Någon som kan nåt om reglerteknik??

[snowwhite]

Hej hej. Sitter här på jobbet och försöker att plugga lite Reglerteknik. (JÄVLA CHALMERS)
blir helt galen för det känns som om jag aldrig lär mig nåt. Känner att jag kan det men sen så blir det helt galet när jag har räknat ett tal o så ser jag att det står annorlunda i facit eller i boken. Sen så fattar jag inte det som står där för att jag vet att jag lärt mig rätt på ett annat sätt innan...

anyway, någon som förstår sig på dimensionering av regulatorer som tex, P, PI eller PID regulatorn. Nyquistdiagramm, bodédiagram o Amplitudkurvor?

Om du kan det minsta om att tex räkna på bodédigram eller vad som helst så säg till....för då kommer mina frågor!


MVH/ Hanni

 

[Thermal]

Det var 3-4 år sen jag fick gråa hår över den gode herr Bode o hans jävla diagram. Tragiskt nog så kommer jag typ bara ihåg att P är förstärkningen och att man kunde ställa in regulatorerna med Ziegler/Nichols metoden.
Nä, riktigt så illa är det väl inte. Ställ en fråga så får vi se om jag kan svara, men jag betvivlar det. Men det kostar ju inget att pröva.

Edit: Idag blir det nog inget svar, för nu ska jag kröka till något så kapitalt. Kanske imorgon.

 

[Qvint]

tihi... det där är lätt alla maskinares mardröm (kanske även fler). Inte för att jag kommer ihåg något om regulering, men jag började ändå skratta när jag läser om folk som sliter sitt hår med det. Lycka till

http://www.control.lth.se/ , alltså Reglerteknikavdelningen i Lund har gjort denna prisvinnande låt http://www.control.lth.se/news/regler.mp3 som handlar om hur det är att läsa reglerteknik i Lund...

Med textrader som:

"Det är reglermöte i Lund, det är en gammal dröm"
"tänk att sitta ner en stund och snacka med Åström"

 

[Qvint]

Haha... dom har även släppt "the AC Control" theme såg jag nu, ytterligare en listetta

http://www.control.lth.se/news/Automatic_Control.mp3

 

[Mingves]

Hej hej. Sitter här på jobbet och försöker att plugga lite Reglerteknik. (JÄVLA CHALMERS)
blir helt galen för det känns som om jag aldrig lär mig nåt. Känner att jag kan det men sen så blir det helt galet när jag har räknat ett tal o så ser jag att det står annorlunda i facit eller i boken. Sen så fattar jag inte det som står där för att jag vet att jag lärt mig rätt på ett annat sätt innan...

anyway, någon som förstår sig på dimensionering av regulatorer som tex, P, PI eller PID regulatorn. Nyquistdiagramm, bodédiagram o Amplitudkurvor?

Om du kan det minsta om att tex räkna på bodédigram eller vad som helst så säg till....för då kommer mina frågor!


MVH/ Hanni

Det var ju 6år sedan man läste styr och regler och meddeleing/simulering....shoot så får vi se om man kan hjälpa till....

//M

 

[snowwhite]

idag e jag trött som fan efter 12 timmarns arbetsdag, så jag återkommer imon förmodligen, om jag inte lär mig det jag ska lära mig imon.

Tack ni som svarat, om det fortfarande är nån som kan nåt, så skriv så jag vet vilka jag ska trakassera med mina frågor.

 

[R.Lehtipalo]

idag e jag trött som fan efter 12 timmarns arbetsdag, så jag återkommer imon förmodligen, om jag inte lär mig det jag ska lära mig imon.

Tack ni som svarat, om det fortfarande är nån som kan nåt, så skriv så jag vet vilka jag ska trakassera med mina frågor.

Kör hårt, har läst 20p reglerteknik på LTU! Vad vill du veta?

 

[snowwhite]

okej, så här är det.
det som jag har problem med är just nu två saker.
den ena är ju Bodédiagram.
När man ska rita upp det.
när jag har skrivit upp överföringsfunktionen G(s) till Bodéform så ska man dela upp det i högfrekvent och lågfrekvent-asymptot. Det fattar jag inte riktigt vad det är.
Men sen iaf när allt e klart ska rita upp den med olika brytfrekvenser o sånt. I samma diagram ska man också rita en faskurva. Hur kan man göra detta lättast? Miniräknare ja...men då gäller det att alla HF och LF asymptoter är rätta...och det kan jag ju inte...

just nu känner jag mig DUM!!!!

 

[Martin]

Jag kan lite om det där. Ta t ex ett däck som man vill ha 3 bars tryck i, men trycket i däcket är bara 2,5 bar. Då får man pumpa i 0,5 bar till. Är det istället 3,2 bar, så får man släppa ut 0,2 bar.
Är det temperaturer på vatten det handlar om blir det genast knepigare!
Om vattnet från blandaren är lite för varmt, då får man vrida på lite mer kalltvatten alternativt strypa varmvattnet, men då får man ett annat flöde ur blandaren. För att få optimal reglering så bör man spä på med lite mer kallvatten men samtidigt strypa lite på varmvattnet

Svårare än så är det inte.

 

[sweborn]

Jag kan lite om det där. Ta t ex ett däck som man vill ha 3 bars tryck i, men trycket i däcket är bara 2,5 bar. Då får man pumpa i 0,5 bar till. Är det istället 3,2 bar, så får man släppa ut 0,2 bar.
Är det temperaturer på vatten det handlar om blir det genast knepigare!
Om vattnet från blandaren är lite för varmt, då får man vrida på lite mer kalltvatten alternativt strypa varmvattnet, men då får man ett annat flöde ur blandaren. För att få optimal reglering så bör man spä på med lite mer kallvatten men samtidigt strypa lite på varmvattnet

Svårare än så är det inte.

Shit, vi har en burkslav at Jas-piloterna!

 

[Thermal]

Tyvärr, det du skriver låter bekant i och med att jag får panikångest när jag läser det. Men det är uppenbarligen raderat ur hjärnan, troligen redan vid efterföljande tentaslask. Ska se om jag hittar mina anteckningar, kan ha dem kvar.

 

[DaLorD]

okej, så här är det.
det som jag har problem med är just nu två saker.
den ena är ju Bodédiagram.
När man ska rita upp det.
när jag har skrivit upp överföringsfunktionen G(s) till Bodéform så ska man dela upp det i högfrekvent och lågfrekvent-asymptot. Det fattar jag inte riktigt vad det är.
Men sen iaf när allt e klart ska rita upp den med olika brytfrekvenser o sånt. I samma diagram ska man också rita en faskurva. Hur kan man göra detta lättast? Miniräknare ja...men då gäller det att alla HF och LF asymptoter är rätta...och det kan jag ju inte...

just nu känner jag mig DUM!!!!

Jag har pluggat reglerteknik och nu jobbat med det i 5 år på en av de världsledande inom elmotorstyrnigar. Jag jobbar med PID regulatorer eller i alla fall med PID som funktion inbyggd i te.x PLC, servodrifter och frekvensare så gott som dagligen..

Hur som helst vill jag bara uppmuntra dig om att du inte kommer ha andvändning av dessa uträkningskunskaper i verkligheten...

Jag har praktiskt taget glömt allt det där och kör enbart på erfarenhet... man känner liksom på sig hur mycket förstärkning, influens, tid och d-faktor du behöver för olika fall...

Hur som så e det som nån ovan sa ungefär... du har ett börvärde te.x 100 (på ett reglerområde på 1000) och ett ärvärde...

när ärvärdet är 0 så är det full rulle (1000) som gäller..
är värdet stiger och har du full förstärkning och kort I-del så blir det ganska digitalt.. full rulle till Är>Bör och då blir det 0... så fort ärvärdet går under bör så blir det max igen.. i och med detta så kan du räkna med att få kraftiga självsvängningar..

Har du däremot en hög I-del så blir regleringen "slöare" ...

Jaja... det där fattar du nog redan...

Det är jag som inte fattar det där diagrammen längre bara...''


Lycka till

 

[snowwhite]

Jag har pluggat reglerteknik och nu jobbat med det i 5 år på en av de världsledande inom elmotorstyrnigar. Jag jobbar med PID regulatorer eller i alla fall med PID som funktion inbyggd i te.x PLC, servodrifter och frekvensare så gott som dagligen..

Hur som helst vill jag bara uppmuntra dig om att du inte kommer ha andvändning av dessa uträkningskunskaper i verkligheten...

Jag har praktiskt taget glömt allt det där och kör enbart på erfarenhet... man känner liksom på sig hur mycket förstärkning, influens, tid och d-faktor du behöver för olika fall...

Hur som så e det som nån ovan sa ungefär... du har ett börvärde te.x 100 (på ett reglerområde på 1000) och ett ärvärde...

när ärvärdet är 0 så är det full rulle (1000) som gäller..
är värdet stiger och har du full förstärkning och kort I-del så blir det ganska digitalt.. full rulle till Är>Bör och då blir det 0... så fort ärvärdet går under bör så blir det max igen.. i och med detta så kan du räkna med att få kraftiga självsvängningar..

Har du däremot en hög I-del så blir regleringen "slöare" ...

Jaja... det där fattar du nog redan...

Det är jag som inte fattar det där diagrammen längre bara...''


Lycka till

mmm kul o veta, men mina kunskaper när det gäller reglering är inte dåligt, det är just räkningar till till exempel bode då. Jag kan verkligen inte koppla en återkopplad slinga med en Bodédiagram. Jag menar jag fattar dem för sig mer eller mindre men när jag ska ta reda på maxlyft för en PID regulator så kan jag räkna på det men inte fatta vad som händer o så kan det vara tvärtom att jag fattar vad som händer men att räkningarna är så himla svåra.

Jag vet att jag kanske kommer att haanvändning av det i framtiden om jag nu jobbar med det, men ibland önskar jag att det fanna bra lärare som kunde förklara utan att själva fastna i det dem säger...

Har länge funderat på att skaffa mig en personlig lärare som kan det jag läser...ingen här som e färdigutbildad kemiteknik med fysik-ingenjör som vill tjäna lite extra pengar?

 

[snowwhite]

Tyvärr, det du skriver låter bekant i och med att jag får panikångest när jag läser det. Men det är uppenbarligen raderat ur hjärnan, troligen redan vid efterföljande tentaslask. Ska se om jag hittar mina anteckningar, kan ha dem kvar.

hoppas att du har dem men annars så vet jag att det ordnar sig...
kommer att ta den här tentan. Inte lätt bara o jobba heltid samtidigt.

 

[Spinky Spendrup]

...skrivit upp överföringsfunktionen G(s) till Bodéform så ska man dela upp det i högfrekvent och lågfrekvent-asymptot. Det fattar jag inte riktigt vad det är.

Vid låga frekvenser är w ca 0.
Vid höga frekvenser w->Oändligheten.
Testa att sätta in detta i ekvationen och se vad som händer. Det stod något sådant i mein reglertechnik bok. Men jag kan inte ett skit om det här egentligen., så det så.

w=den där jävla ohmega-nånting grejen.

 

[snowwhite]

Vid låga frekvenser är w ca 0.
Vid höga frekvenser w->Oändligheten.
Testa att sätta in detta i ekvationen och se vad som händer. Det stod något sådant i mein reglertechnik bok. Men jag kan inte ett skit om det här egentligen., så det så.

w=den där jävla ohmega-nånting grejen.

jag vet att man gör så, men jag fattar inte innebörden av det. Och vad är det som händer liksom??

 

[Zee]

Nu var det 3 år sen jag läst regler, men jag tror att du måste för o främst begripa vad P, I och D är.Om jag kommer ihåg rätt (vilket jag kanske inte gör ) så är det som följande.

P är alltså förstäkningsfaktorn.
I är integreringsfaktorn (ackumulering över x-axeln, vanligtvs tid(t))
D är deriveringsfaktorn.

Bode-diagrammen kommer jag inte riktigt ihåg sådär på rak arm men brytningsfrekvenser är lätt att få. Om du försöker approximera en kurva med räta linjer kommer de räta linjerna att korsas runt brytfrekvenserna. Dvs en brytfrekvens är en ändring i en funktions derivata (ökning/minskning).


Reseverar mig för fel, dewdz. Ngn som vill verifiera min förklaring?

 

[snowwhite]

Nu var det 3 år sen jag läst regler, men jag tror att du måste för o främst begripa vad P, I och D är.Om jag kommer ihåg rätt (vilket jag kanske inte gör ) så är det som följande.

P är alltså förstäkningsfaktorn.
I är integreringsfaktorn (ackumulering över x-axeln, vanligtvs tid(t))
D är deriveringsfaktorn.

Bode-diagrammen kommer jag inte riktigt ihåg sådär på rak arm men brytningsfrekvenser är lätt att få. Om du försöker approximera en kurva med räta linjer kommer de räta linjerna att korsas runt brytfrekvenserna. Dvs en brytfrekvens är en ändring i en funktions derivata (ökning/minskning).


Reseverar mig för fel, dewdz. Ngn som vill verifiera min förklaring?

Du har rätt och nu äntligen har jag förstått mig mer på den där jävla Bodédiagrammet. Efter att man fått dessa brytfrekvender så ritar man upp det och då måste man korrigera kurvan i varje punkt så att den liksom blir "mjukare". När man gjort det så kan man med hjälp av Im-delarna i G(s) skriva upp vinkeln för G(s) och plotta faskrurvan med miniräknaren!!
Sedan i miniräknaren traicar man från -180 till 180 och där 180 punkten hittas kan man i sin tur hitta x=Wc...
ska bara klura ut vart W(pi) kommer.....

 

[Spinky Spendrup]

jag vet att man gör så, men jag fattar inte innebörden av det. Och vad är det som händer liksom??

Ok... hur fasiken ska jag förklara detta då?

Tänk dig att överföringsfunktionen för hur ditt öra hör olika frekvenser är G(s)=K/(1+Ts).

Amplitudfunktionen blir |G(jw)|=K/sqrt(1+(Tw)^2) sqrt=roten ur

Om du nu ritar upp kurvan med w=0 så får du en vågrät linje: G(w)=K
När w går mot oändligheten så blir kurvan |G(w)|=K/(Tw) Ettan kan försummas.
Ritar du upp kurvorna så får du en bild som ser ut som den jag skickar med.
Vid brytfrekvensen möts lågfrekvens och högfrekvens asymptoten.

I praktiken innebär detta att ditt öra skulle höra ett ljud lika starkt oavsett om frekvensen ökar, ända upp till brytfrekvensen. Efter brytfrekvensen skulle ljudet börja upplevas som svagare tills det helt försvinner.

Fattar? Men lyssna för guds skulle inte på mig utan hämta det från någon som kan det här...

bild från: http://www.swarthmore.edu/NatSci/echeeve1/Ref/Bode/BodeHow.html

edit: ok, du fattar. Bra!

 

[McB]

Sporthoj.com ÄR verkligen en outsinlig källa av kunskap.