magnus_moss
Racing is life!
- Gick med
- 11 Aug 2003
- Ort
- västkusten
- Hoj
- Kawasaki Supersport, KTM Supermono, ISR Forgotten Era, Honda CB750
Det började bra redan på lördagen! Bara det att kunna sova till 07.10 på lördag morgon är ju fenomenalt! Och sedan äntra bussen tillsammans med Martin och under hejdlöst kaffedrickande rulla mot Knudan I SOL var ju perfekt! Chorez var redan där och depåplatsen inmutad. Gôtt!
Träningen då? Fiiiint. Tangerade mitt personbästa med en 1.03,8 runda. Helt OK och bara en dryg sekund till förstaled. Kul. Urinerandet gick också bra (till skillnad från EM-helgen två veckor tidigare, se: http://www.sporthoj.com/forum/showthread.php?t=188440) om det är någon som undrar; lagom gult och riklig mängd.
Nej, de största problemen under lördagen var nog (de så kallade) funktionärerna Micke och Hugo som titt som tätt kom och slog sina lovar kring tältet. Öl luktade det och sluddrigare och sluddrigare blev det. Vet inte vad de ville… troligen ville de sola sig i glansen från snygga, roliga och snabba A-förare.
Söndag!!!! Regn!!!! Och mera regn!!!! Egentligen så var jag nog lite nöjd. Innerst inne. För jag trodde nog att jag var lite vassare i regn än i torrt. Så när Warm-up:en kom så tänkte ju jag gå ut och dominera lite grann. Väl ute visade det ju sig att det var många som ville dominera. Hmmmmmm, här får vi öka! Och SVIPP, framhjulssläpp!
Och så åkte jag på rygg ut i tangentens riktning i vänstern efter hästskon. Fokuserade hojen under de 52 sekunder vi kanade och sa till den att ”Våga inte börja kulta runt” vilket den lydde! Nice. Lite svart och röd tape så var hojen snyggare än innan!!
När det var dags för race var jag beredd. Redo. Hungrig. Det skulle bli KUL att rejsa!!! Hade satt på ett nytt framdäck. Orsaken till vurpan var utredd. Jag var HET!!
Kom iväg rätt dåligt men folk bromsade ju vid start-mål linjen så någon eller några platser kunde jag ta tillbaka. Hade väl 10 före mig ungefär efter ett varv och satt därbak och gillade läget. Någon for av, någon annan kom backande emot mig och det var ju bara att passera.
Mycket gulflagg borta i hästskon/kvällsposten var det de första varven. Efter drygt halva loppet hade jag passerat en del förare och hade två man framför mig. Trodde nog att jag körde hyggligt snabbt och tänkte ”Nu håller jag det här tempot så blir det bra”. Plötsligt kommer en av de två framför mig närmare! Ökar en aning och tänker att ”Jag tar honom på näst sista varvet!” Men det blev inte så för bara ett par varv senare var jag ikapp! Och förbi! Ha ha, ingen match!! Försökte öka lite lite för att om möjlig skaffa en lucka men så blev det ju inte. Hörde honom hela tiden de sista fem varven och några gånger var han uppe jämsides i slutet på rakan men då släppte jag av på bromsen och vek in framför!!! ”SÅ FAN du ska bromsa om mig!!!
Två varv före mål kom Kristoffer Persson och lätt som en plätt gled han om in i vänstern innan Hästskon. ”Snyggt, kan du hålla det tempot är du inte dålig!!!” Det höll i två krökar så simmade han ut i gräset. Ut på sista varvet var uppvaktningen total!!! Det morrade överallt! I änden på rakan vägrade jag en sista gång lämna plats, utan vek in och tänkte ”Aldrig!!!!” In i hästskon körde jag snålt, så även in i Kvällsposten och Liton. Jag erkänner. Men jag ville vara föra SÅÅÅÅÅÅÅ mycket!
Var grymt glad efter loppet, kände att det hade gått fint. Kristoffer Rosenlund rullar upp och pekar att jag var trea!!! Vägrar tro på det men när jag rullar i depå står Micke där och vrålar ”TVÅA!!!!!” Jag tror inte det är sant men när hela halva depån står och jublar fattar jag att det faktiskt var sant! TVÅA!!! I en SM-tävling!!! TJOHO!!!
Humlan kommer med en mick och jag blir intervjuad, får kliva upp på pallen, får en kram av kranskullan, pokal, Pommac i hela fejan, blommor… Ingenting saknades! Det var toppen. Och alla verkade så glada för min skull… Jag blir riktigt glad!
Tack alla för allt beröm och snälla ord. Tack funkisar för att ni höll ut i regnet. Ni är bäst!
Jag går här hemma och nyper mig nu…
Är det verkligen sant?
Lånar lite bilder! Tack!
Träningen då? Fiiiint. Tangerade mitt personbästa med en 1.03,8 runda. Helt OK och bara en dryg sekund till förstaled. Kul. Urinerandet gick också bra (till skillnad från EM-helgen två veckor tidigare, se: http://www.sporthoj.com/forum/showthread.php?t=188440) om det är någon som undrar; lagom gult och riklig mängd.
Nej, de största problemen under lördagen var nog (de så kallade) funktionärerna Micke och Hugo som titt som tätt kom och slog sina lovar kring tältet. Öl luktade det och sluddrigare och sluddrigare blev det. Vet inte vad de ville… troligen ville de sola sig i glansen från snygga, roliga och snabba A-förare.
Söndag!!!! Regn!!!! Och mera regn!!!! Egentligen så var jag nog lite nöjd. Innerst inne. För jag trodde nog att jag var lite vassare i regn än i torrt. Så när Warm-up:en kom så tänkte ju jag gå ut och dominera lite grann. Väl ute visade det ju sig att det var många som ville dominera. Hmmmmmm, här får vi öka! Och SVIPP, framhjulssläpp!
Och så åkte jag på rygg ut i tangentens riktning i vänstern efter hästskon. Fokuserade hojen under de 52 sekunder vi kanade och sa till den att ”Våga inte börja kulta runt” vilket den lydde! Nice. Lite svart och röd tape så var hojen snyggare än innan!! När det var dags för race var jag beredd. Redo. Hungrig. Det skulle bli KUL att rejsa!!! Hade satt på ett nytt framdäck. Orsaken till vurpan var utredd. Jag var HET!!
Kom iväg rätt dåligt men folk bromsade ju vid start-mål linjen så någon eller några platser kunde jag ta tillbaka. Hade väl 10 före mig ungefär efter ett varv och satt därbak och gillade läget. Någon for av, någon annan kom backande emot mig och det var ju bara att passera.
Mycket gulflagg borta i hästskon/kvällsposten var det de första varven. Efter drygt halva loppet hade jag passerat en del förare och hade två man framför mig. Trodde nog att jag körde hyggligt snabbt och tänkte ”Nu håller jag det här tempot så blir det bra”. Plötsligt kommer en av de två framför mig närmare! Ökar en aning och tänker att ”Jag tar honom på näst sista varvet!” Men det blev inte så för bara ett par varv senare var jag ikapp! Och förbi! Ha ha, ingen match!! Försökte öka lite lite för att om möjlig skaffa en lucka men så blev det ju inte. Hörde honom hela tiden de sista fem varven och några gånger var han uppe jämsides i slutet på rakan men då släppte jag av på bromsen och vek in framför!!! ”SÅ FAN du ska bromsa om mig!!! Två varv före mål kom Kristoffer Persson och lätt som en plätt gled han om in i vänstern innan Hästskon. ”Snyggt, kan du hålla det tempot är du inte dålig!!!” Det höll i två krökar så simmade han ut i gräset. Ut på sista varvet var uppvaktningen total!!! Det morrade överallt! I änden på rakan vägrade jag en sista gång lämna plats, utan vek in och tänkte ”Aldrig!!!!” In i hästskon körde jag snålt, så även in i Kvällsposten och Liton. Jag erkänner. Men jag ville vara föra SÅÅÅÅÅÅÅ mycket! Var grymt glad efter loppet, kände att det hade gått fint. Kristoffer Rosenlund rullar upp och pekar att jag var trea!!! Vägrar tro på det men när jag rullar i depå står Micke där och vrålar ”TVÅA!!!!!” Jag tror inte det är sant men när hela halva depån står och jublar fattar jag att det faktiskt var sant! TVÅA!!! I en SM-tävling!!! TJOHO!!!
Humlan kommer med en mick och jag blir intervjuad, får kliva upp på pallen, får en kram av kranskullan, pokal, Pommac i hela fejan, blommor… Ingenting saknades! Det var toppen. Och alla verkade så glada för min skull… Jag blir riktigt glad!
Tack alla för allt beröm och snälla ord. Tack funkisar för att ni höll ut i regnet. Ni är bäst! Jag går här hemma och nyper mig nu…
Är det verkligen sant?
Lånar lite bilder! Tack!
Bifogat
Last edited:
Jorpes får jag att fastna på bild men inte du... Kör du så fort? 
