Moderna tekniska prylar som blivit alldeles omoderna

En gång I tiden kallades walkman för freestyle och den var med ofta. Det gällde att hushålla med de två svindyra AA-batterierna och välja ett bra band.

Sony Walkman DD var riktigt bra, byggdes i aluminium och dubbla 3,5 mm portar.

Användes troligtvis senast 1993 eller något ditåt...
aaba2fd5fbff970d1e9f3729779be1f1.jpg
 
En gång I tiden kallades walkman för freestyle och den var med ofta. Det gällde att hushålla med de två svindyra AA-batterierna och välja ett bra band.

Sony Walkman DD var riktigt bra, byggdes i aluminium och dubbla 3,5 mm portar.

Användes troligtvis senast 1993 eller något ditåt...
aaba2fd5fbff970d1e9f3729779be1f1.jpg

Om inte drevet är sprucket än på den där kan den vara värd lite pengar...

Just Direkt Drive modellerna hade problem med att ett av dreven sprack, numera finns det väl ersättningsdrev att byta till, men det brukar sitta jävligt illa till.

Jag som har all annan skit har faktiskt inga Walkmans/Freestyle (Walkman var Sony, Freestyle var ett generiskt namn för även andra märken)

Jag hade dock en kompis som samlade på dom redan då dom användes, mest Sony men han hade även andra modeller om dom hade intressant teknik.
Bland annat hade han världens minsta, en modell som var mindre än ett kasettfodral, där kasettbandet stack ut när man spelade.

Av förklarliga skäl samlade han också på snygga kasettband, som han spelade in hemma på sin Nakamishi med autoreverse som vände på kasettbandet utanför....

Jag har många gånger tänkt fråga honom om han har samlingen kvar i någon låda, men det har inte blivit av.
 
gamla minnen. Min freestyle drog så mycket batterier att föräldrarna(?) investerade för första gången i laddbara batterier någon gång i slutet av 80-talet. Nickel-Kadmium, halva energiinnehållet jämfört med Nickel-Metallhydrid som var det nya och jättedyra och som i sin tur hade hälften av energiinnehållet samma kemi av batterier har idag. Fick ladda väldigt ofta, kanske räckte de till bussturen till skolan, kanske tom tur och retur. Men antagligen inte.
 
gamla minnen. Min freestyle drog så mycket batterier att föräldrarna(?) investerade för första gången i laddbara batterier någon gång i slutet av 80-talet. Nickel-Kadmium, halva energiinnehållet jämfört med Nickel-Metallhydrid som var det nya och jättedyra och som i sin tur hade hälften av energiinnehållet samma kemi av batterier har idag. Fick ladda väldigt ofta, kanske räckte de till bussturen till skolan, kanske tom tur och retur. Men antagligen inte.
Farsan köpte nickelkadmium i Tyskland till mig att ha till RC-bilen. De var mycket billigare där, men ändå runt 400-500 spänn och det var 1983. Men lönade sig i längden...
 
Hoppla.
Lyckligtvis blev den liggande utan batterier. Läge att testa. Måste hitta ett gammalt kassettband också...
1ba0a07b62842e85bdd17c1163b63155.jpg
Det finns nyproducerade kassettband att köpa. Ett skoj alternativ är väl en sånhät:

Så kan du spela upp musiken på mobilen, och lyssna på din walkman!
 
Det finns nyproducerade kassettband att köpa. Ett skoj alternativ är väl en sånhät:

Så kan du spela upp musiken på mobilen, och lyssna på din walkman!

Det finns trådlösa blåtandskassett-adapters också så slipper man jacka luckan för kabeln.

Men då kan man ju lika gärna blåtanda direkt till hörlurarna och skippa Walkman helt...

Vitsen är ju att använda den.
 
Snart har nog alla hipsters köpt sin DD Walkman och så blir priserna rimliga igen, så passa på att sälja! :)

Jag gillar äldre format, men är det ett jag gärna slipper är det just kassetterna. Dålig ljudkvalitet OCH degradering över tid. Omöjligt att kopiera förlustfritt.

Fick väl min första Walkman -84 och körde kassett fram till jag köpte min första portabla CD-spelare kring -90/91 kanske. Så glad att slippa kassetthelvetet!

Som jag tidigare skrivit om är Minidisc mitt absoluta favoritformat av bärbart rörligt media. Minidisc är perfekt. Ingen degradering. Upp till en miljon inspelningar klarar en enda MD-skiva. Ordentligt skaktåligt. Bra storlek och lång batteritid. Jag köpte CD och kopierade över till MD, så slapp jag slita på mina skivor och fick en mycket mindre och bättre pryl i fickan.
 
Som jag tidigare skrivit om är Minidisc mitt absoluta favoritformat av bärbart rörligt media. Minidisc är perfekt. Ingen degradering. Upp till en miljon inspelningar klarar en enda MD-skiva. Ordentligt skaktåligt. Bra storlek och lång batteritid. Jag köpte CD och kopierade över till MD, så slapp jag slita på mina skivor och fick en mycket mindre och bättre pryl i fickan.

Jag hade tidigare en jobbarkompis som körde MD på allt, men främst på ljudböcker och språkkurser, just för att det var lätt och förlustfritt att återanvända dom
 
En "modern" sak som jag har som har blivit omodern är en kasettbandspelare för dagstidningar för blinda.

Den kanske användes för ljudböcker från biblioteket också på den tiden?
 
Jag hade tidigare en jobbarkompis som körde MD på allt, men främst på ljudböcker och språkkurser, just för att det var lätt och förlustfritt att återanvända dom
Massor med nördigt MD-tjöt incoming, det är bara att cirkulera om du inte vill läsa:

Ja grymt tåligt format. Jag använde MD i många år och hade aldrig problem. Köpte för något år sedan ett rejält lass med gamla MD-skivor, varenda en fungerade perfekt.

I Japan var formatet länge ordentligt populärt, fram till bara för några år sedan. CD-skivor var (är?) svindyra i Japan, men det fanns MD-kiosker där du kunde stoppa i din MD-skiva, välja låtar och betala per sång, så fick du snabbt en färdig MD, men som fortfarande var över/återinspelningsbar. Grymt bra, tror jag, har aldrig varit i Japan och provat.

md_kiosk.jpg

Min Sony-anläggning kan kopiera CD till MD i 4x hastighet, så det tar inte många minuter att få över ett album till en MD. CD-text osv följer med.

De sista MD-inspelarna hade USB-anslutning och kunde kopiera från datorn till MD:n direkt, men där var Sony helkassa med sin mjukvara Sonicstage tror jag den hette. Funkade asdåligt. Nu finns det givetvis bra opensource-program som gör det skitabra, så det är mest så jag kopierar över från datorn till MD, har köpt en av de enklare plastiga sista bara för ändamålet för några tior.

För ja, jag tycker det är asgött att lyssna på album på min gamla MD trots att jag har allt i min telefon utan krångel. Avslappnande, och nostalgi är inte fel ibland.
 
Visst, men tradigt för slutanvändaren är det ju.
Men är det kod som skrivs för enbart spelet i fråga, eller är det befintliga rutiner som infogas som standard i andra spel med?

Jag märker ju i senare spel att många fler är inblandade än i spelen från typ 90-talet, samt fler programmerare. Men gör man flera spel under en period så återanvänder man samma rutiner, t ex grafikmotorn. Man måste alltså inte skriva om hela spelet från början. Därför undrar jag hur många rader exklusiv kod är för ett specifikt spel.
 
För nåt år sen hade vi en tysk kund som hade faxnumret som obligatoriskt fält i sin leverantörsuppläggning. Vi har inte kvar faxen.
 
Har vi nämnt telefonsvarare, digitalklocka, NMT, fax, kabel-TV, matrisskrivare?

9-nålars matrisskrivare med tillhörande tabulatorpapper var klassgodkännd och obligatorisk event/alarm-log på fartyget jag jobbar.
Byttes ut bara för något år sedan. Många kartonger med utskrivet tabulatorpapper finns ombord...
 
*/ ?>
Nyheter
Video: KTM 1390 Super Adventure S EVO!

Super Adventure och Teide ...

Bokningar pågår till Gotland Ring Bike Week!

Boka sommarens härligaste b...

Gotland Ring GPE Circuit i konkurs, verksamheten räddad!

Bolaget bakom den dagliga d...

Besöksstorm till MC-mässan på Elmia

Den svenska mc-mässan har v...

MC-mässan startar idag

Med start idag, den 23 janu...

Fullt drag på mc-mässan i Jönköping!

Bikes monter full till bred...

Nya Indian Chief Vintage

I kölvattnet av att ha spar...

MotoGP 2026: kalender och förare

MotoGP-kalendern och förarn...

Benavides till dramatisk Dakar-seger

Luciano Benavides, som gick...

Gotland Ring Bike Week 2026 – rabatt på färjan klar!

Alldeles nyss fick vi klart...

Back
Top