manneman
Guest
Om man inte är med i facket var vänder man sig då i arbetslivsfrågor?
Exempel:
En person A säger upp sig i vredesmod p g a meningsskiljaktigheter med chefen och säger typ; "-jag ska fanimej bara jobba en månad till!"
En månad senare kommer chefen och säger att; "-du kommer ju inte imorgon därför att du sa ju upp dig för en månad sedan!"
Person A menar då att han inte alls sa upp sig utan att han bara sa så i vredesmod och eftersom att ingenting har skett skriftligen så kommer chefen med ett anställningskontrakt var han där sagt upp person A med 14 dagars varsel då denna är provanställd.
Den anställde svarar då att ska du säga upp mig måste du säga upp NN först eftersom han kom in en månad efter mig!
Chefen säger då även upp NN varpå NN givetvis blir skitförbannad, men ilskan går ut över person A eftersom om denna aldrig blivit sur på chefen så hade detta aldrig hänt...
Min egen kommentar till NNs resonemang...
3 dagar innan uppsägningstiden gått ut går person A på anställningsintervju till chef 2, får jobbet och börjar dagen efter samt återvänder inte mer den dagen till chef 1.
Person A har inte heller begärt ledigt för att gå på intervjun.
Person A SMSar chef 1 att han inte kommer mer då han har annat jobb som han ska börja påföljande dag. Chef 1 blir ursinnig och ringer tillbaka och menar att person A minsann ska fullfölja sin uppsägningstid (2 dagar kvar) samt att han inte får betalt för morgonens arbete eftersom han lämnade arbetsplatsen olovandes enligt chef 1.
Efter att ha arbetat på det nya företaget inom samma bransch som är bygg i en vecka så möter person A -NN i chef 1´s företagsbil på dagen vilket får person A att förstå att NN jobbar kvar hos chef 1?
MIN del är att jag är personlig vän med chef 2 som berättade hela historien och anställde person A på fina meriter.
Chef 1´s företag hade fyra anställda förutom sig själv.
Varken person 1 eller NN är med i facket så vad gäller här?
Kompensation? Böter för chef 1?
Men framförallt, var vänder sig person A?
Exempel:
En person A säger upp sig i vredesmod p g a meningsskiljaktigheter med chefen och säger typ; "-jag ska fanimej bara jobba en månad till!"
En månad senare kommer chefen och säger att; "-du kommer ju inte imorgon därför att du sa ju upp dig för en månad sedan!"
Person A menar då att han inte alls sa upp sig utan att han bara sa så i vredesmod och eftersom att ingenting har skett skriftligen så kommer chefen med ett anställningskontrakt var han där sagt upp person A med 14 dagars varsel då denna är provanställd.
Den anställde svarar då att ska du säga upp mig måste du säga upp NN först eftersom han kom in en månad efter mig!
Chefen säger då även upp NN varpå NN givetvis blir skitförbannad, men ilskan går ut över person A eftersom om denna aldrig blivit sur på chefen så hade detta aldrig hänt...
Min egen kommentar till NNs resonemang...
3 dagar innan uppsägningstiden gått ut går person A på anställningsintervju till chef 2, får jobbet och börjar dagen efter samt återvänder inte mer den dagen till chef 1.
Person A har inte heller begärt ledigt för att gå på intervjun.
Person A SMSar chef 1 att han inte kommer mer då han har annat jobb som han ska börja påföljande dag. Chef 1 blir ursinnig och ringer tillbaka och menar att person A minsann ska fullfölja sin uppsägningstid (2 dagar kvar) samt att han inte får betalt för morgonens arbete eftersom han lämnade arbetsplatsen olovandes enligt chef 1.
Efter att ha arbetat på det nya företaget inom samma bransch som är bygg i en vecka så möter person A -NN i chef 1´s företagsbil på dagen vilket får person A att förstå att NN jobbar kvar hos chef 1?
MIN del är att jag är personlig vän med chef 2 som berättade hela historien och anställde person A på fina meriter.
Chef 1´s företag hade fyra anställda förutom sig själv.
Varken person 1 eller NN är med i facket så vad gäller här?
Kompensation? Böter för chef 1?
Men framförallt, var vänder sig person A?
