Gyro effekt på en sporthoj

[Pebl]

Det är definitivt en realitet att motrn i sig påverkar om man så varvar upp den i friläge.

Kolla på en stor v8 bil, de kan häva sig en hel del när de gasar ur dem i friläge.

Exakt, men det är fortfarande masströgheten som påverkar, gyroeffekten är någonting helt annat.

Massan och diametern påverkar hur stort moment man måste anbringa för att få en viss ökning/minskning i varvtal =masströghet.
I en motor får man en reaktans i motorblocket som vill rotera åt andra hållet när momentet anbringas vilket gör att en BMW eller Guzzi eller jänkebil vill tippa i sidled. Samma sak i en tvärmonterad motor men där märker man den inte så mycket eftersom hjulen står i backen och håller emot.

 

[Poacher]

käns som det kvittar eftersom det ändå uppkommer en kraft på hela chassit bara utav de roterande delarna i motorn och det var nog det vi diskuterade.

 

[ft]

1. Ett väldigt bra råd i många sammanhang är att vet man inte så uttalar man sig inte. Hade fler följt detta råd hade mycket förvirring och en hel del pinsamheter undvikits. Vet man t ex inte skillnaden mellan ett vridmoment och gyroskopisk precession skall man nog bita sig i tungan då det senare diskuteras.

2. Utan att ha siffror på det kan jag sätta en slant på att gyroeffekten från motorn är fullkomligt negligerbar jämfört med den från hjulen.

3. Det är inte gyroeffekter i hjulen som gör att man håller balansen. Det gör man genom att styra in hjulen under tyngdpunkten vid färd rakt fram eller till en plats lagom mycket vid sidan av tyngdpunkten vid sväng (jmfr motstyrning).

4. När man accelererar svänghjul, axel m m genom att krafterna från kolvarna utsätter dem för ett vridmoment så uppstår ett lika stort och motriktat moment på motorblocket som fortplantar sig ut i chassit. Ungefär hur stort det momentet är kan man med kunskap om utväxlingen och vrid på utgående axel bilda sig en uppfattning om. Det torde vara rätt marginellt jämfört med det moment som chassit utsätts för i däckänden av cykeln. Nog för att märkas dock, framförallt på en motor med längsgående axel där cykeln kommer att vilja tippa lite med ökningar och minskningar av motorvarv.

5. Att man inte vill vända rotationsriktning i onödan beror främst på att alla extra drev innebär en effektförlust.

Jo, jag är humorbefriad idag. Hade ni varit utsatta för min dag hade ni förstått.

 

[HansJ]

1. Ett väldigt bra råd i många sammanhang är att vet man inte så uttalar man sig inte. Hade fler följt detta råd hade mycket förvirring och en hel del pinsamheter undvikits.

...

Jo, jag är humorbefriad idag. Hade ni varit utsatta för min dag hade ni förstått.

Äsch gaska upp dig! Nu är dagen slut, och kvällen har precis börjat!

F.ö., du har koll! 5 av 5 skiftnycklar

 

[RedBaron]

1. Ett väldigt bra råd i många sammanhang är att vet man inte så uttalar man sig inte. Hade fler följt detta råd hade mycket förvirring och en hel del pinsamheter undvikits.

Då föreslår jag att du läser på lite och reviderar din uppfattning på punkt 3.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Gyroskop

 

[aLcATRAZ]

Jo nog e det däckena som ställer till det allt!
Annars hade det ju gått o koppla o lägga ner hur fint som helst!

Går det att ta upp hojjen sen då efter kurvan? Ingen gyrokraft = lägga hojjen.

/a

 

[flugan]

http://science.howstuffworks.com/gyroscope.htm

 

[ft]

Då föreslår jag att du läser på lite och reviderar din uppfattning på punkt 3.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Gyroskop

Jag har läst på. Läser på gör man företrädesvis i riktiga böcker och inte i wikipedia, där vilken nolla som helst som tror sig ha koll kan skriva - vilket skulle bevisas (se punkt 1 i föregående inlägg). Men visst, lita på att någon som inte ens kan stava till "balansera" vet hur det fungerar om du vill...

Ninaninaninana, ninanana nina... dagens boktips.

 

[69:an]

Då föreslår jag att du läser på lite och reviderar din uppfattning på punkt 3.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Gyroskop

Wikipedia kan knappast anses ha någon större tyngd som referenslitteratur, med tanke på att det är läsarna som skriver den...

Hur som helst håller jag inte med om dess beskrivning. Att både cykla och köra motorcykel går alldeles utmärkt i så låga hastigheter att gyroeffekten är helt försumbar.


EDIT: Skummade runt litet på Wikipedia inom mina egna fackområden och vet faktiskt inte om jag skall skratta eller gråta. Så mycket icke-vetenskap så lättåtkomligt. Den sidan skall vi varna barnen för.

 

[stoffer]

ag har läst på. Läser på gör man företrädesvis i riktiga böcker och inte i wikipedia, där vilken nolla som helst som tror sig ha koll kan skriva - vilket skulle bevisas (se punkt 1 i föregående inlägg). Men visst, lita på att någon som inte ens kan stava till "balansera" vet hur det fungerar om du vill...

Ninaninaninana, ninanana nina... dagens boktips.

Fasiken, du hann före mig! Förresten, hur i h*llvete hittade du en så bra bild för att beskriva det där?

 

[JMF]

rossis hoj

mycket möjligt att dom andrade rotationsriktningen på motorn i rossis hoj men den stora förändringen och anledningen till att den "greppar bättre" är att dom har andrat tändföljden på cylindrarna och därmed så har den inte en regelbunden tändföljd. dvs det är mer tid mellan tändningarna. dom snackade om det på motogp förut.om man lyssnar så hör man att den låter lite mer blöddrig än dom andra.

 

[Kostet78]

2. Utan att ha siffror på det kan jag sätta en slant på att gyroeffekten från motorn är fullkomligt negligerbar jämfört med den från hjulen.

Ang punkt 2: Hur förklarar du att en 1000cc är trögare att svänga med jämnfört med en 600cc....
Hjulen väger lika.... men vevaxeln är grövre (tyngre) på en 1000... kan de ha nått samband....

Jag vet inte, och därför frågar jag dig som vet

 

[69:an]

Ang punkt 2: Hur förklarar du att en 1000cc är trögare att svänga med jämnfört med en 600cc....

Jag flikar in en kommentar; det finns 1000cc-hojar som är mer kvickstyrda än många 600r. I allmänhet har 1000cc-hojar andra chassimått och högre vikt än 600r, vilket sannolikt är orsak till skillnaden i uppträdande. Skillnaden i roterande massa mellan en 600- och en 1000-motor är nog försumbar i sammanhanget.

 

[RedBaron]

Jag har läst på. Läser på gör man företrädesvis i riktiga böcker och inte i wikipedia, där vilken nolla som helst som tror sig ha koll kan skriva - vilket skulle bevisas (se punkt 1 i föregående inlägg). Men visst, lita på att någon som inte ens kan stava till "balansera" vet hur det fungerar om du vill...

Ninaninaninana, ninanana nina... dagens boktips.

Jag föreslår att du ringer Nobel-kommittén. Om du på fullt allvar hävdar att de roterande hjulen inte fungerar som gyroskop och hjälper till med balansen så har du satt Newtons fösta lag ur spel !!!

Att man har en stabiliserande gyroeffekt innebär inte att det är det enda som krävs för att hålla balansen men det hjälper till, och det var det som var frågan.

 

[Tjoffe]

mycket möjligt att dom andrade rotationsriktningen på motorn i rossis hoj men den stora förändringen och anledningen till att den "greppar bättre" är att dom har andrat tändföljden på cylindrarna och därmed så har den inte en regelbunden tändföljd. dvs det är mer tid mellan tändningarna. dom snackade om det på motogp förut.om man lyssnar så hör man att den låter lite mer blöddrig än dom andra.

ööhh va?

Jag är inte helt insatt men borde inte ett visst varvtal ge en viss tid mellan tändningarna oberoende av tändföljden. Hade för mig att det va pga effekt man gjorde denna ändring.

 

[Kostet78]

Jag flikar in en kommentar; det finns 1000cc-hojar som är mer kvickstyrda än många 600r. I allmänhet har 1000cc-hojar andra chassimått och högre vikt än 600r, vilket sannolikt är orsak till skillnaden i uppträdande. Skillnaden i roterande massa mellan en 600- och en 1000-motor är nog försumbar i sammanhanget.

Tack för din "teori"...

 

[ft]

Jag föreslår att du ringer Nobel-kommittén. Om du på fullt allvar hävdar att de roterande hjulen inte fungerar som gyroskop och hjälper till med balansen så har du satt Newtons fösta lag ur spel !!!

Att man har en stabiliserande gyroeffekt innebär inte att det är det enda som krävs för att hålla balansen men det hjälper till, och det var det som var frågan.

Visst fungerar hjulen som gyroskop. Däremot hjälper de dig inte med balansen.

Ett gyroskop stabiliserar och gör att det krävs en kraft (ett moment, för att vara petig) för att vrida gyroskopets rotationsaxel. Gyroskopisk precession ger dessutom ett andra moment som verkar i vinkel mot det moment du applicerar på gyroskopets axel.

Gyroskopet "vet" inte vad som är uppåt och neråt. Det kommer att göra det lika mycket svårare för dig att räta upp cykeln om du har börjat tappa balansen som det gör det svårare att börja tippa.

Nettoeffekten av gyroskopeffekten från hjulen är mest jävelskap. Styret vill vrida sig och bakhjulet försöker trycka framhjulet i sidled när du lägger omkull hojen. Visst ger precessionen ett moment kring styraxeln som vrider hjulet åt rätt håll för att få tillbaka hjulen under tyngdpunkten om du tippar - men bara så länge tipprörelsen pågår, d v s lutningen ökar, och i proportion till hastigheten hos lutningsökningen. Det är en spottloska i oceanen jämfört med effekten av det som räknas - styrgeometri och trail.

Kostet78,
vad 69:an sa.

 

[RedBaron]

Visst fungerar hjulen som gyroskop. Däremot hjälper de dig inte med balansen.

Ett gyroskop stabiliserar och gör att det krävs en kraft (ett moment, för att vara petig) för att vrida gyroskopets rotationsaxel. Gyroskopisk precession ger dessutom ett andra moment som verkar i vinkel mot det moment du applicerar på gyroskopets axel.

Gyroskopet "vet" inte vad som är uppåt och neråt. Det kommer att göra det lika mycket svårare för dig att räta upp cykeln om du har börjat tappa balansen som det gör det svårare att börja tippa.

Nettoeffekten av gyroskopeffekten från hjulen är mest jävelskap. Styret vill vrida sig och bakhjulet försöker trycka framhjulet i sidled när du lägger omkull hojen. Visst ger precessionen ett moment kring styraxeln som vrider hjulet åt rätt håll för att få tillbaka hjulen under tyngdpunkten om du tippar - men bara så länge tipprörelsen pågår, d v s lutningen ökar, och i proportion till hastigheten hos lutningsökningen. Det är en spottloska i oceanen jämfört med effekten av det som räknas - styrgeometri och trail.

Kostet78,
vad 69:an sa.

Nu börjar vi förstå varandra. Sen tillkommer en komplexitet i resonemanget. Vid lutning så är det inte runt rotationsaxeln hjulet vrider sig. Hjulet är fäst i underlaget mha friktion.

 

[ft]

Nu börjar vi förstå varandra. Sen tillkommer en komplexitet i resonemanget. Vid lutning så är det inte runt rotationsaxeln hjulet vrider sig. Hjulet är fäst i underlaget mha friktion.

Nej, runt rotationsaxeln snurrar hjulet. Slutar det göra det har man låst bromsarna och det är inte alls bra för balansen. Jag har provat!

Däremot så vrider hjulets rotationsaxel på sig runt motorcykelns längdaxel vid nerlägg. Hjulet translateras dessutom i sidled, om man använder dess tyngpunkt/centrum som referenspunkt...

 

[ft]

Äsch gaska upp dig! Nu är dagen slut, och kvällen har precis börjat!

Bästa inlägget i tråden. Humöret redan bättre! Iofs skall jag vara uppe och igång vid halv sju imorrn bitti så det får bli lite lugnt med - men god mat och en film skall det i alla fall bli! <--- Folköl