Hej känner att jag kanske kan tillföra något här i denna tråden.
Har jobbat flera år både med bemanning och rekrytering i Norge men även en del på den svenska sidan. Jag har stått på båda sidor om gränsen här både som arbetsgivare (bemanningsfirma) och som arbetstagare.
Ser man till det som står i lagen, är du dessvärre själv ansvarig för den lönen som du signerar på i kontraktet.
Många företag hyr in folk pga att de inte blir sittande med arbetsgivaransvar och allt som detta för med sig när det kommer till lagar och regler enligt AML (Arbetsmarknads lagarna). Sen är det så att i bland har de faktiskt inte tiden att rekrytera själva och lägger då ut denna tjänsten till konsulter /bemanningsföretag / outsourcing.
Många unga kandidater /sökande väljer kanske gärna detta alternativet för att få prova på olika brancher, de kanske inte har tillräcklig med erfarenhet från yrkeslivet men samlar på sig poäng/erfarenhet via bemanningsföretag, men även jag måste säga att ibland utnyttjas detta friskt från både arbetsgivare och uppdragsgivare. Det blir en ond cirkel, å alla vill ju ha ett jobb som ger pengar.
Det är beklagligt att du känner att du har för dålig lön, men så vet jag inte bakgrunden din heller och kan därför inte varken dementera antingen eller i denna saken. Men som arbetsgivare ser jag det som en själklarhet när man sätter löner att de är i enighet med vad som är skäligt, med tanke på generell lönesättning, tillägg, lagar, erfarenhet och ansiennitet (ålder, hur länge man har varit anställd och utbildningar/yrkes erfarenheter, kompetens etc)
Som du/ni själva kan komma fram till här på kopierad text med källa uppgiven, så är det inga som helst lagstadgade minste löner här i Sverige, medans man i Norge har minste löner på Bygg sidan men inte någon annan stans.
Mitt råd till dig är att du ser till din egen position, tar en funderare på vad som du menar att du vill ha och prestera, och till vilken kostnad (lön, arbetstider etc)
Det är alltid mer attraktivt för en ny arbetsgivare att få in medarbetare som redan är i jobb. Men kom ihåg att meddela en eventuell ny arbetsgivare hur lång uppsägningstid du har, så att de vet när du kan börja.
Klistrar in lite länkar här som var och en kan läsa själv.
Hoppas att din situation löser sig snabbt för din skull! Varken LO/NHO kommer att kunna hjälpa dig i detta läget, men du kan även söka på
www.arbetsratt.se
LYCKA TILL!
http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/41D23C5DF0BB1FEFC12576410042E95D
Bemanningsavtalet
År 2000 tecknades det första avtalet inom LO för anställda i bemanningsföretag. Avtalet gäller för alla LOs medlemsförbund. Det fanns två huvudmotiv för att teckna detta kollektivavtal. Det ena är att de som jobbar på uthyrningsföretag ska skyddas av ett kollektivavtal i likhet med villkoren på den övriga arbetsmarknaden.
Det andra motivet är att minska risken för konkurrens om lönevillkor och andra anställningsvillkor mellan olika grupper på en arbetsplats, alltså att minska risken för så kallad social dumping. Det ska inte löna sig att byta ut de egna anställda mot inhyrda som är billigare på grund av lägre lön och sämre villkor.
Varför har LO förhandlat fram det så kallade bemanningsavtalet?
I första hand för att ge anställda på bemanningsföretag rimligare villkor. Tidigare hade man inte någon inkomstgaranti vilket betydde att om man inte var uthyrd hade man heller ingen lön. Man var heller inte garanterad samma villkor som de andra reguljärt anställda på samma arbetsplats. Med bemanningsavtalet kunde detta rättas till och dessutom är anställda på bemanningsföretag tillsvidareanställda.
Tanken med avtalet med lika villkor för reguljärt anställda och inhyrda är att arbetsgivaren inte ska kunna tjäna pengar på att ha inhyrd personal istället för egen.
Är LO nöjda med avtalet?
Ett avtal är alltid en kompromiss mellan två olika intressen. Ingen part kan ensamt bestämma villkoren. Därför blir man heller aldrig helt nöjd med ett avtal.
LO vill reglera varseltiden vid utbokning (när ett uppdrag upphör), så att du som anställd tidigare får veta när och var du ska arbeta. Vi vill också se över reglerna för den samlade arbetstiden, det vill säga hur arbetstiden ska beräknas mellan uppdrag och väntetid. Dessutom bör rätten att avstå uppdrag förstärkas.
Har jag betalt medan jag väntar på ett uppdrag?
Ja, lönesumman bestäms av hur mycket du har arbetat under en kalendermånad. Du kan aldrig få mindre än 90 procent av din genomsnittliga månadslön, räknat på de tre senaste månaderna.
Innebär avtalet att jag som är anställd av ett bemanningsföretag måste stå till arbetsgivarens förfogande dygnet runt?
Nej, detta begränsas av avtalets regler om 11 timmars dygnsvila, 40 timmars arbetsvecka samt av arbetstidens förläggning mellan 7-17 då du väntar på uppdrag.
Måste jag ta alla jobb som erbjuds?
Nej, de jobb som är aktuella är de som finns inom de 14 LO-förbundens verksamhetsområden.
Har bemanningsanställda längre arbetstid än normalt?
Du ska ha samma arbetstider som kundföretagets anställda.
Kan jag som är anställd av ett bemanningsföretag tacka nej till ett uppdrag?
Du kan bara tacka nej om du har synnerliga skäl som allergi, extremt lång resväg, trakasserier vid kundföretaget med mera.
Vad händer om jag i väntan på ett uppdrag missar ett samtal?
Ett missat samtal behöver inte betyda att du vägrat ett uppdrag. Det kan finnas rimliga skäl till att du inte varit tillgänglig för att svara i telefon vid en viss tidpunkt som exempelvis toalettbesök. Arbetsgivaren måste därför försöka nå dig mer än genom ett försök.
Vilken lön har jag som anställd vid ett bemanningsföretag?
Samma lön som de anställda i kundföretaget.
Vilken rätt till semester har jag som anställd vid ett bemanningsföretag?
Samma rätt som andra på arbetsmarknaden, det vill säga 25 dagar enligt lag.
Hur ser LO på att personer som sagts upp av ett företag, strax därefter kan få återvända till sitt tidigare arbete men nu som inhyrd?
Det är en fråga som i viss mån reglerats genom förändringar i förbundens övriga kollektivavtal i årets avtalsrörelse. Ambitionen är emellertid att få igenom ännu starkare regler som förhindrar detta.
Hur ser LO på att arbetsgivarna använder bemanningsföretag för att uppnå större flexibilitet?
Det kan finnas fördelar för alla om bemanningsföretagen kan utgöra en buffert vid sjukfrånvaro, tillfälliga arbetstoppar eller då arbetskraft med särskilda kunskaper under begränsad tid krävs. Det är bättre att anställda vid bemanningsföretag har heltidsanställning och andra rimliga anställningsvillkor, än tillfällig arbetskraft med korttidsanställningar och andra osäkra villkor.
Källa:
http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/FDD051B6FC69FF0DC125794800531BA8
Fakta om kollektivavtal
Alla löntagare berörs om det blir tillåtet att dumpa svenska löner
Rätten att kräva kollektivavtal är en grundbult i den svenska arbetsrätten, och har varit så ända sedan början på 1900-talet.
I Sverige har vi inte som många andra länder lagar som reglerar lägsta tillåtna löner och andra anställningsvillkor. Vårt system bygger på kollektivavtalen, det vill säga att fack och arbetsgivare i branschen träffar kollektivavtal om vilka villkor som ska gälla. Det är fackets uppgift att se till att alla företag omfattas av dessa avtal. Facket har också laglig rätt att vidta stridsåtgärder mot de företag som vägrar. Det går till och med säga att det är en facklig skyldighet att agera, eftersom svenska löntagare inte har något annat skydd än kollektivavtalet.
Systemet med kollektivavtal gäller på hela den svenska arbetsmarknaden. I stort sett alla yrkesgrupper riskerar att utsättas för lönedumpning om utländska företag får rätt att driva verksamhet i Sverige till löner och villkor som är sämre än enligt svenska avtal.
Vår fackliga grundprincip är glasklar - människor är inga handelsvaror. Vi ska aldrig tillåta att människor får olika lön på grund av nationalitet eller etniskt ursprung. Vi accepterar inte social dumpning, det vill säga konkurrens med sämre löner eller arbetsvillkor. Vi ska ha en sund konkurrens som bygger på justa arbetsförhållanden och kompetens.
Påverkar EU-medlemskapet våra fackliga möjligheter att kräva kollektivavtal?
När Sverige förhandlade om medlemskap i EU var en av förutsättningarna att vi skulle få behålla vårt kollektivavtalssystem. I avtalet med EU finns tydliga skrivningar om att de svenska kollektivavtalen ska gälla för arbete i Sverige.
Det finns också ett EU-direktiv, det så kallade utstationeringsdirektivet, som slår fast att när arbete utförs i annat EU-land ska värdlandets villkor gälla.
Facket hindrar inte någon EU-invånare att arbeta i Sverige. Tvärt om, Sverige är ett av mycket få EU-länder som inte har infört övergångsregler för de tio länder som blev medlemmar i EU i maj 2004. Det är en hållning som LO stödjer.
Det LO hävdar är de rättsregler som gäller, att alla som arbetar i Sverige ska göra det på de villkor som gäller på svensk arbetsmarknad. Detta handlar också om hur vi fackligt i Europa ska kunna stå upp för löntagarnas intressen. Vi måste försvara avtalsrätten och kollektivavtalen i varje land.
Källa:
http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/4CB84398E214F8F2C12572C9003EB36A
Med eller utan kollektivavtal
Hur naken vill du vara på jobbet?
Vad får medlemmen som den oorganiserade inte får? Och vad är det som gäller på en arbetsplats där arbetsgivaren har tecknat kollektivavtal jämfört med en arbetsplats utan avtal? För alla gäller alltid lagarna om:
• Anställningsskydd
• Jämställdhet
• Föräldraledighet
• Arbetstider
• Semester
• Arbetsmiljö
Medlem med kollektivavtal
1 Kan själv hävda avtalet
2 Löneskydd
3 Löneökning
4 Förhandlingsstöd
5 Medbestämmande
6 Tolkningsföreträde
7 Rättshjälp
8 Skadestånd
9 Kollektiva försäkringar
10 Fackets försäkringar
Medlem utan kollektivavtal
4 Förhandlingsstöd
7 Rättshjälp
10 Fackets försäkringar
Men avtalet gäller inte och därför har denna medlem inte rätt till 1,2,3,5,6,8,9 (se ovan)
Ej medlem med kollektivavtal
9. Kollektivavtalade försäkringar gäller.
Den oorganiserade har inte rätt till 1,2,3,4,5,6,7,8,10.
Facket kan välja att hävda avtalet.
Ej medlem utan kollektivavtal
Den oorganiserade med en arbetsgivare som inte tecknat kollektivavtal står naken.
Källa:
http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/A28C3CCAC0B72437C12572CA003D8761