Bingo
行駛和是安靜&#
- Gick med
- 6 Mar 2003
- Ort
- Skåne
- Hoj
- Designed to extinguish Fireblades and remind Ducatis they are only twins, som Hagster säger
Under ERF:et på Anderstorp gjorde en kompis en lowsider i karusellen och dammade in i däcktraven framför stålräcket. Efter vurpan uppsökte han sjukvårdarna och berättade att han hade ont i nacken. De tittade och klämde lite på den och sa att det nog bara var en mjukdelsskada och att han kunde ta det lugnt. Kompisen nöjde sig inte med detta utan ville att nacken skulle undersökas. Han blev då ombedd att söka sig till akuten i Värnamo. Efter lite pokulerande fick han i vart fall en remiss dit - för att slippa stå i eventuell kö. De ville inte skjutsa honom dit utan han fick åka med en annan deltagares föräldrar.
Väl på lasarettet i Värnamo togs han omedelbart in för röntgen. Den visade att det var ett brott på fjärde halskotan. Kirurgen ville att han omedelbart skulle in på operation och steloperera halskotorna. Inte så kul. De tog dock några magnetröntgenbilder och en tillkallad expert bestämde efter att ha sett de bilderna att akut operation inte var nödvändig. Man skulle istället avvakta och se hur skadan läker, innan man bestämmer något om eventuell operation. Där står det idag.
Historien ger anledning till en del frågor. Är det inte en självklarhet att när en vurpad motorcyklist klagar på nacksmärta så sätter man omedelbart på en halskrage för att därefter så snabbt som möjligt göra en seriös undersökning av skadan? Anses det verkligen tillräckligt att titta och klämma lite för att avfärda patienter under en RR-tävling? Är den beskrivna nivån representativ för den omsorg vi kan vänta oss av sjukvårdspersonalen på banan när vi kört omkull?
Väl på lasarettet i Värnamo togs han omedelbart in för röntgen. Den visade att det var ett brott på fjärde halskotan. Kirurgen ville att han omedelbart skulle in på operation och steloperera halskotorna. Inte så kul. De tog dock några magnetröntgenbilder och en tillkallad expert bestämde efter att ha sett de bilderna att akut operation inte var nödvändig. Man skulle istället avvakta och se hur skadan läker, innan man bestämmer något om eventuell operation. Där står det idag.
Historien ger anledning till en del frågor. Är det inte en självklarhet att när en vurpad motorcyklist klagar på nacksmärta så sätter man omedelbart på en halskrage för att därefter så snabbt som möjligt göra en seriös undersökning av skadan? Anses det verkligen tillräckligt att titta och klämma lite för att avfärda patienter under en RR-tävling? Är den beskrivna nivån representativ för den omsorg vi kan vänta oss av sjukvårdspersonalen på banan när vi kört omkull?
Last edited: