Tobbe (R1)
Medlem
Efter att redan i inledningen på säsongen sett nya rullgruslagningar så tyckte jag att det var läge att kontakta vägverket angående dessa.
Frågorna jag ställde (lite omskrivna) var:
Får dessa lagningar utföras utan att varningsskyltar placeras ut?
Vad gäller ansvarsfrågan vid skada/olycka orsakad av omärkt lagning?
Innan andra mailet passade jag även på att fråga om möjligheten att slippa denna lagningstyp.
Se deras svar här under.
/Tobbe
------------------
Mail nr.1
Hej!
Tack själv för dina synpunkter!
Jag har bett Thomas, som är vår "skyltexpert" att kommentera (se gröna texten):
I vägmärkesförordningen, VMF, står det att varningsmärke utanför tättbebyggt område sätts upp 150-250 meter före den plats där faran kan finnas. Sätts märket upp på annat avstånd skall avståndet anges på en tilläggstavla. Uppgår avståndet till 500 meter eller mera skall märket upprepas. Gäller varningen en längre vägsträcka, anges sträckans längd på en tilläggstavla och om det finns särskilda skäl kan märket upprepas på lämpliga avstånd. Efter anslutande vägar bör märket upprepas. Det ovan angivna gäller främst vid permanent skyltning för fara året om.
Vid vägarbeten och tillfälliga åtgärder och speciellt vid åtgärder utmed långa sträckor vid exempelvis snabellagning är det svårare att skylta upp vid varje mindre ställe där lagning skett. I våra interna föreskrifter, IFS 2003:1, står det att det vid risk för stenskott, halka eller annan fara skall varnas med märke "Stenskott", "Slirig körbana" eller annat relevant märke, med tilläggstavla som anger längden. Varningsmärke med tilläggstavla skall upprepas efter korsning med annan väg samt med intervall om 500 meter. Alternativt kan varningsmärket förses med tilläggstavla som anger sträckans längd och som upprepas vid behov.
Juridiska avdelningen i Borlänge har hanterat skadeärenden efter bl.a beläggningslagning/snabellagning och dom har i en skrivning påtalat att antalet skador borde kunna reduceras genom förbättrad utmärkning och då inte bara i samband med pågående arbete, utan även under tiden överskottet av material på vägen ligger kvar.
Enligt trafikförordningen har ju varje trafikant ett ansvar att anpassa hastighet och körsätt till rådande förhållanden men entreprenören har också ett stort ansvar att varna för sådant man som trafikant inte kan förutse eller räkna med och personligen tror jag att vi skulle få svårt att klara oss igenom en juridisk prövning efter en olycka om ingen utmärkning funnits utmed vägen.
Jag tror att Thomas har svarat på dina frågor. Har man t ex snabellagat, skall det även skyltas. Det kan bli rätt omfattande, vilket betyder att det inte är 100% skyltat, främst på det mindre vägnätet. Jag ska ta upp det med driften, så vi får något praktiskt genomförbart och med en tanke på att även motorcyklister ska kunna köra utan att behöva rulla i gruset och riskera livet.
Hälsningar
Karin
Mail nr.2
Hej!
Ja visst får du skicka vidare! Det är bara bra att flera vet om vad som egentligen skall gälla, och kan höra av er när det inte fungerar!
Vad gäller lagningsprincipen är jag rädd för att den får vi stå ut med. Entreprenören skall (beroende på hur kontraktet ser ut) se till att sprickor och hål lagas vari även skyltningen skall utföras enligt konstens alla regler. I praktiken kan det vara en stor apparat att skylta som det är skrivet, men brist på skyltning får aldrig gå ut över säkerheten.
Om du vill kan du gå in på nätet och se vem som är ansvarig över ett visst område, både som entreprenör (kan var NCC, PEAB, Vägverket Produktion mm) och även beställare inom Vägverket. Du hittar det på www.vv.se/läget på vägarna/vinterväghållning (under texten "När kommer plogbilen?") och sedan kan du gå vidare in på länet och driftområdet. Jag hittar inte någon väg till kartan/informationen som gäller för sommaren, men den blir väl aktuell först när vintern tagit slut!
Hälsningar
Karin
Frågorna jag ställde (lite omskrivna) var:
Får dessa lagningar utföras utan att varningsskyltar placeras ut?
Vad gäller ansvarsfrågan vid skada/olycka orsakad av omärkt lagning?
Innan andra mailet passade jag även på att fråga om möjligheten att slippa denna lagningstyp.
Se deras svar här under.
/Tobbe
------------------
Mail nr.1
Hej!
Tack själv för dina synpunkter!
Jag har bett Thomas, som är vår "skyltexpert" att kommentera (se gröna texten):
I vägmärkesförordningen, VMF, står det att varningsmärke utanför tättbebyggt område sätts upp 150-250 meter före den plats där faran kan finnas. Sätts märket upp på annat avstånd skall avståndet anges på en tilläggstavla. Uppgår avståndet till 500 meter eller mera skall märket upprepas. Gäller varningen en längre vägsträcka, anges sträckans längd på en tilläggstavla och om det finns särskilda skäl kan märket upprepas på lämpliga avstånd. Efter anslutande vägar bör märket upprepas. Det ovan angivna gäller främst vid permanent skyltning för fara året om.
Vid vägarbeten och tillfälliga åtgärder och speciellt vid åtgärder utmed långa sträckor vid exempelvis snabellagning är det svårare att skylta upp vid varje mindre ställe där lagning skett. I våra interna föreskrifter, IFS 2003:1, står det att det vid risk för stenskott, halka eller annan fara skall varnas med märke "Stenskott", "Slirig körbana" eller annat relevant märke, med tilläggstavla som anger längden. Varningsmärke med tilläggstavla skall upprepas efter korsning med annan väg samt med intervall om 500 meter. Alternativt kan varningsmärket förses med tilläggstavla som anger sträckans längd och som upprepas vid behov.
Juridiska avdelningen i Borlänge har hanterat skadeärenden efter bl.a beläggningslagning/snabellagning och dom har i en skrivning påtalat att antalet skador borde kunna reduceras genom förbättrad utmärkning och då inte bara i samband med pågående arbete, utan även under tiden överskottet av material på vägen ligger kvar.
Enligt trafikförordningen har ju varje trafikant ett ansvar att anpassa hastighet och körsätt till rådande förhållanden men entreprenören har också ett stort ansvar att varna för sådant man som trafikant inte kan förutse eller räkna med och personligen tror jag att vi skulle få svårt att klara oss igenom en juridisk prövning efter en olycka om ingen utmärkning funnits utmed vägen.
Jag tror att Thomas har svarat på dina frågor. Har man t ex snabellagat, skall det även skyltas. Det kan bli rätt omfattande, vilket betyder att det inte är 100% skyltat, främst på det mindre vägnätet. Jag ska ta upp det med driften, så vi får något praktiskt genomförbart och med en tanke på att även motorcyklister ska kunna köra utan att behöva rulla i gruset och riskera livet.
Hälsningar
Karin
Mail nr.2
Hej!
Ja visst får du skicka vidare! Det är bara bra att flera vet om vad som egentligen skall gälla, och kan höra av er när det inte fungerar!
Vad gäller lagningsprincipen är jag rädd för att den får vi stå ut med. Entreprenören skall (beroende på hur kontraktet ser ut) se till att sprickor och hål lagas vari även skyltningen skall utföras enligt konstens alla regler. I praktiken kan det vara en stor apparat att skylta som det är skrivet, men brist på skyltning får aldrig gå ut över säkerheten.
Om du vill kan du gå in på nätet och se vem som är ansvarig över ett visst område, både som entreprenör (kan var NCC, PEAB, Vägverket Produktion mm) och även beställare inom Vägverket. Du hittar det på www.vv.se/läget på vägarna/vinterväghållning (under texten "När kommer plogbilen?") och sedan kan du gå vidare in på länet och driftområdet. Jag hittar inte någon väg till kartan/informationen som gäller för sommaren, men den blir väl aktuell först när vintern tagit slut!
Hälsningar
Karin
