HW skrev:
Hjälp! Killen är inne på ett riktigt stickspår...
Kolla eurosport och tala om i vilken sport startnummren inte är standardiserade!?
Ska vi ta friidrott eller slalom som exempel? Oavsett vad du har för dräkt på dig så får du en stor fet sifferväst att fästa på magen och ryggen.
Men det är klart...dom har ju inte en chans att få något visat i tv eller att fylla alla arenor dom kommer till.... eller hur var det nu??
Edit: Det här är inte min debatt, jag svara bara för att jag råkar vara arrangör och tävlingsledare och vet vad otydliga siffror kan ställa till med. Jag kommer inte skriva fler svar i denna tråd då jag redan uttryckt min åsikt.
/HW
Jag har itne Eurosport längre. Jävla UPC.

Men friidrott och slalom ÄR redan stora publiksporter. Jag vet inte om det skulle gå sämre eller bättre för dom ifall de fick göra sitt startnummer till något av ett kännetecken eller logotyp.
Men om vi kollar på motorsport så syns inte ens siffrorna på F1-bilarna, för där är förarna välkända nog att inte behöva det.
Men i Nascar, MotoGP och superbike görs oftast en stor affär av att ha sitt startnummer som ett kännetecken och logotyp. Jag kan inte tänka mig att det skulle vara till nån nackdel i Sverige heller. Ullis har sitt 22, Cralle hade 29, Jimmy Lindström och Fredde Watz 44.
Lite av vitsen med att ha fasta startnummer måste ju vara att man gör numret till sitt, åtminstone för säsongen och kan pränta in det i eventuella supporters och sponsorer. Även om de inte har en aning om vilken klass man kör i så kan personligt utformade siffror göra att de känner igen sin förare direkt när han/hon rullar ut på banan.
Och jag menar absolut inte att man ska frångå reglerna vad gäller storlek och färg, men det borde finnas utrymme för egna typsnitt så länge de är läsliga på håll.
Om vi tar Anjas kattsiffror ovan som exempel; Vilken siffra skulle tvåan kunna vara om inte en tvåa? Att det är en katt syns bara i depån. Det vore störtlöjligt att nobba någon start för sådana siffror.
Jag är övertygad om att sporten tjänar på att alla gör något eget och anstränger sig för att hålla en viss nivå.
Hur skulle raggarmässan på Elmia funka om någon bestämde att alla skulle ha sina raggarbilar målade i en bestämd färg, eller hålla sig till
ett stylingföretags produkter?
Fram för individualism och särart, personligt uttryck och SNYGGA HOJAR.
Standardisering luktar dagis-rättvisa och bakåtsträvande.