Köra motorcykel Indien-Sverige?

[namn]

Om ni ska ut på dylik res glöm för gudsskull inte att packa med erat bästa leende, det kommer att behövar många gånger....

 

[Goxx]

Jäkligt tung idé, skulle vara ett riktigt stort äventyr att göra en sån resa.
Och att sen ha en självhämtad hoj som trofé skulle inte göra upplevelsen svagare

Hoppas du nån gång kan genomföra den, vem vet jag kanske är på när det väl händer, men då får du fan va beredd på att lära mig meka eller bli min mek för sånt kan jag inte!

Eller varför inte göra tvärtom?
Köpa en pålitlig hoj här i sverige, puttra mot solen och värmen så långt man orkar och hinner och sen sälja av den till en billig peng till någon snäll person när man inte orkar eller hinner längre o sen flyga hem?

Då slipper man väl tex importstrulet i varje land?

 

[maskan]

Så, nu har det gått 9 år. Blev det någon resa? ;p

 

[Bushido]

Så, nu har det gått 9 år. Blev det någon resa? ;p

Inte än tyvärr Ekonomin som satte stopp. Hade helt enkelt inte haft råd att ligga ute med de summor som krävdes för att importera in hojen i vissa av genomfartsländerna, även om man hade fått tillbaka summan vid exporten i andra änden... Det förblir dock en drömresa, man vet aldrig vad framtiden innehåller. Den som lever får se

 

[Skynet]

Jag har en kollega som har gjort den resan och även fortsatt vidare till Australien och USA. Kommer inte ihåg när han gjorde resa och har bara fått lite berättat för mig, men det lät som ett fantastiskt äventyr

 

[notrightrider]

Inte än tyvärr Ekonomin som satte stopp. Hade helt enkelt inte haft råd att ligga ute med de summor som krävdes för att importera in hojen i vissa av genomfartsländerna, även om man hade fått tillbaka summan vid exporten i andra änden... Det förblir dock en drömresa, man vet aldrig vad framtiden innehåller. Den som lever får se

Maten är gratis!

...och nog borde det finnas carnet att komma runt direktförtullningsproblemet med?

Det längsta jag kört hittills var Turkiet.
I en 1000 kronors-bil. Där ansåg tullen att det fanns rimligt tvivel till huruvida jag skulle ta med mig bilen ut ur landet igen - så man skrev in regnummer och chassi nummer i passet. Det fanns färdiga stämplar för sådant. Job done!

Mycket riktigt blängde den utklarerande tullaren surt på bilen en månad senare, och ryckte åt sig passet.
När han bläddrat upp rätt sida och fick se uppgifterna sken han upp, sade: "Ipsala, good!"
Det var beröm åt de inklarerande kollegorna på den andra stationen att dom hittat rätt i den 3 våningar(!) höga stämpelsnurran och handlagt ärendet korrekt från start. Bara för honom att sätta ny stämpel på att fordonet var utfört, signera, gå till kollegan för kontrasignatur.

Ed March ovan gör sympatiska resor och reseberättelser.
Avslappat, prestigelöst och lite smågalet.
I like!

Jag postar den här för jag vet att sådanahär trådar drar till sig reseromantiker. Kanske lyckas man trigga någon att verkligen ge sig iväg på sitt livs resa.


Edit II.

Resande lämnar spår. Skapar förståelse.
Lyssna till Ed Marche's betraktelse och reflektioner över folket han möter på sin resa genom Iran.
Han hade mediabilden av Iran inpräntad i sig, som alla vi andra, men det han fick erfara på plats var något helt annat. Den ENDA otrevliga personen han träffade i Iran var en turist. På en GS. Go figure.

Vad jag vill ha sagt är att världen ser ut att bli större igen. På ett farligt sätt.
Vi i västvärlden har förflyttningsskatt att vänta.
Den ligger just runt hörnet och väntar, förpackad och klar. Vi lever redan med flygskam. Det är inte längre comme il faut att ge sig ut och upptäcka världen.

...och det är en farlig utveckling. Det minskar förståelsen för andra människor och deras villkor, det ökar risken för spänningar, hat och krig.

Vår rätt och vår möjlighet att röra oss relativt fritt över klotet med eget fordon kringskärs just nu och offras på det heliga klimatets altare.
...och det är väl bra?

Tja, kanske. Men om klimathysterin leder till minskad förståelse och ökade spänningar, vad är vunnet då?

Min bild av Turkiet var diffus när jag åkte på långresa för typ 30 år sedan, men bilden av turkar var kristallklar - tjyvar och banditer hela bunten.

Men, när man inte träffar en bov på 30 dagar, eller blir av med en enda pryl på samma tid, vad fan skall man tro då?

Ja, turkar är starkt nationalistiska, APK har ambitioner och Erdogan är en maktspelare.
Men min bild av och intresse för Turkiet kommer för alltid att se annorlunda ut efter att ha besökt landet.

Vad händer med världen om man lägger hämsko på resande?

Fundera på det, och fundera på tänkbara konsekvenser av det som håller på att hända just nu.

Jo, om vi inte kan resa själva och se med egna ögon, så blir vikten av riktigt bra journalister ändå större.

Har vi rätt sorts journalister?

Ha!

Här ett klipp hur det egentligen gick till när Iran förberedde sig för att skaffa kärnvapen.

Historien skrivs konstant om, och nya regimer vill dölja somligt, och lyfta fram annat.
Det krävs någon som vårdar tidslinjen, och samtidigt har koll på horisontlinjen.

Klippet är mer än 10 år gammalt, men viktigare än någonsin att se. De flesta av oss som är allmänbildade och allmänt intresserad av världen vi lever i kommer att dra lite försiktigt efter andan och tänka att "ja, just det - så var det ju."

Men det krävs någon som nollställer senare rapportering och skalar bort lagren av färgad plast för att vi skall minnas hur det egentligen var.


Sorry, lång rant och som så ofta: en edit som är längre än själva posten.

Sensmoralen är dock enkel:

Ut och res med er, medans det fortfarande är möjligt! ...och bilda er egna uppfattningar, medans det fortfarande är tillåtet.