Bäste suzukiförare, Lokamango
All respekt för ditt inlägg, som berör oss andra Sporthojare
Att möta människor som krisar, och mår dåligt, händer oss alla.
Får jag reflektera om några saker som du ändå berättar om dig själv, som faktiskt gör dig till Sporthojare;
Du är 22 år, kör MC, har ett arbete, och bostad, samt möjlighet till kontakt via nätet.
Du valde en gång att lära dig köra hoj, vilket är jättebra gjort enligt mig.
Du har aktivt försökt att förändra ditt liv genom att börja köra hoj.
Du tog ett steg från ensamheten genom att välja hojåkandet.
Du berättar om den ”kick” som körningen ger dig.
Det finns fler steg att ta, i kontakten med andra hojåkare. Ett är det du gjort nu, skrivit på forumet.
Du visar att du har en tanke om att ditt risktagande kan riskera att skada andra. Innerst inne förstår att det kan hända, och du vill värna om dina medtrafikanters bästa. Du frågar efter hjälp, om att leva mera riskfritt, men ändå få åka hoj.
Du berättar om ditt bekymmer, och öppnar ditt hjärta, och du lovar att ska återkomma i forumet senare.
Det finns saker du säger som ger mig en bild av att du känner dig sviken. Du har en bild av att andra inte ger tillbaka, trots att du är givmild. Du berättar att det hände under skoltiden. Du lever som vuxen men med tonåringens besvikelse.
Ge dig själv möjligheten att släppa de besvikelserna. Det går att bli av med dem, själv eller med hjälp.
Se på de reaktioner du får här, då andra sporthojare tar dig på allvar, och bjuder in till samtal och möten. Några ger tillomed tillbaka av sina egna erfarenheter.
Ge dig själv beröm för du vågade berätta här, och våga förändra dig till den du verkligen önskar att du är.
Det kommer att finnas flera vägval framför dig, där du kan behöva stöd, men alla lösningar finns inom dig, bara du söker och bearbetar det som bekymrar dig.
Andra har uttryckt sig på lite olika sätt, men huvuddelen av inläggen handlar om att de vill dig väl, och önskar dig lycka till genom förändring.
