och Warren vill ha en förmögenhetsskatt på de superrika. Där har de troligtvis redan förlorat valet.

https://www.politico.com/news/2019/11/16/sanders-warren-tax-the-rich-plans-071198

Kan vara så. Skulle det mot förmodan införas skulle det vara intressant att se hur det faller ut och om effekterna på så väl ekonomiska klyftor som ekonomin i stort i såna fall blir positiva eller negativa. När beskattning av förmögenhet eller liknande för de superrika diskuteras i Sverige landar det ju oftast i att systemeffekten skulle bli negativ eftersom det enbart skulle leda till att människorna och kapitalet flyttade utanför Sverige. I USA finns tydligen en viktig skillnad i att det inte går att undkomma skatt om man flyttar utomlands, annat än genom att avsäga sig sitt amerikanska medborgarskap. Dessutom brukar "superrika" i Sverige vanligen definieras som "den halva av befolkningen som tjänar mer än genomsnittet". Väldigt långt från de förmögenheter på tiotals miljoner dollar som diskuteras i USA:

I Sverige lägger man hellre fokuset på att diskutera ökad beskattning för löntagare och småföretagare med ganska normala inkomster. Inget parti i Sverige skulle väl komma på tanken (än mindre kunna hitta en fungerande lösning) att föreslå en kombination av borttagande av statlig inkomstskatt så vi får en "flat tax", i kombination med en ökad beskattning av "top 1%" samt skattesänkningar som gynnar företagande.

 

[Harmon Rabb]

Kan vara så. Skulle det mot förmodan införas skulle det vara intressant att se hur det faller ut och om effekterna på så väl ekonomiska klyftor som ekonomin i stort i såna fall blir positiva eller negativa. När beskattning av förmögenhet eller liknande för de superrika diskuteras i Sverige landar det ju oftast i att systemeffekten skulle bli negativ eftersom det enbart skulle leda till att människorna och kapitalet flyttade utanför Sverige. I USA finns tydligen en viktig skillnad i att det inte går att undkomma skatt om man flyttar utomlands, annat än genom att avsäga sig sitt amerikanska medborgarskap.

Det hade absolut varit ett intressant tankeexperiment hur det hade blivit i USA. Som du säger så finns det vissa väsentliga skillnader mot Sverige som du är inne på.

I Sverige hade vi ju förmögenhetsskatt för inte allt för länge sedan. Den var full med undantagsregler. Man kan på god grund anta att den ekonomiska eliten gick hand i hand med Socialdemokratin på den tiden. De som främst drabbades var de som var förmögna så att de var över taket och inte kunde undgå den på grund av hur deras tillgångar var bundna. Fanns undantagsregler även för den här kategorin, men det gjorde ju att många skatteplanerade istället för att fokusera på sin affärsrörelse. En hel del lämnade landet inte bara på grund av förmögenhetsskatten utan arvsskatten vi hade.

Idag är ju Sverige rätt extremt på alla dessa fronter. Ingen förmögenhetsskatt, arvsskatt eller gåvoskatt, platt fastighetskatt med tak, förmånliga regler för utdelning.

Det är lönetagarna som är beskattade här. Här har man istället infört regler där med diverse avdrag för att blidka dessa lite.

 

[BrooklynS]

I Sverige definieras ”rik” ofta som att ha inkomst över brytpunkten... klart att det blir märkligt då.


Buy quality, cry once

 

[FettSnok]

Och fattig, den under. Ja det är mycket som blir fel när politiker och tyckare försöker fixa ett ”problem”.

 

[FettSnok]

Så mysigt det är https://amp.svt.se/nyheter/lokalt/vast/sju-ran-i-regionen-under-natten-flera-med-kniv

 

[Raderad medlem 51742]

På tal om tankeexperiment hade det varit intressant att testa följande:

1. Utreda vilken inkomstfördelning bland en befolkning som totalt sett skapar det största värdet i systemet *
2. Ta reda på hur systemet (skatter och annat) skulle behöva vara konstruerat för att stimulera mot en sådan fördelning.
3. I någon mån kompensera så att de med allra lägst inkomster ändå kan leva ett drägligt liv. Nivån på detta är den ständigt pågående demokratiska diskussion som behöver ske mellan höger och vänster och som jag refererade till i mitt första inlägg.

* Förmodligen är det en fördelning som ligger nära fördelningen av hur människors förmågor och drivkrafter är fördelade, dvs en normalfördelning eller liknande den ideala fördelningen som togs upp i filmklippet ovan.

Skulle jag försöka beskriva några av egenskaperna hos ett sådant system skulle det förmodligen handla om att människor genom eget arbete och företagande kan bygga upp ett inkomst och kapital till en rimlig nivå (innan Pareto-effekten slår till som mest), där varje ökning av arbetsinsats och/eller förmåga direkt lönar sig på motsvarande sätt och där systemet därefter börjar skapar en dämpande effekt så inte rikedomarna börjar ackumuleras exponentiellt hos fåtalet i toppen.

Vad som är en rimlig nivå är förstås svårdefinierat, men för en privatperson kanske det handlar om att kunna göra sig ekonomiskt oberoende och att kunna investera i ett företagande. Sen är frågan hur långt bortom den nivån man kan komma innan kapitalet börja göra mindre nytta för samhället (har man redan tre sportbilar kanske man inte investerar i en till).