Sträckbult!

Så en bult har ingen låsning om man inte anger tex segersäkring eller saxpinne/sprint?
Men vad heter det låselemtentet längst upp till vänster? (dom andra är ju saxpinne/sprint och segersäkring iaf?)

Njae.. nu blir jag osäker, bra frågor du kommer med :)

Det finns ju ett antal sätt att låsa fast en bult enligt den sista bilden, i princip kan du lägga några svetsar mellan skalle och gods, du kan lägga ett plattjärn över skallen och svetsa eller skruva fast det i godset.
Du kan istället för segersäkring fräsa ett radiellt spår in i bulten där du sticker in en plattjärnsbit och skruvar fast den i godset...

Men jag kan fortfarande inte säga att detta är definitionen av en bult, är den inte längre en bult när man borrat, svarvat eller svetsat i den?? Lite galen på detta jag blir, hehe.


Sprinttypen överst kallas fjädersprint, det finns ju även rörsprint, klappsprint, osv
fjädersprint
Klappsprint

Hårnålssprint är fackmannabenämningen.
 
Last edited:
Men innebär detta att det inte finns bultförband längre?

Skruvförband är fackmanna-, ingenjörsbenämningen på ett förband som isf nitar använder sig skruvar.
Bultar används mer i leder och kopplingar. Man kallar tex inte vevstakens koppling till kolven för bultförband, fast den sitter med en (kolv)bult.

Fackmanabenämningen bult är att jämställa med det element som i ingenjörsengelska benämns pin.

En bult kan ha fläns i ena änden.
Ang skillnaden bult/axel som nämndes i tråden: En axel är ett mer raffinerat maskinelement, oftast menas med axel tex ett roterande maskinelement. Men inte alltid.
 
Last edited:
Till TS.
Om dina topplocksskruvar (eller dragstänger med hylsmuttrar, vet inte hur det ser ut på din motor) hade varit av sträcktyp, dvs engångs. Så står sånt alltid beskrivet i verkstadshandboken. Eftersom du nämner att inget sånt omnämns i boken så är det inte sannolikt att de behöver bytas ut. Sträckelement anges så gott som alltid i den mån de förekommer. Såna element tvingas tillverkaren oftast till när man ej får plats med erforderligt slankhetstal/klämlängd på skruven, tex vid svänghjul på en del bilar. Men topplockskruvar/dragstänger har oftast erfordelig längd för att uppnå erforderligt slankhetstal/fjäderkonstant. Men undantag finns naturligtvis, men som sagt, då anges det tydligt.
 
Är det egentligen någon i denna tråden som överhuvudtaget ens reflekterat över den primära anledningen till att det ens är tal om att saker och ting ska skruvar ihop med moment? Jag jobbar med denna problematik dagligen för ett av världens största företag inom detta gebit, nämligen packning.

Största anledningen till att man ens pratar om "Tightening Sequence" och "torque value" i verkstadshandböcker och liknande manualer är för att folk i allmänhet inte vet ett skit om packningar. Topplock och cylinderfotspackningar tillhör tillsammans med avgaspackningar det värsta man kan råka ut för.
Dels för att, precis som beskrivits innan i tråden, har olika material utvidgning i de olika delarna av motorn och dels för att de är, mer eller mindre rektangulära. Avgaspackningar är en annan historia.

Vad som händer är, att när motorns delar blir varma i olika utsträckning minskar den klämkraft man genererat på packningarna. Detta innebär att packningen riskerar att läcka. Händer detta får man läckage in eller ut av vätska (olja eller kylvatten) eller kompression vilket i sig leder till förlorad prestanda eller haveri.

Precis som tidigare beskrivits så är det viktigt att man låter skruven jobba inom sitt mest effektiva område. Normalt när man pratar om detta bör man ligga runt 50-60% av skruvens sträckgräns, vid åtdragning i rumstemperatur. Säkerhetsmarginalen "uppåt" mot 100% är bra att ha om något galet händer med materialen.

En annan MYCKET viktig sak är att man använder rätt åtdragningsmönster, det vill säga den bekanta, "kryssdragningen". På motorer är det ofta beskrivet noga i verkstadsmanualen i vilken ordning skruvarna ska dras åt och ofta i vilka momentsteg också. Som regel ska man dra i 3 (5) steg. Man börjar med att se till att allt är fingertajt. Sedan går man till ca30% av fullt moment, sedan runt 60%, sedan fullt moment. Därefter känner man på alla skruvar igen för att se att man inte missat någon.

En tredje sak som är väldigt viktig är valet av packning, dels för att den ska klara av temperaturerna och dels för att den ska klara av eventuella kemikalier och olja!! Många av de packningsmaterial som används i våra bilar och motorcyklar är inte alls anpassade för detta utan är en billig kompromiss. Topplockspackningarna är ofta av metall och brukar vara ganska OK. När det kommer till valet av packning till andra delar bör man fundera på om packningen är anpassad för just olja. De flesta packningar av enklare typ är inte alls bra på att hantera olja. Detta för att de innehåller en massa gummi (NBR) som är direkt dåligt ihop med olja.

En annan sak är tjockleken på packning. Tummregeln är, tunn packning är alltid bättre! Enda anledningen att ha en tjock packning är om flänsar/delningsplan är ojämna eller skadade.
Tjock packning klarar dessutom mycket mindre klämkraft och riskerar att brista om man spänner ihop den för hårt.

Enkelt, eller hur..
 
På de flesta kolvmotorer så komprimeras topplockspackningen när motorn är varm. Det är en av anledningarna till att man ska värma upp motorn med lugn körning innan man tar ut full effekt.

På äldre motorer var det vanligt att man måste efterdra topplocken efter några värmecykler. Det var just för att man där ofta använde tjocka packningar och skruvar med lågt slankhetstal
-> Den tjocka eftergivliga packningen sjönk/relaxerade pga de stumma skruvförbandet när topplock/cylinder växte av värmen.

Men det var nog det du menade

/J
Är det egentligen någon i denna tråden som överhuvudtaget ens reflekterat över den primära anledningen till att det ens är tal om att saker och ting ska skruvar ihop med moment? Jag jobbar med denna problematik dagligen för ett av världens största företag inom detta gebit, nämligen packning.

Största anledningen till att man ens pratar om "Tightening Sequence" och "torque value" i verkstadshandböcker och liknande manualer är för att folk i allmänhet inte vet ett skit om packningar. Topplock och cylinderfotspackningar tillhör tillsammans med avgaspackningar det värsta man kan råka ut för.
Dels för att, precis som beskrivits innan i tråden, har olika material utvidgning i de olika delarna av motorn och dels för att de är, mer eller mindre rektangulära. Avgaspackningar är en annan historia.

Vad som händer är, att när motorns delar blir varma i olika utsträckning minskar den klämkraft man genererat på packningarna....
 
Last edited:
Nyheter
En vecka kvar!

Nu är det exakt en vecka kv...

Farligt vilseledande alkomätare på marknaden

Ett stort oberoende test ut...

Specialbyggd Yamaha XSR900 GP hyllar Rainey

För att fira den trefaldige...

Vi provkör Indian Sport Chief RT

I Allt om MC nummer 8 som k...

Ducati 996 SPS – fabriksny 99:a – såld för rekordsumma

När en hojfirma i Tombolo i...

Äldre än en gentleman

Vi har fotograferat en 100 ...

MV Agusta återgår till 100% eget ägande

MV Agusta Motor S.p.A. till...

MV Agusta åter självständigt

MV Agusta Motor S.p.A. till...

Kurviger – Appen som hittar vägarna du inte visste att du ville köra

Att köra motorcykel handlar...

Richa blickar framåt mot 70 år i branschen

Bike var på plats på Richa ...

Back
Top