Viktor L
Moderator
Igår åkte jag och farsan iväg på en liten roadtrip till Skellefteå. Vi skulle och kika på en GSX1100 -84 som jag hade för avsikt att köpa. Såg hyfsat fin ut av annonsen att döma och herren som ägde ägde den sa på telefon att allt var i gott skick samt att den gick bra.
Annonsen
Efter en timma i bilen så var vi där. Han kom ut och visade oss runt till baksidan av huset där hojen stod. Möttes av en förfärlig syn - men vi sa inget. Hojen var skitig och jävlig, solblekt så att backspeglarna var nästan vita (svarta egentligen) och allmänt risigt skick. Jaja, kosmetiskt må ju vara hänt - hojen skulle ändå byggas om i princip från grunden. Motor, ram och tank var egentligen det som var intressant.
Vi tittar lite mer på hojen och jag kastar ett funderande öga på farsan - han skakar på huvudet. Men vi hade ju suttit i bilen och kört hit ändå, så varför inte provköra? Farsan skötte provkörningen för han ägde en likadan under 80-talet (en -81:a dock, men samma motor). Han sätter sig på hojen. Det första farsan säger "Ja, sitthöjden är då låg..." - fjädringen har i princip gått i botten - helt slut.
Vrider på nyckeln.
Blir nästan stum av det man hör. Den låter som en stenkross. Tuggar och gnager. Man skulle kunna tro det var torrkoppling på den. Lät inte helt olikt en Ducati Monster. Enda skillnaden är att Duccen låter som den ska, en rad-4:a ska inte låta så...
Nästa problem var att komma iväg. Kopplingen var så slutkörd att det inte gick att hitta dragläge, och när han hittade det så blev det kärringstopp i princip direkt. Efter många om och men kom han ut på vägen och körde en sväng runt kvarteret. Väl tillbaka frågar gubben: "Nå, hur var det?"
"Inte bra." svarar farsan.
"Jaha? Inte det?" frågar han.
"Nej. Någon har varit jävligt ond med den. Kopplingen är bara skräp, växellådan likaså. Och är det bara skräp så är det säkert samma med resten."
"Jasså, jaha. Men, ni verkar ju vara rätt händiga, det kan ni väl fixa?"
Snackade lite före provturen om att vi pysslar rätt mycket med bilar och MC.
"Jo, men inte för det priset." (16500, hade tänkt pruta till 15 eller lite mer)
"Jaha, men för hur mycket då?"
"Tar du bort ettan kanske man kan fundera på det, men det är väl knappast intressant?"
"Haha... nej..." svarar han.
Det roliga med det hela var att han redan från början sa "Jo, det har varit en del intressenter, till och med några som ringt från Stockholm som vill komma upp och se den." när jag frågade om andra intressenter.
Jag säger då det: Han kommer att skratta sig harmynt när nån jävla stackare från Stockholm kommer för att titta på den och inte har 100% motorkännedom (nog för att vem som helst skulle höra att detta var skit) och köper patrasket för fullpris. Lite små-meck hade man väl kunnat räkna med men här var väl motorbyte det enda vettiga.
Ett ord av varning: Besvära er inte med den här figuren. Han var lyckligt ovetande / okunnig om situationen. Hoppas bara han har nog med insikt nu och tar bort annonsen.
Farsan sa efteråt: "Det var det värsta motorfordon jag någonsin provkört." - farsan har varit motorcyklist sedan början / mitten av 70-talet.
Annonsen
Efter en timma i bilen så var vi där. Han kom ut och visade oss runt till baksidan av huset där hojen stod. Möttes av en förfärlig syn - men vi sa inget. Hojen var skitig och jävlig, solblekt så att backspeglarna var nästan vita (svarta egentligen) och allmänt risigt skick. Jaja, kosmetiskt må ju vara hänt - hojen skulle ändå byggas om i princip från grunden. Motor, ram och tank var egentligen det som var intressant.
Vi tittar lite mer på hojen och jag kastar ett funderande öga på farsan - han skakar på huvudet. Men vi hade ju suttit i bilen och kört hit ändå, så varför inte provköra? Farsan skötte provkörningen för han ägde en likadan under 80-talet (en -81:a dock, men samma motor). Han sätter sig på hojen. Det första farsan säger "Ja, sitthöjden är då låg..." - fjädringen har i princip gått i botten - helt slut.
Vrider på nyckeln.
Blir nästan stum av det man hör. Den låter som en stenkross. Tuggar och gnager. Man skulle kunna tro det var torrkoppling på den. Lät inte helt olikt en Ducati Monster. Enda skillnaden är att Duccen låter som den ska, en rad-4:a ska inte låta så...
Nästa problem var att komma iväg. Kopplingen var så slutkörd att det inte gick att hitta dragläge, och när han hittade det så blev det kärringstopp i princip direkt. Efter många om och men kom han ut på vägen och körde en sväng runt kvarteret. Väl tillbaka frågar gubben: "Nå, hur var det?"
"Inte bra." svarar farsan.
"Jaha? Inte det?" frågar han.
"Nej. Någon har varit jävligt ond med den. Kopplingen är bara skräp, växellådan likaså. Och är det bara skräp så är det säkert samma med resten."
"Jasså, jaha. Men, ni verkar ju vara rätt händiga, det kan ni väl fixa?"
Snackade lite före provturen om att vi pysslar rätt mycket med bilar och MC.
"Jo, men inte för det priset." (16500, hade tänkt pruta till 15 eller lite mer)
"Jaha, men för hur mycket då?"
"Tar du bort ettan kanske man kan fundera på det, men det är väl knappast intressant?"
"Haha... nej..." svarar han.
Det roliga med det hela var att han redan från början sa "Jo, det har varit en del intressenter, till och med några som ringt från Stockholm som vill komma upp och se den." när jag frågade om andra intressenter.
Jag säger då det: Han kommer att skratta sig harmynt när nån jävla stackare från Stockholm kommer för att titta på den och inte har 100% motorkännedom (nog för att vem som helst skulle höra att detta var skit) och köper patrasket för fullpris. Lite små-meck hade man väl kunnat räkna med men här var väl motorbyte det enda vettiga.
Ett ord av varning: Besvära er inte med den här figuren. Han var lyckligt ovetande / okunnig om situationen. Hoppas bara han har nog med insikt nu och tar bort annonsen.
Farsan sa efteråt: "Det var det värsta motorfordon jag någonsin provkört." - farsan har varit motorcyklist sedan början / mitten av 70-talet.
Last edited:
Kollade ni pa papren?Sedan gatt tva somrar, nar da? haha....han maste ju ha kort riktigt langt pa de tva aren....
