Minskad bränsleförbrukning i regn?

[KGK]

Någon som är villig att åka ut i regnet och testa lite? Jämn gas under en viss sträcka och notera hastighet eller tiden sträckan tar att köra.
Ett annat sätt att testa är väl att vid angiven hastighet dra in kopplingen helt och rulla så långt som möjligt, sedan göra samma test när det inte är blött och regnar. Då kan man ju se om regnet påverkar rullmotståndet.

Haha, det där var ambitiöst, ifall det visar sig att regn ger positivt utfall ska du ta för vana att bara köra i regn då

 

[blueridge]

Någon som är villig att åka ut i regnet och testa lite? Jämn gas under en viss sträcka och notera hastighet eller tiden sträckan tar att köra.
.

Har lagt tillräckligt med mil för att konstatera att det dricker avsevärt mer i regn....Varför skiter jag högaktningsfullt i. Det går tungt, det är visst och sant!

Irriterande med den kortare räckvidden när man bara vill ta sig fram. Bra med tätare tankstopp, så man får vaxa visiret för bättre sikt, skit att vattnet letar sig in när man varit stilla.

Kan ju sticka ut och lägga en sisådär 50 mil, blir det lagom?

 

[SuTen]

Hehe - fredagskvällen räddad

 

[Steffo_b]

Att förhållandet syre/övrig luft är konstant behöver inte innebära att molmassan för syre inte förändras med temperatur.

I princip gör det det. Luften består huvudsakligen av syre och kväve. Resterande gaser är i så små mängder att det är försumbart.
Andelarna är ca 21%syre, ca 78% Kväve och ca 0,8% argon. Resterande gaser är i andelar i storleksordningen på hundradels procent.
Både syre och kväve är att betrakta som ideala gaser vid NTP (Normalt tryck och temperatur) Det betyder att dom utvidgas lika mycket vid temperaturökning och andelarna kommer att vara konstanta oavsett om man räknar i vikt-%, volym-%, mol, ppm eller något annat.

Med andra ord. När luftens densitet ökar på grund av sänkt temperatur så ökar syrets densitet i samma storleksordning. Man får i princip ingen skillnad förrän man börjar komma ner på temperaturer som närmar sig syrets kondenseringstemperatur.
Syre ligger på ca -183 grader och kväve vid ca -196. och det är relativt liten skillnad relativt avståndet till den temperatur som vi vanligen har i luften.

Stämmer, men luftens densitet varierar med temperaturen. Kall luft är tyngre än varma luft för att den innehåller fler atomer per liter luft.

Så ja, syreinnehållet är fortfarande 21% men den kallare luften innehåller fler atomer och man kan därigenom bränna mer bränsle och få högre effekt. Jmf intercooler på i princip alla förekommande turbomotorer, en gång i tiden var det populärt med vatteninsprutning i komb. med turbo för att just sänka lufttemperaturen och få in mer luft i cylindern.

Därom tänker jag inte argumentera med dig. Kall luft har en något högre densitet än varm luft men den innehåller fortfarande samma andel syre som du ju skriver. Mer luft kan förbränna mer bränsle men det torde inte ha någon större betydelse för en motor om den inte automatiskt sprutar in mer bränsle. Men det torde inte ha några direkta effekter på bränsleekonomin.

En till bieffekt av vatteninsprutningen är också att då vattnet har ganska hög förångningsentalpitet så kommer temperaturen inte att öka lika mycket vid kompressionen. Med vatteninsprutning så kan man då gå upp högre i kompression utan spikningar. Detta medför möjlighet till högre effektuttag. Dock medför vattnet också en något sämre förbränning så man får en något sämre verkningsgrad och därmed högre bränsleförbrukning.

Nä våt luft innerhåller inte mer syre. Både förgasare och insprutning kompenserar så att blandningen blir rätt. (Mer eller mindre bra förståss.)

Men däremot får man en vatteninsprutning effekt.
Vattnet gör att kompresionsluften kyls, vilket gör kompet lättare. Mindre motstånd för kolven. Det ger en effektvinst. När väl vattnet förångas, vilket sker senare, ökar vattenvolymen väldigt mycket och ger ett högre komp. Men eftersom att det ser sent i komptakten uteblir spikning.
Det kan ge också en viss effektökninig
Vatteninsprutning ingick redan på Rudolf Diesels patent, på Dieselmotorn... Sedan Jättemånga år sedan.

Mats

Nej. Jag tror inte riktigt på ditt resonemang. Det kommer inte in vatten i cylindern på det sättet. Vattnet fastnar i luftfiltret och det som kommer in i cylindern är redan i ångform och kommer därför inte att kunna ta upp någon värme för sin förångning.
Vatteninsprutning bygger på att man sprayar in vatten i vätskeform som sedan tar upp värmen när det förångas men det kräver också att vattnet är i just vätskeform för att man ska få någon effekt.

 

[ZtiffMensken]

I sverige,om man vill köra oftare än ibland,är det en nödvändighet.

Borde som redan nämts innan påverka förbrukningen uppåt då rullmotståndet ökar när man skyfflar bort vatten som är i ens väg.

På en 2taktare känns det ju trots allt som man har ett par extra pållar när det är fuktigt i luften.


Henrik

så om man kissar på sig går hojen snabbare?

 

[Kurt-Olsson]

Spinner en båt loss i uppförsbacke?

 

[Dr.Pepper]

Det jag vet är att jag aldrig haft så bra bensinförbrukning som när jag åkte mellan Eksjö -> Stockholm i fett spöregn. Har aldrig varit så len på gasen som den gången, och aldrig kommit så långt på en tank heller. Tror inte luftfuktighet och blött gummi spelade så stor roll....

 

[nilax]

Kör bara i skogsmiljö. Luften där innehåller mer syre än i stadsmiljö. (källfakta: Eniro 118100 - svarar på allt.)
Kall luft har väl högre densitet å andra sidan, så där borde det väl ha betydelse för effekten....fast det finns väl delade åsikter om det också , som allting annat på SH. Tack för mig!

Beträffande vatteninsprutning så kommer jag ihåg då jag jobbade på SAS Lintaverken för ett antal år sedan att det blev komplikationer med detta , typ korrosion på tubinblad och i brännkammare. Fast det var ju några år sedan utvecklingen har kanske sett till att det funkar bättre nuförtiden.

 

[He rik]

så om man kissar på sig går hojen snabbare?

yepp,om du kör med urodom och leder slangen till insuget.

Henrik

 

[Pommes]

Helt klart så är det så att vatten innehåller mer syre än luft (som innehåller i runda slängar 21%, i rent vatten är en av tre atomer en syreatom = 33%).

16.5% om man inte skall jämföra äpplen och päron. Luften innehåller 21% O2.
Om det nu går att räkna så här.

 

[Micke944]

Förstår inte varför ni bara fokuserar på syrehalt och friktion när det största motståndet hojen arbeter mot är luften.
Luftens densitet ökar ju när det regnar och säg att densiteten skulle öka med 10% när de regnar så ökar även luftmotståndet med 10% + att aerodynamiken påverkas av vattendropparna på ytan.

 

[Wilcan]

Frikoppla, och lås bromsarna så du glider över vattnet/regnet!

 

[dizzy]

Vatteninsprutning används oftast av två anledningar.
1) för att moverka spikingar. Mängden vatten som kommer in i motorn medför endast mycketliten effektförlust.(notera ingen effektökning). Detta för att det dämpar förbränningen o tar ner förbrännings temperaturen.
Har man på detta sätt garranterat att inte få spikningar brukar man sen vrida upp laddtrycket till det man tror moton tål o därigenom ta ut massa mer pulver.
2) Ta ned avgas temperaturerna. Denna anledning används oftast isamband med wankelmotorer då grundavgastempen ligger på drygt 1000. Att du sen dessutom är garranterad inga spikningar är dessutom ytterligare en anledning till varför man till ha det på wankeln.

hmmm fan nu blev jag sugen på att bygga en turbo wankel hoj bara för att vara annorlunda

Så om regn medför effektökning beror nog detta närmast på lägre insugstemp då effekten varierar endel med insugstemp

 

[Mr Helmut]

Spinner en båt loss i uppförsbacke?

En båt går alltid i uppförsbacke.

 

[Teddy]

Motorer som inte justerar bränsletillförsel efter luftdensitet är av förklarliga skäl bestyckade så att de inte ska gå snålt vid högsta möjliga luftdensitet, vilket ger att de vid lägre luftdesnitet kommer att ha en mer eller mindre fet blandning. Givet samma effektuttag kommer alltså bränsleåtgången vara lägre vid högre luftdensitet, och omvänt, högre vid lägre luftdensitet.

Både tryck, luftfuktighet och tempratur påverkar luftdensiteten. En kubikmeter luft väger genomsnittligt 1,2 kg. Luftdensitet kan variera mellan 1,1 och 1,3. Standard luftdensitet är 1,2 vilket är den ungefärliga densiteten av luft vid 20C, 1013,25 mbar och 50% luftfuktighet.

Enkel formel för att beräkna luftdensitet:

AD=[(0.348444xP) - h(0.00252t - 0.020582)]/(273.15 + t)

AD = Air density (kg m-3)
P = Air pressure (mbar)
h = Relative humidity of the air (%rh)
t = Air temperature (°C)

Edit.
Intresseklubben antecknar, alternativt, värdelöst vetande för enhetsnördar, töntar och annat löst folk. Visste ni att kilot, alltså "THE KILO!" förvaras i ett källarvalv i Paris? Kolla här: http://sv.wikipedia.org/wiki/Kilogram