sportarn skrev:
Sen när företaget börjar gå med vinst så kan man hålla vinsten innestående för att i ett senare läge bilda AB.
Du får nog berätta hur det skulle gå till. Med bolagsformen enskild firma är möjligheterna att hålla vinsten innestående kraftigt begränsade. I princip är allt du får över vinst, beskattas som inkomst och så börjar du om på ny kula med nytt år.
Vad man däremot kan göra, om man inte kan eller vill använda upplånade eller egna kontanta medel till aktiekapital inför en övergång till AB, är att använda firmans tillgångar (läs: dess värde) istället. Du kanske har haft enskild firma några år och köpt på dig prylar och inventarier för några hundra tusen, då kan du utnyttja det.
En annan sak är att man faktiskt inte har ryggen helt fri, bortsett från aktiekapitalet, med AB. Styrelsen kan hållas ansvarig för saker och ting i ganska lång utsträckning, för uppkomna skulder överstigande aktiekapitalet.
Däremot finns andra fördelar med AB. Du är formellt anställd i bolaget, som hos vilken arbetsgivare som helst - att du dessutom äger bolaget är en annan sak. Som anställd har du möjlighet att göra skatteavdrag för exempelvis friskvård (träning, massage etc), vilket du idag inte har i enskild firma.
Som någon påpekade - ansvarsförsäkring är självklart. Det är faktiskt en sak som, till skillnad från mycket annat, borde vara tvingande i lag. Ansvarsförsäkringen täcker skadestånd som kan utdömas om du skulle bli stämd, vilket innebär a) att du slipper personlig konkurs om något skulle gå åt skogen och b) att en kund/klient/uppdragsgivare som stämmer dig faktiskt får möjlighet till ersättning. Enkelt uttryckt.
Kostnaden för revisor i samband med bokföring, bokslut och deklaration i enskild firma ligger grovt räknat mellan 5.000-15.000 kr, beroende på verksamhetens omfattning och hur många affärshändelser det finns att bokföra (vilket är det som tar mest tid).
Jag har haft enskild firma sedan '91, startade den parallellt med en anställning och har haft firman som enda försörjning sedan '97. På plussidan finns möjligheterna att styra sin egen tid i någon mån, och möjligheterna till ett omväxlande och berikande yrkesliv. På minussidan finns framför allt en mycket oregelbunden ekonomi, där intäkterna i hög grad styrs av uppdragsgivarnas behov. Det är ur-hand-i-mun som gäller, hela tiden, och när uppdragsgivarna får likviditetsproblem genom att
deras kunder inte betalar i tid, då är man som egenföretagare sist i näringskedjan och får finna sig i att det kan ta någon eller några veckor extra att få in sina pengar. Till följd av främst detta, och av ibland långa (15-20 tim) och oregelbundna arbetsdagar, är mer eller mindre kronisk magkatarr tyvärr inte ovanligt hos småföretagare.
Helst vill man förstås ha en viss ekonomisk buffert på botten av kassakistan, men det är inte alltid det finns marginal att lägga undan det.
Betald semester förekommer naturligtvis inte, men som enskild näringsidkare kan man fortfarande få sjukersättning från Försäkringskassan ungefär som om man vore anställd.