Telefonköer är jeffölens påhitt, nu börjar jag bli förbannad
Först ringa, komma till växel, förklara ärende, bli kopplad, hamnar kö... kö... kö... Pratar med snubbe i Sundsvall, får knapphändiga svar och blir hänvisad till mitt lokala kontor, lägger på, ringer lokala kontoret, hamnar kö... kö... prata växeltant, kopplar, kö... kö... kö... kö... De har lunch, återkomma senare. Varför hamnar man ens i kö om sunktanten i växeln vet att de inte är där?
Ringa igen, kö... växeltant, koppla, kö...kö... KÖ!!! Kopplad till samma snubbe i Sundsvall som innan? Va i helv... Samma visa igen, ringa lokala kontoret, fråga vad hon håller på med, blir kopplad, en till kö......................!? Sundsvall igen

Ringa lokala kontoret, fråga vad felet är, får ett löfte om att kopplas rätt, kö, jättekö, å så vart vi i Sundsvall igen. "Jag sa ju åt dig att ringa ditt lokala kontor

"... "MÄNN!!1 Jag gjorde ju det!

". Ringer igen, köar lite till, kommer till växeltanten och börjar seriöst undra vad hon gör... Hur svårt kan det vara att sitta i en växxxel? "Åh ja han du söker är inte här idag."
Åhhh herregud
Bra där! Ringa nästa ärende, och vars hamnar man om inte i en kö? Jo i en kö naturligtvis. Vars hänn hamnar man när kön är slut? Då är det en upptaget-ton som tar emot. Femte försöket, då kommer jag fram till en trevlig dam som hänvisar mig till ett annat nummer då det jag fått inte var rätt. Upptaget där, ringa igen senare, upptaget fortfarande... Fjärde försöket, då kommer jag iaf till en kö

... 20 minuter senare svarar någon tyst och blyg i andra änden, jag får gjort det jag ska och kan pusta ut ty nu har jag bara ett samtal kvar att ringa idag.
Snart är det dags att säga upp sitt abonnemang på livet, tvifan.