1. Ingen verksamhet är någonsin så ineffektiv som en offentlig:
2. Vi har vissa grundläggande behov, ja. Dessa kostar X kronor att leverera. Problemet som ni gråsossar inte verkar vilja fatta är att byråkratin kostar (kostnad) en himla massa dineros när de ska sitta med en larvigt rörig fördelningspolitik. Det är en sån hysterisk apparat att driva runt, bara för att pytsa runt pengarna. Som vi själva betalat från första början.
Ponera då istället att vi betalar 1000 sek mindre i skatt, och får ökade utgifter med 850 sek.. För 15% är nog realistiskt vad som försvinner i politiken och den offentliga verksamhetens urusla organisation. Då hade vi helt plötsligt haft 150 pix att köpa Rut för. Så att vi får en mindre person att betala för. Vilket då ger staten en besparing på 150 sek som de kan lägga på att sänka skatten ytterligare.
Jag jobbade en gång (i ett kort projekt) med en kvinna som jobbat med att "rädda" kriskommuner. Hon var doktorand i ekonomi och hade en hel del erfarenhet från ledande roller i både stora och extremt stora organisationer. Hennes (högt aktade) teori om kommunernas & landstingens ekonomiska problem var att de hade för MYCKET pengar. Hade de haft en tuffare budget från start hade de tvingats prioritera bort allt onödigt dravel från agendan vilket frigjort både kapital och arbetstid för saker som verkligen spelar roll.
Detta är något jag själv erfarit främst i kontakter med kommuner, men jag har även skrämmande exempel på sinnessjuka beslut från landsting. Jag tror också att de flesta som jobbar inom ex. vården kan skriva under på hur sanslöst dåligt saker sköts och hur de toppstyrda organisationerna sanerar den operativa verksamheten från all möjlighet att lägga energi och resurser där det behövs.