Radfyra utan vevstakar

[Bearing]

Företaget Alfadan utvecklar med hjälp av Mahle en radfyra där kolvrörelsen inte förbinds med vevaxeln via vevstakar, utan via något man kan kalla kolvstänger. En fördel är att motorn blir välbalanserad eftersom att kolvarnas rörelser och acceleration blir helt sinusformade. Kolvarnas accelerationer tar därför ut varandra; summan blir 0.

Idén är inte ny. Men kanske är några konstruktionslösningar nya:

Tack vare att motorn är perfekt balanserad kan den göras med ovanligt stor cylindervolym för en radfyra. Första produkten blir en utombordsmotor på 7,5l och 650hk.

Vad tror ni om idén?
Ger konstruktionen några fördelar förutom balansen?
Nackdelar?
Kommer vi få se den här motorkonstruktionen i andra fordon?

 

[moddlaren]

Tja rad fyror med diesel som bränsle finns ju på 8 liter cat/jonndeere o har funnits länge så det känns inte som något nytt i volymen iallafall.

 

[Two stroke man]

Per Gillbrand brukar förklara många såna där konstruktioner som en genial lösning på ett icke existerande problem. Fast egentligen är det väl en rent krånglig lösning på ett icke existerande problem.

 

[andersbrink]

Vad tror ni om idén?

Hur laddar man den då, är det schuko eller propriär anslutning? Jepp, mer än vanligt cynisk idag.

 

[Coola Ola]

Det måste bli rätt mycket mer svängmassa med en sån lösning, och man undrar ju också hur slitaget kommer bli i ”slidens” sidorörelse? Med tanke på att motkrafterna från vevaxeln hamnars snett i varje ytterläge så kommer ramen som sliden glider i att kantra. plus att ramen måste göras extremt krallig för att inte flexa (flex=glapp mot sliden=snabbt slitage=potentiellt haveri).

 

[Bearing]

Tja rad fyror med diesel som bränsle finns ju på 8 liter cat/jonndeere o har funnits länge så det känns inte som något nytt i volymen iallafall.

Det nya är att den trots volymen kan varva högt, tack vare den fina balansen. Maxeffekten fås vid 5500 rpm. Rätt bra för en motor med nästan 2 liter per cylinder.

 

[Bearing]

Per Gillbrand brukar förklara många såna där konstruktioner som en genial lösning på ett icke existerande problem. Fast egentligen är det väl en rent krånglig lösning på ett icke existerande problem.

Fast kan du visa någon motor med 2 liter cylkbdervolym per cylinder som varvar 5500 rpm? Och ger nästan 100hk per liter?

Konstruktörerna är nog inte helt okunniga.

 

[gundj]

Konstruktörerna är nog inte helt okunniga.

Det var inte gubben Wankel heller, och inte någon av hans efterföljare heller, ändå blev det aldrig bra.
Historien är full av smarta konstruktioner som inte håller i verkliga livet.
I just det här fallet hade jag inte blivit förvånad om det varit Citroen som tagit fram designen.

 

[Chrull]

Det nya är att den trots volymen kan varva högt, tack vare den fina balansen. Maxeffekten fås vid 5500 rpm. Rätt bra för en motor med nästan 2 liter per cylinder.

Problemet, som jag har förstått det, med stora cylindervolymer och få cylindrar är inte bara sekundärbalansen utan accelarationskrafterna vid höga varvtal.

Matt (the workshop) har en bra genomgång på Alfadan och varför han anser att det inte kommer att fungera.

 

[MartinB]

Ottomotorn blev kanske lite för bra för tidigt, det är nästan lite tråkigt att det inte kommit något bättre på nästan 150 år.
Det är roligt att någon försöker tycker jag även om jag personligen tycker el är det intressantaste just nu.

 

[Two stroke man]

Fast kan du visa någon motor med 2 liter cylkbdervolym per cylinder som varvar 5500 rpm? Och ger nästan 100hk per liter?

Konstruktörerna är nog inte helt okunniga.

Varvtal i motorer brukar begränsas av kolvmedelhastigheten, 25 m/s.

Om den här motorn slår det så ska jag ändra uppfattning om saken.

Det finns gott om kunniga konstruktörer som tagit fram nya motorer men vanligtvis är det bara från riskkapitalister de lyckas få pengar.

Här uppe hade vi ju tex Harjumotorn, han fick in pengar så han kunde leka i sin uppfinnnarverkstad fram till pensionen. Hans svarv står för övrigt hos mig numera. Men några motorer sålde han nog aldrig.

 

[BrooklynS]

Har Gillbrand sagt sitt så är det nog.

 

[Two stroke man]

Har Gillbrand sagt sitt så är det nog.

Missförstå mig inte, hans uttalande eg inte specifikt den här motorn. Utan citatet är något han brukar säga om många av dessa uppfinningar inom motorvärlden.

 

[Coola Ola]

Ottomotorn blev kanske lite för bra för tidigt, det är nästan lite tråkigt att det inte kommit något bättre på nästan 150 år.
Det är roligt att någon försöker tycker jag även om jag personligen tycker el är det intressantaste just nu.

Detta är väl förvisso också en Otto-motor. Hur som är detta förbränningsmotorns dödsryckningar. Om 10 år när elmotorn har tagit över kommer bara entusiaster vilja köpa förbränningsmotorer.

 

[Bearing]

Problemet, som jag har förstått det, med stora cylindervolymer och få cylindrar är inte bara sekundärbalansen utan accelarationskrafterna vid höga varvtal.

Matt (the workshop) har en bra genomgång på Alfadan och varför han anser att det inte kommer att fungera.

En fördel med att fästa kolven i en kolvstång är ju att kolven har stöd i sidled, vilket gör att den inte riskerar att "kantra" även om kolven görs väldigt kort. Det gör ju att kolven blir lättare, och därmed blir accelerationskrafterna lägre, vilket borde göra att kolvstången inte behöver vara lika kraftig, och därmed inte så tung trots att den behöver extra material i nedra änden jämfört med en vevstake.

Jag ska se videon vid tillfälle

 

[Bearing]

Varvtal i motorer brukar begränsas av kolvmedelhastigheten, 25 m/s.

Om den här motorn slår det så ska jag ändra uppfattning om saken.

Det finns gott om kunniga konstruktörer som tagit fram nya motorer men vanligtvis är det bara från riskkapitalister de lyckas få pengar.

Här uppe hade vi ju tex Harjumotorn, han fick in pengar så han kunde leka i sin uppfinnnarverkstad fram till pensionen. Hans svarv står för övrigt hos mig numera. Men några motorer sålde han nog aldrig.

Harjumotorn lät ju intressant. Aldrig hört talas om den.

Som jag förstått gör obalansen pga olika acceleration i TDC och BDC att stora motorer behöver stora balansaxlar. Vid höga varvtal blir det sådana förluster och påfrestningar att det inte blir någon praktisk fördel med större cylindervolym.

Dock innebär större cylindervolym bättre termisk verkningsgrad, eftersom att en mindre andel av värmen tas upp av kolv, topp och cylinderväggar. Så det finns fördelar med stora cylindrar.

Kolvhastighetsgränsen innebär ju att det är kolvytan som bestämmer en fyrtaktares effekt, och inte cylindervolymen. Jag vet inte om den här motorn klarar högre kolvhastigheter. Men det känns som att det finns potential för det.

 

[Two stroke man]

Ja, vibrationsproblem löser man så enkelt med balansaxlar.

Större cylindervolym ger sämre termisk verkningsgrad.
Harjumotorn överexpanderar och ideen är han inte först med, det finns lite att hämta från avgasernas överskottsvärme där men den energin nyttjar även en turbo åtminstone på en diesel där man inte trottlar bort vinsten.
I praktiken är det nog ingen motor som nyttjar överexpansion, dom varianter som finns brukar förlora mer på gungorna än de vinner på karusellen. Pumpförluster och friktionsförluster.

Ja, man brukar säga att man får effekt av kolvdiameter och vridmoment av slaglängd.

 

[Bearing]

Ja, vibrationsproblem löser man så enkelt med balansaxlar.

Större cylindervolym ger sämre termisk verkningsgrad.
Harjumotorn överexpanderar och ideen är han inte först med, det finns lite att hämta från avgasernas överskottsvärme där men den energin nyttjar även en turbo åtminstone på en diesel där man inte trottlar bort vinsten.
I praktiken är det nog ingen motor som nyttjar överexpansion, dom varianter som finns brukar förlora mer på gungorna än de vinner på karusellen. Pumpförluster och friktionsförluster.

Ja, man brukar säga att man får effekt av kolvdiameter och vridmoment av slaglängd.

Om balansaxeln löser problemet är ju den här konstruktionen meningslös.

Jag skulle vilja påstå att du har fel om termiska verkningsgraden. Kanske använder jag fel term ( ). Men enligt mig följer det samma princip som att en hel gryta med ärtsoppa på bordet behåller värmen längre än en liten konservburk. Förhållandet mellan yta och volym.

Har för mig att man enkelt kan beräkna effekten som BMEP × kolvarea × kolvhastighet typ.

 

[Two stroke man]

Om balansaxeln löser problemet är ju den här konstruktionen meningslös.

Ja, det var ju det jag sa från första början. En krånglig lösning på ett icke existerande problem.

Jag skulle vilja påstå att du har fel om termiska verkningsgraden. Kanske använder jag fel term ( ). Men enligt mig följer det samma princip som att en hel gryta med ärtsoppa på bordet behåller värmen längre än en liten konservburk. Förhållandet mellan yta och volym.

Har för mig att man enkelt kan beräkna effekten som BMEP × kolvarea × kolvhastighet typ.

Större cylinder har större ytarea där värme kan transporteras bort. Det är inte för inte som dowsizing är en grundpelare i branschen.

 

[Bearing]

Ja, det var ju det jag sa från första början. En krånglig lösning på ett icke existerande problem.




Större cylinder har större ytarea där värme kan transporteras bort. Det är inte för inte som dowsizing är en grundpelare i branschen.

Det är väl bättre att göra en motor som inte vibrerar från början, än att maskera vibrationerna med en balansaxel som bara tar bort dem delvis.

I förhållande till volymen är ytan mindre. Ford, tex, har tagit bort en cylinder på deras ecoboost motorer, vilket bland annat beror på att de vill behålla så stora cylindrar som möjligt.