GMO (Genetiskt Modifierade Organismer)

Wunder

Gudomlig sporthojare
Gick med
5 Apr 2004
Ort
Umeå
Hoj
GSX-R400 -87 & DR 800 -90
*Startar en ny tråd för att inte pajja den andra*

mb skrev:
Amerikanska kursböcker är skrämmande (!) dåliga på att ta upp sakliga argument om både för- och nackdelar med GMO. I min genetikbok i bokgyllan (Tamarin - Principles of genetics) undviks diskussionen totalt.
Genetik och genteknik är inte samma vetenskap, även om de överlappar. Jag tycker heller inte det är böckernas uppgift att avgöra den här typen av, enligt mej, etiska problem.
mb skrev:
I cellbiologiboken (Becker m.fl. - World of the cell) målas en psuedoproblematik upp om att GMO skulle kunna vara farligt att äta, vilket på ett patetiskt sätt blir lätt att argumentera emot. Ekologiska aspekter nämns inte...
Just att GMO skulle vara farligt att äta är ett argument som inte sällan hörs från okunniga proffstyckare och/eller personer som av princip är motståndare till GMO. Sedan är det väl , som jag skrev ovan, knappast en cellbiologiboks ensak att diskutera effekterna på ekosystem av annan typ än på cellnivå?
mb skrev:
Det är mycket kontroversiellt med negativa uttalanden om användingen av GMO från forskare, eftersom pengarna som finansierar deras jobb inte sällan kommer från företag som på ett eller annat sätt har ekonomiska anledningar att hålla gentekniken varmt om hjärtat.
Detta är ju något universellt. Det säger sej självt att de flesta förespråkar det de har ekonomiska intressen i. Motsatt kan man inte påstå att någon ljuger enbart för att de har ekonomiska intressen. Just därför måste man se till fakta, bara fakta.
mb skrev:
Sen har det givetvis mycket med traditioner att göra. Mikrobiologer kan generellt sett precis lika lite om ekologi som ekologer kan om mikrobiologi, så det är kanske inte så konstigt att det inte nämns något vettigt om problematiken i kursböckerna för genetiker.
Även vi läser en del om ekosystem, nästan alla kurser nosar på ämnet eftersom de flesta organismer påverkar varandra. Det kan ju dessutom tilläggas att jag läst en liten 10p i "vanlig" ekologi, så helt bortkommen är jag inte. Vi hade dessutom ett tillägnat avsnitt om de etiska och ekologiska frågeställningarna kring GMO under vår senaste kurs i växtfysiologi. Med denna bakgrund vågar jag påstå att "problemen" med GMO är ett icke-problem. Eller som vår kursansvarige sa: "det är svårt att vara insatt utan att vara positiv!". Han har heller inte några ekonomiska skäl att skönmåla ämnet. Jag är f.ö. molekylärbiolog, inte mikrobiolog. :)
mb skrev:
Jag är ingen mikrobiolog (faktum är att genetikkursen är den tråkigaste jag har läst), men för mig står det helt uppenbart att gentekniken måste tillämpas med yttersta försiktighet eftersom kunskap ännu saknas om effekterna på den hårt ansatta biologiska mångfalden.
Vilka är dessa påstådda effekter? Att den biologiska mångfalden är hårt ansatt beror ju på att dagens växt/djurbruk är så ineffektivt!
mb skrev:
Vi har ett etiskt ansvar inför kommande generationer att inte skapa oåterkalleliga skador genom att låta onaturliga gensekvenser läcka ut till de naturliga genpolerna.
Detta är bara dravel enligt mej. Vi har ännu inte kunskapen om att designa helt nya proteiner på aminosyranivå. Jag känner således inte till en enda gen som inte är tagen från en annan levande organism, alla gener vi använder är sålunda "naturliga"!
mb skrev:
Det är oförsvarbart att omvandla biosfären till ett enda stort genetiskt experiment.
Biosfären ÄR ett enda stort genetiskt experiment!!! Evolution kallas det...
mb skrev:
En annan svår fråga rör patenten på produkterna; kan man patentera självaste livet?
Det har du alldeles rätt i. Jag tycker personligen det är helt förkastligt att kunna patentera gener.
mb skrev:
Jag tror inte att tredje världen i första hand behöver GMO i den omfattning som multiföretagen lobbar för. Produkterna tas ofta fram för att ge maximala skördar, men kräver samtidigt mer gödsel och bekämpningsmedel (vilket naturligtvis samma företag säljer... finurligt va?). Det långsiktiga ekologiskt hållbara jordbruket står knappast i fokus.
Man måste göra skillnad på GMO och GMO... Att de skulle kräva mer gödsel och bekämpningsmedel är knappast något generellt. Det jag tror du syftar på är att Monsanto (även kallat Monsatan) tagit fram grödor som är mer resistenta mot Roundup. Mer roundup ger mindre ogräs = större skörd, men mer roundup är givetvis inte nyttigt för närmiljön. Man skulle givetvis kunna sätta in allelopatigener i grödorna (forskning pågår), men då säljer ju inte monsanto mer roundup...
Det forskas också hårt på möjligheterna att sätta in gener för kvävefixering i växter. Detta skulle nästan eliminera behovet av gödsling, då man oftast gödslar för att tillföra kväve.
 
Wunder skrev:
Genetik och genteknik är inte samma vetenskap, även om de överlappar. Jag tycker heller inte det är böckernas uppgift att avgöra den här typen av, enligt mej, etiska problem.

Just att GMO skulle vara farligt att äta är ett argument som inte sällan hörs från okunniga proffstyckare och/eller personer som av princip är motståndare till GMO. Sedan är det väl , som jag skrev ovan, knappast en cellbiologiboks ensak att diskutera effekterna på ekosystem av annan typ än på cellnivå?
Poängen var att de ensidigt fokuserar på positiva aspekter i sammanhang som utger sig för att försöka reda ut betänkligheterna.
Wunder skrev:
Detta är ju något universellt. Det säger sej självt att de flesta förespråkar det de har ekonomiska intressen i. Motsatt kan man inte påstå att någon ljuger enbart för att de har ekonomiska intressen. Just därför måste man se till fakta, bara fakta.
Och vilka ska ta fram dessa fakta? De saknas uppenbarligen idag, eftersom 99,99999 % av all forskning på området läggs på att komma fram till vad vi kan göra - inte vad vi bör göra.
Wunder skrev:
Även vi läser en del om ekosystem, nästan alla kurser nosar på ämnet eftersom de flesta organismer påverkar varandra. Det kan ju dessutom tilläggas att jag läst en liten 10p i "vanlig" ekologi, så helt bortkommen är jag inte. Vi hade dessutom ett tillägnat avsnitt om de etiska och ekologiska frågeställningarna kring GMO under vår senaste kurs i växtfysiologi. Med denna bakgrund vågar jag påstå att "problemen" med GMO är ett icke-problem. Eller som vår kursansvarige sa: "det är svårt att vara insatt utan att vara positiv!". Han har heller inte några ekonomiska skäl att skönmåla ämnet. Jag är f.ö. molekylärbiolog, inte mikrobiolog. :)
Jag har läst snart 55p ekologi (75 om man räknar x-jobb), men tycker ändå att jag saknar den kunskapen som skulle behövas för att uttala sig om problematiken. Det man kan säga är dels att frågan är komplex och dels att den är dåligt utredd.

Molekylärbiolog, mikrobiolog... hårfina skillnader i skalnivå enligt mig :D Du tycker troligtvis inte att det är så stor skillnad mellan en populationsekolog och en samhälls-/systemekolog eftersom du har motsatt skalperspektiv.
Wunder skrev:
Vilka är dessa påstådda effekter? Att den biologiska mångfalden är hårt ansatt beror ju på att dagens växt/djurbruk är så ineffektivt!

Detta är bara dravel enligt mej. Vi har ännu inte kunskapen om att designa helt nya proteiner på aminosyranivå. Jag känner således inte till en enda gen som inte är tagen från en annan levande organism, alla gener vi använder är sålunda "naturliga"!

Biosfären ÄR ett enda stort genetiskt experiment!!! Evolution kallas det...
Exempel på vad främmande gener kan ställa med för den biologiska mångfalden är lätta att hitta. En orsak till massutrotning av arter har varit att vi genom transporter flyttat organismer ifrån dess naturliga miljöer, till omgivningar där de inte hör hemma. Balanser har rubbats och populationer skenat pga kraftigt förändrade konkurrensförhållanden... Samma sak kan mycket väl hända när det läcker ut främmande genetiskt material från GMO till de naturliga genpolerna.

Invändningen om att alla gener som används är "naturliga" är intressant. Är det "naturligt" att förflytta genetiskt material emellan organismgrupper som har sina gemensamma släktingar miljarder år tillbaka i tiden?

Evolutionen verkar på en helt annan tidsskala, så det var en dålig jämförelse...
Wunder skrev:
Man måste göra skillnad på GMO och GMO... Att de skulle kräva mer gödsel och bekämpningsmedel är knappast något generellt. Det jag tror du syftar på är att Monsanto (även kallat Monsatan) tagit fram grödor som är mer resistenta mot Roundup. Mer roundup ger mindre ogräs = större skörd, men mer roundup är givetvis inte nyttigt för närmiljön. Man skulle givetvis kunna sätta in allelopatigener i grödorna (forskning pågår), men då säljer ju inte monsanto mer roundup...
Det forskas också hårt på möjligheterna att sätta in gener för kvävefixering i växter. Detta skulle nästan eliminera behovet av gödsling, då man oftast gödslar för att tillföra kväve.
Samtidigt får man inte vara naiv när det gäller företagsjättarnas uppsåt. Att GMO skulle kräva mer gödsel och bekämpningsmedel är kanske inget generellt, men det är knappast någon tillfällighet att just sådana produkter saluförs hårt.
 
mb skrev:
Poängen var att de ensidigt fokuserar på positiva aspekter i sammanhang som utger sig för att försöka reda ut betänkligheterna.
Du kanske tolkar det som positiva aspekter? Det kan nämligen låta väldigt positivt när de lägger fram fakta. Själv tycker jag inte de flesta kursböcker är positiva utan snarare neutrala till frågan, precis som det skall vara.
mb skrev:
Och vilka ska ta fram dessa fakta? De saknas uppenbarligen idag, eftersom 99,99999 % av all forskning på området läggs på att komma fram till vad vi kan göra - inte vad vi bör göra.
Vad vi bör göra är ju en etisk fråga snarare än vetenskaplig, och borde därför inte tas upp i kursböckerna.
mb skrev:
Jag har läst snart 55p ekologi (75 om man räknar x-jobb), men tycker ändå att jag saknar den kunskapen som skulle behövas för att uttala sig om problematiken. Det man kan säga är dels att frågan är komplex och dels att den är dåligt utredd.
Frågan blir bara komplex om man blandar in etiska värderingar. Den är knappast dåligt utredd då vi molekylärbiologer i de flesta fall vet exakt vad det är vi gör.
mb skrev:
Molekylärbiolog, mikrobiolog... hårfina skillnader i skalnivå enligt mig :D Du tycker troligtvis inte att det är så stor skillnad mellan en populationsekolog och en samhälls-/systemekolog eftersom du har motsatt skalperspektiv.
Det kan nog stämma.
mb skrev:
Exempel på vad främmande gener kan ställa med för den biologiska mångfalden är lätta att hitta. En orsak till massutrotning av arter har varit att vi genom transporter flyttat organismer ifrån dess naturliga miljöer, till omgivningar där de inte hör hemma. Balanser har rubbats och populationer skenat pga kraftigt förändrade konkurrensförhållanden... Samma sak kan mycket väl hända när det läcker ut främmande genetiskt material från GMO till de naturliga genpolerna.
Det är stor skillnad mellan att flytta en enskild gen och en hel organism. Det finns dessutom goda möjligheter att hindra gener att läcka ut, även om risken är mycket liten till att börja med (jag förklarar gärna varför).
mb skrev:
Invändningen om att alla gener som används är "naturliga" är intressant. Är det "naturligt" att förflytta genetiskt material emellan organismgrupper som har sina gemensamma släktingar miljarder år tillbaka i tiden?
Varför skulle det inte vara naturligt? Virus och vissa bakterier gör det hela tiden! Förmodligen finns även arkéer och eukaryoter (förutom oss) som gör det även om dessa ännu ej blivit upptäckta. Skillnaden är att vi vet exakt vad vi gör!
mb skrev:
Evolutionen verkar på en helt annan tidsskala, så det var en dålig jämförelse...
Nej, evolutionen verkar inte på en helt annan tidsskala. Evolutionen är i vardande oavbrutet! Speciellt på mikronivå kan man följa dess effekter på en tidsskala av ett fåtal timmar!
mb skrev:
Samtidigt får man inte vara naiv när det gäller företagsjättarnas uppsåt. Att GMO skulle kräva mer gödsel och bekämpningsmedel är kanske inget generellt, men det är knappast någon tillfällighet att just sådana produkter saluförs hårt.
Det har du rätt i.


F.ö. skall man minnas att gentekniken, precis som nästan all annan teknik, kan användas både till gott och ont. Men det är vi själva som avgör vilket.
 
Du kan inte föra över ditt resonemang från mikronivå på det sättet. Apor och älgar kommer aldrig att skifta gener. Och evolutionen hos högre djur och växter verkar närmast på en geologisk tidsskala i jämförelse med den takt som vi idag utrotar arter på. Evolution i provrör är nåt annat...

Det finns för övrigt redan idag tecken på att GMO kan hybridisera med växter i naturmiljön, så förklara gärna varför det inte är skrämmande att den här tekniken tillämpas så okritiskt. Långt fler populationsgenetiker och ekologer skulle behövas i forskningen. Det handlar inte alls primärt om filosofi, som du antyder, även om etiken är viktig.
 
Wunder skrev:
1. Vad vi bör göra är ju en etisk fråga snarare än vetenskaplig, och borde därför inte tas upp i kursböckerna.

2. Frågan blir bara komplex om man blandar in etiska värderingar. Den är knappast dåligt utredd då vi molekylärbiologer i de flesta fall vet exakt vad det är vi gör.

3. Det är stor skillnad mellan att flytta en enskild gen och en hel organism. Det finns dessutom goda möjligheter att hindra gener att läcka ut, även om risken är mycket liten till att börja med (jag förklarar gärna varför).

4. Varför skulle det inte vara naturligt? Virus och vissa bakterier gör det hela tiden! Förmodligen finns även arkéer och eukaryoter (förutom oss) som gör det även om dessa ännu ej blivit upptäckta. Skillnaden är att vi vet exakt vad vi gör!

5. Nej, evolutionen verkar inte på en helt annan tidsskala. Evolutionen är i vardande oavbrutet! Speciellt på mikronivå kan man följa dess effekter på en tidsskala av ett fåtal timmar!

6. F.ö. skall man minnas att gentekniken, precis som nästan all annan teknik, kan användas både till gott och ont. Men det är vi själva som avgör vilket.

1. Ska och skulle, bör och borde. Teknik utan eftertanke har visat sig gång efter annan innebära stora risker för människan. Om de som faktiskt utbildar sig för att föra tekniken och vetenskapen framåt inte reflekterar över moralfilosofiska och etiska ståndpunkter så har man tyvärr degraderat sig själv till ett viljelöst verktyg. Den som har kunskapen är också den som starkast borde fundera på vad det man gör kan innebära i ett större perspektiv.

2. Jag tror säkert att molekylärbiologer vet vad de gör. Däremot tror jag inte ett ögonblick på att molekylärbiologer har full kunskap om vad eventuella förändringar kan få för inverkan på större ekologiska system. Ett gamalt men ändock lysande exempel på detta är DDT. Med DDT skulle man äntligen utrota malariamyggan, skadeinsekter, parasiter tja kort sagt allt som kunde vara förmenligt för mäniskan. Nobelpris delades ut och allt var frid och fröjd för man visste ju vad man gjorde. Historien visade sen att DDT var vist inte så bra för det spreds vidare pg av sin fettlöslighet. Idag kan vi fortfarande hittat DDT-spår hos bland annat flyttfåglar som flyger ner till Afrika och käkar insekter som fått i sig DDT som fortfarande används där.

3. Jag är nyfiken, förklara gärna.

4. se punkten 2.

5. Mja. Ditt provrör är en articifiell miljö som inte förutser en utveckling i naturlig miljö.

6. Sant. Därför efterlyser jag stor ödmjukhet inför de möjligheter som vi idag har. Det vore trist att springa fram blint bara för att inse att man satt stenar i rullning som mått bäst av att ligga stilla.

P.S. Därmed inte sagt att vi skulle lägga moratorium på genforskningen eller molekylärbiologin.

gladh
 
mb skrev:
Du kan inte föra över ditt resonemang från mikronivå på det sättet. Apor och älgar kommer aldrig att skifta gener. Och evolutionen hos högre djur och växter verkar närmast på en geologisk tidsskala i jämförelse med den takt som vi idag utrotar arter på. Evolution i provrör är nåt annat...
Det är inte bara på mikronivå detta sker, virus infekterar alla organismgrupper och bakterier nästan lika många. Sedan att älgar och apor inte skiftar gener i det fria, vad har det med saken att göra?
Evolutionen sker i princip överallt och hela tiden, den går däremot normalt långsammare ju mer komplex en organism blir. Däremot är fungerar evolutionen på samma sätt vare sej det är i mitt provrör eller ute i skogen.
mb skrev:
Det finns för övrigt redan idag tecken på att GMO kan hybridisera med växter i naturmiljön, så förklara gärna varför det inte är skrämmande att den här tekniken tillämpas så okritiskt. Långt fler populationsgenetiker och ekologer skulle behövas i forskningen. Det handlar inte alls primärt om filosofi, som du antyder, även om etiken är viktig.
Tekniken tillämpas knappast okritiskt, den är väl (lite för väl enligt mej) reglerad i lag. Jag skulle välkomna fler populationsgenetiker och ekologer i forskningen, men BARA om de vet hur tekniken fungerar på molekylnivå, man bör rimligtvis veta vad det är man forskar om...

Belackarna av gentekniken består i nuläget mest (enligt mej) av personer som i grunden har etiska invändningar mot den.
"Genmanipulation är onaturligt" heter det ofta, men denna inställning är ju ganska klockrent ett etiskt argument och inte vetenskapligt. Så de flesta använder pseudovetenskap och/eller rena lögner för att argumentera för sin sak, och det gör mej förbannad.

Jag vill ha den etiska diskussionen helt separat från den vetenskapliga.



gladh skrev:
1. Ska och skulle, bör och borde. Teknik utan eftertanke har visat sig gång efter annan innebära stora risker för människan. Om de som faktiskt utbildar sig för att föra tekniken och vetenskapen framåt inte reflekterar över moralfilosofiska och etiska ståndpunkter så har man tyvärr degraderat sig själv till ett viljelöst verktyg. Den som har kunskapen är också den som starkast borde fundera på vad det man gör kan innebära i ett större perspektiv.
Vad skulle du säga ifall en bok om politik också tar ställning åt dej om vilken ideologi som är bäst? Knappast en bok man skulle välja om man vill ha en korrekt och saklig redogörelse eller hur?

Det du skriver om etik och moralfilosofi är riktigt, och det är en anledning till att alla molekylärbiologiutbildningar har det som en del av utbildningen antingen som separata kurser eller som en del av kurserna i grundblocket.

Däremot anser jag att det kommer ganska naturligt. Den som behärskar tekniken kommer alltid att fråga sej:
"Hur vill jag använda tekniken?"
Det är här, och inte tidigare, som etiken kommer in.

gladh skrev:
2. Jag tror säkert att molekylärbiologer vet vad de gör. Däremot tror jag inte ett ögonblick på att molekylärbiologer har full kunskap om vad eventuella förändringar kan få för inverkan på större ekologiska system. Ett gamalt men ändock lysande exempel på detta är DDT. Med DDT skulle man äntligen utrota malariamyggan, skadeinsekter, parasiter tja kort sagt allt som kunde vara förmenligt för mäniskan. Nobelpris delades ut och allt var frid och fröjd för man visste ju vad man gjorde. Historien visade sen att DDT var vist inte så bra för det spreds vidare pg av sin fettlöslighet. Idag kan vi fortfarande hittat DDT-spår hos bland annat flyttfåglar som flyger ner till Afrika och käkar insekter som fått i sig DDT som fortfarande används där.
I.o.m. att DDT visade sej vara rätt obra är ju ett klockrent exempel på att man inte visste vad man gjorde!
Vi vet lite mer idag, men givetvis kommer vetenskapen att dra nitlotter även i framtiden, och givetvis kommer vissa stå och säga "vad vare ja sa?!". Det gäller att få en balans mellan försiktighet och möjlighet till förbättring.
I dagsläget finns dock en attityd att vi skall vara försiktiga bara för säkerhets skull och utan att veta något om de faktiska förhållandena. Jag drar mej till minnes något citat:
"Inte ens Gud kan se skillnad på två kolatomer"
Inte heller kan din mage se skillnad på 2 aminosyror av samma sort, oavsett om de är resultatet av en "naturlig" gröda/djur eller GMO.
Min mening är att det finns fall där GMO omöjligen (och då menar jag omöjligen) kan göra någon som hellst skillnad i det fria. Ändå skall den regleras just eftersom den är GMO.

gladh skrev:
3. Jag är nyfiken, förklara gärna.
OK en liten redogörelse för att risken är liten redan från början.
Närstående organismer hybridiserar ofta i det vilda, ändå består nästan alltid de ursprungliga arterna som separata arter. Här är 3 huvudanledningar:
1. Många hybrider är sterila och kan inte föröka sej. Ta mulor och mulåsnor t.ex. Orsakerna är olika beroende på organism, men generellt fungerar inte gener inblandade i förökning som de ska.
Alltså även om en GMO hybridiserar med en närastående vild släkting, så gör ju inte hybriden någon egentlig skillnad om den inte kan föröka sej och därmed sprida genen.
2. Hybriden innehar ingen konkurrensfördel. De ursprungliga arterna har genom evolutionen fått egenskaper som gör att de kan leva i sina (oftast separata) miljöer. En hybrid i samma miljö måste konkurrera med ursprungsarten, och då krävs att hybriden är bättre. En hybrid blir oftast en blandning även egenskapsmässigt mellan sina ursprungsarter, den kan då inte konkurrera i endera miljö och dör ut.
Vi kan t.ex. ta en GMO-potatis som bildar en hybrid med vildpotatis. För att hybriden skall bli livskraftig måste den både konkurrera på åkern och i skogen. På åkern har den inte en chans, då bonden kommer rensa ut hybriden eftersom den ger mindre avkastning. I skogen har den inte heller en chans, eftersom brukspotatis är anpassad till en miljö (åkern) där skuggning och ogräs är försumbara.
3. Så gott som alla bruksorganismer, från grisar till potatis till apelsinträd, är hårt avlade för att ge hög avkastning. Det är med andra ord väldigt få "vildtyper" som används. I takt med att vi avlat organismerna bort från deras vildtyper, har vi också ändrat deras livsmiljö för att öka avkastningen.
Därav följer bl.a. att man kan ha fler kossor per yta på en äng än på samma yta skog. Bruksorganismerna fungerar alltså bäst i den artificiella miljö vi skapat åt dem, och kan sällan överleva i det vilda. Därför ser man inte mycket havre eller kossor i skogen.
Eftersom i princip all forskning om GMO går ut på att förbättra redan existerande bruksorganismer, så följer att både GMO-havren och GMO-kossan kommer fortsätta bli sällsynta i skogen, då enskilda gener eller egenskaper knappast någonsin är gjorda för att ge dem en konkurrensfördel i det vilda.

Nu över till hur man ytterligare kan förhindra att gener från GMO läcker ut i det vilda:
1. Man gör avsiktligen GMOn steril. Slår man ut en gen kritisk för fortplantning så är enda chansen till förökning en spontan återmutation i samma gen, och den risken är väldigt liten. Slår man ut 2 gener blir risken fruktansvärt ohyggligt liten, eller som jag brukar säga: "Inte en chans i helvetet!".
2. Man gör så att GMOn kräver någon form av tillsats i sin artificiella miljö, som inte finns i det fria. På detta sätt hindrar man att GMOn letar sej ut och kan sprida sina gener.
gladh skrev:
4. se punkten 2.
Dito

gladh skrev:
5. Mja. Ditt provrör är en articifiell miljö som inte förutser en utveckling i naturlig miljö.
Jag lovar dej att bakterierna inte vet om att det är en artificiell miljö, de konkurrerar precis som de skulle gjort i en "naturlig" miljö.
gladh skrev:
6. Sant. Därför efterlyser jag stor ödmjukhet inför de möjligheter som vi idag har. Det vore trist att springa fram blint bara för att inse att man satt stenar i rullning som mått bäst av att ligga stilla.

P.S. Därmed inte sagt att vi skulle lägga moratorium på genforskningen eller molekylärbiologin.

gladh
Ödmjukhet är en sak, men för att ta en liknande liknelse:
Du sitter i en bil full med människor, du kör, ni kommer fram till autobahn, separata körfält, fri fart. Det är fint väder och ingen annan trafik, men du kan inte vägen och har ingen aning om hur det ser ut bakom nästa kurva.
En av passagerarna säger:
"OK kolla vad biljäveln går för nurå!"
En annan säger:
"Kör inte över din förmåga!"
Den tredje gallskriker:
"STOPP! KÖR INTE HÄR!!! DET ÄR INTE SÄKERT!!!"

Vem lyssnar du på, den som skriker högst?
 
Villee skrev:
:corn

Ni kunde inte pm:at varandra? :7peta
Du kan inte hålla dig borta från trådar som inte intresserar dig? Skaffa en motorcykel och var tyst. Eller hålls på 125-forumet.
 
Människan började för ungefär 10 000 år sedan att uppvisa en förmåga som saknar motstycke bland några andra levande varelser: Istället för att anpassa sig efter omgivningen så började vi att i en aldrig tidigare skådad omfattning förändra omgivningen till att passa oss. Övergången till jordbruket och efterföljande teknikutveckling möjliggjorde en befolkningsökning ifrån några miljoner till en miljard år 1800. Industrisamhället tog vid och siffran höjdes snabbt till dagens sex och en halv miljard. Samtidigt omvandlades den globala jordytan till ett hårt fragmenterat och biologiskt likriktat landskap, där en stor del av den genetiska mångfalden utplånades på ett geologiskt ögonblick. Nutidsmänniskan lägger direkt eller indirekt beslag på närmare 50% av landväxternas nettoprimärproduktion via fotosyntesen. Biomassauttaget från fisket hålls på en nivå som är direkt kontraproduktiv.

Det svårt för mig att förklara min ståndpunkt mot GMO utan att ha det perspektivet i baktankarna. Jag tror att mänskligheten för längesen passerat stadiet för långsiktig hållbarhet. Det finns kanske ingen anledning att vara principiellt emot all typ av genmodifiering i alla situationer, men jag är rädd för en utveckling där vi ständigt skjuter problemen framför oss istället för att inse att det kanske börjar bli dags att tänka om från grunden. Lösningen på framtidens problem ligger inte i att producera mer, mer, mer för att försörja ett exponentiellt växande människosläkte med exponentiellt ökande naturresursförbrukning. Resurserna blir förr eller senare begränsade på allvar och då kommer kraschen.

Graden av nödvändigt försiktighetsmått när det gäller just GMO är något som kan diskuteras i all oändlighet. I slutändan måste nog var och en ta ställning inför det här. Som sagts så finns i det här fallet även direkta etiska betänkligheter som inte på något sätt ska ringaktas. Förhoppningsvis så kommer alla GMO-produkter att vara märkta snart så det är möjligt att som konsument göra ett aktivt val.
 
Wunder skrev:
3. Så gott som alla bruksorganismer, från grisar till potatis till apelsinträd, är hårt avlade för att ge hög avkastning. Det är med andra ord väldigt få "vildtyper" som används. I takt med att vi avlat organismerna bort från deras vildtyper, har vi också ändrat deras livsmiljö för att öka avkastningen.
Skillnaden som ofta lyfts fram är att traditionella förädlingsmetoder verkar på längre sikt, vilket gör att vi har skapliga förutsättningar för att förhindra en skenande utveckling. Gentekniken ger ruskigt snabba resultat.

Även de traditionella metoderna har dock börjat nå groteska nivåer. Kornas juver är så stora att de trampas sönder utan ett speciellt nät. Grödorna har blivit alltmer beroende av bekämpningsmedel i takt med att den inneboende genetiska flexibiliteten (baserad på variation) har minskat.
 
För det första vill jag ge en eloge till Wunder för att han tagit sig tid att ge ett såpas uttömmande och klargörande svar som han har gjort. Det är det inte varje dag man ser på SH.

Dock kan jag inte påstå att jag ställer mig bakom allt som skrivs. Kanske är det symptomatiskt för folk med bakgrund innom ekologin som mb och jag att vilja praktisera försiktighetsprincipen så långt som möjligt.

Det som jag vänder mig starkast mot är att du skriver att "I.o.m. att DDT visade sej vara rätt obra är ju ett klockrent exempel på att man inte visste vad man gjorde!"
Tyvärr visar detta på en viss grad av historielöshet. Det jag vill peka på i mitt DDT-exempel, vilket för övrigt kan apliceras på andra "framsteg" inom vetenskapen som PCB och TBT, är att man ansåg sig veta allt om ämnet och dess ofarlighet. Vilket sen visade sig vara ett synnerligen felaktigt antagande. Därför pinglar spindelkänslan lite extra när du säger att det är anorlunda nu, denhär gången vet vi vad vi gör. Jag kanske är överdrivet försiktig, vem vet.

Angående bakterierna så utsätts de för annan påverkan i naturen än i provröret. Bakterierna kanske inte vet det, men naturen vet det. Fast vi kan lämna kaosteorierna därhän för denna disskussionen.

Några korta passusar.
*En etisk diskussion måste kopplas till vetenskapen.
*Marx "das Kapital" är deffinitivt en bok i politisk åskådning som säger åt dig hur du ska tycka politiskt, dessutom en bok man läser om man vill ta åt sig vänsterns grundläggande ideologiska rötter. Högern har säkert nån liknande bok, som jag inte har en aning om vad den heter. Varför ska man läsa källskrifterna istället för urvattnade redogörelser om bandet. Jo, därför att en sk. objektiv beskrivning inte kan existera. All deskriptiv verksamhet filtreras genom författarens subjektiva filter, språkligt såväl som åsiktsmässigt.
*När jag är ute och kör mc på vägarna runt om kör jag aldrig fortare än att jag kan stoppa inom det område av vägen som jag har översikt över. Alltså inte så fort att jag inte kan få stopp innan jag är på okänt teritorium. :tungan

gladh
 
mb skrev:
Människan började för ungefär 10 000 år sedan att uppvisa en förmåga som saknar motstycke bland några andra levande varelser: Istället för att anpassa sig efter omgivningen så började vi att i en aldrig tidigare skådad omfattning förändra omgivningen till att passa oss. Övergången till jordbruket och efterföljande teknikutveckling möjliggjorde en befolkningsökning ifrån några miljoner till en miljard år 1800. Industrisamhället tog vid och siffran höjdes snabbt till dagens sex och en halv miljard. Samtidigt omvandlades den globala jordytan till ett hårt fragmenterat och biologiskt likriktat landskap, där en stor del av den genetiska mångfalden utplånades på ett geologiskt ögonblick. Nutidsmänniskan lägger direkt eller indirekt beslag på närmare 50% av landväxternas nettoprimärproduktion via fotosyntesen. Biomassauttaget från fisket hålls på en nivå som är direkt kontraproduktiv.

Det svårt för mig att förklara min ståndpunkt mot GMO utan att ha det perspektivet i baktankarna. Jag tror att mänskligheten för längesen passerat stadiet för långsiktig hållbarhet. Det finns kanske ingen anledning att vara principiellt emot all typ av genmodifiering i alla situationer, men jag är rädd för en utveckling där vi ständigt skjuter problemen framför oss istället för att inse att det kanske börjar bli dags att tänka om från grunden. Lösningen på framtidens problem ligger inte i att producera mer, mer, mer för att försörja ett exponentiellt växande människosläkte med exponentiellt ökande naturresursförbrukning. Resurserna blir förr eller senare begränsade på allvar och då kommer kraschen.

Graden av nödvändigt försiktighetsmått när det gäller just GMO är något som kan diskuteras i all oändlighet. I slutändan måste nog var och en ta ställning inför det här. Som sagts så finns i det här fallet även direkta etiska betänkligheter som inte på något sätt ska ringaktas. Förhoppningsvis så kommer alla GMO-produkter att vara märkta snart så det är möjligt att som konsument göra ett aktivt val.
Det överutnyttjande av naturresurserna som sker idag har ju knappast något med GMO att göra. Det är snarare ett resultat av en stor befolkning och ett ineffektivt utnyttjande av befintliga resurser.
Vad många GMO däremot skapas för, är sätt att effektivisera de befintliga resurserna, så att de kan föda fler och bättre. Man behöver därför inte utnyttja naturresurserna lika hårt.

Befolkningsökningen är ett separat problem, sannorlikt utanför vårt område.
mb skrev:
Skillnaden som ofta lyfts fram är att traditionella förädlingsmetoder verkar på längre sikt, vilket gör att vi har skapliga förutsättningar för att förhindra en skenande utveckling. Gentekniken ger ruskigt snabba resultat.
På vilket sätt skulle snabba resultat ge en skenande utveckling?
mb skrev:
Även de traditionella metoderna har dock börjat nå groteska nivåer. Kornas juver är så stora att de trampas sönder utan ett speciellt nät. Grödorna har blivit alltmer beroende av bekämpningsmedel i takt med att den inneboende genetiska flexibiliteten (baserad på variation) har minskat.
Kan jag bara hålla med om.
gladh skrev:
För det första vill jag ge en eloge till Wunder för att han tagit sig tid att ge ett såpas uttömmande och klargörande svar som han har gjort. Det är det inte varje dag man ser på SH.
Tack!
gladh skrev:
Dock kan jag inte påstå att jag ställer mig bakom allt som skrivs. Kanske är det symptomatiskt för folk med bakgrund innom ekologin som mb och jag att vilja praktisera försiktighetsprincipen så långt som möjligt.
Så långt som möjligt? Det är väldigt väldigt långt det...

gladh skrev:
Det som jag vänder mig starkast mot är att du skriver att "I.o.m. att DDT visade sej vara rätt obra är ju ett klockrent exempel på att man inte visste vad man gjorde!"
Tyvärr visar detta på en viss grad av historielöshet. Det jag vill peka på i mitt DDT-exempel, vilket för övrigt kan apliceras på andra "framsteg" inom vetenskapen som PCB och TBT, är att man ansåg sig veta allt om ämnet och dess ofarlighet. Vilket sen visade sig vara ett synnerligen felaktigt antagande. Därför pinglar spindelkänslan lite extra när du säger att det är anorlunda nu, denhär gången vet vi vad vi gör. Jag kanske är överdrivet försiktig, vem vet.
Du missar min poäng helt och hållet!
För det första skriver jag INTE "den här gången vet vi vad vi gör", jag skriver "vi vet lite mer idag". Stor skillnad, och du borde veta att det stämmer. Vetenskapen har faktiskt utvecklats, så jag vidhåller att vi rent konkret, vet mer idag... Molekylärbiologi t.ex. vet vi MYCKET mer om!
Därmed är det inte sagt att misstag inte kommer ske. Vetenskapen har gjort misstag, gör misstag och kommer att göra misstag. Säkerligen kommer gentekniken stå för en del av dessa misstag, men jag är fullständigt övertygad om att dessa är en försvinnande liten del relaterat till framgångarna. Jag är också övertygad om att vi kommer vara förberedda när väl misstagen uppdagas.
gladh skrev:
Angående bakterierna så utsätts de för annan påverkan i naturen än i provröret. Bakterierna kanske inte vet det, men naturen vet det. Fast vi kan lämna kaosteorierna därhän för denna disskussionen.
Jag kanske missförstår dej nu, men menar du att naturen har ett medvetande? Det är isåfall något jag är mycket skeptisk till.
Jag LOVAR dej däremot, att bakterierna oavsett miljö, konkurrerar eller samarbetar direkt enligt evolutionsteorin.
gladh skrev:
Några korta passusar.
*En etisk diskussion måste kopplas till vetenskapen.
*Marx "das Kapital" är deffinitivt en bok i politisk åskådning som säger åt dig hur du ska tycka politiskt, dessutom en bok man läser om man vill ta åt sig vänsterns grundläggande ideologiska rötter. Högern har säkert nån liknande bok, som jag inte har en aning om vad den heter. Varför ska man läsa källskrifterna istället för urvattnade redogörelser om bandet. Jo, därför att en sk. objektiv beskrivning inte kan existera. All deskriptiv verksamhet filtreras genom författarens subjektiva filter, språkligt såväl som åsiktsmässigt.
*När jag är ute och kör mc på vägarna runt om kör jag aldrig fortare än att jag kan stoppa inom det område av vägen som jag har översikt över. Alltså inte så fort att jag inte kan få stopp innan jag är på okänt teritorium. :tungan

gladh
* Den etiska diskussionen skall inte säga vad vi KAN göra, utan vad vi BÖR göra!
* "das Kapital" och andra politiska propagandaböcker är ju ändå rätt stora och "tunga" böcker. Knappast något man sätter tänderna i direkt om man bara vill ha en grundläggande orientation i ämnet, om man nu inte gillar att läsa väldigt mycket. Även om en bok eller annat media aldrig kan bli politiskt neutralt, så är det inte anledning att vilja sträva dit.

För övrigt: Jag anser att personer som beslutar i sådana här frågor, bör ha goda kunskaper om vad de beslutar om.
 
Wunder: Jag tror inte att vi kommer så mycket längre här. Gentekniken kommer säkerligen att visa sig nyttig i många sammanhang, men ska i mitt tycke användas med mycket stor försiktighet. Jag är övertygad om att den i vilket fall inte är jordens frälsare ur det riktigt stora perspektivet. De tankegångarna som jag var inne på mot slutet hör inte inte alls hemma inom traditionell ekologi, men är lite av ett huvudtema inom delar av humanekologin (som de för övrigt har mycket bra kurser i vid Umeå Universitet, ifall du är intresserad av lite vidare perspektiv på verkligheten :)).
 
Wunder skrev:
Det överutnyttjande av naturresurserna som sker idag har ju knappast något med GMO att göra.
Bara för att förtydliga: Allting hänger ihop. GMO omtalas ofta av förespråkare bland både forskare och lekmän som "räddaren i nöden", som ska öka produktionen på kulturmarkerna för att mätta det explosionsartat växande samhället. På ekologispråk kan man säga att ribban för "carrying capacity" då höjs och populationen tillåts fortsätta växa. Allt skalas upp; helt plötsligt kan vi bo 20 miljarder människor på jorden varav kanske 4 miljarder svälter... Det här med att istället lägga resurserna på att utveckla någon form av dynamisk jämvikt med omgivningen skjuts på framtiden. Jag tror att kraschen kommer förr eller senare om vi inte siktar in oss på en mjuklandning mot lågenergisamhället och på allvar tar tag i befolkningsproblematiken. GMO kan betraktas som lite av en nödåtgärd för fortsatt växande världsbefolkning.

(Red: En parallell kan dras till de kärnkraftsmotståndare som egentligen inte tror att tekniken i sig utgör störta faran, men som menar att kärnkraften skapar ett icke hållbart högenergisamhälle som i sin tur leder till resursöverutnyttjande.)

Det här är dock inte argumentet som biter bäst på gemene man, utan bara ett försök att förklara hur jag tänker. Det finns ju även risker med att godtyckligt placera ut genetiskt material i sammanhang där det är främmande. Exakt vilket spel vi spelar får framtiden utvisa.

Angående nivåer av evolution: Är man reduktionist ut i fingerspetsarna så anser man att världsbilden ska byggas upp genom att allting plockas ner och analyseras i sina minsta beståndsdelar. Inom exempelvis naturvårdsbiologin har den metoden visat sig vara tidsödande och ha ganska begränsade möjligheter. Holismen däremot letar efter mönster och samband på andra skalnivåer - mekanismer som man i princip inte kan upptäcka med en reduktionistisk infallsvinkel. Därför kan man tala om evolutionära processer som svårligen förklaras utifrån provröret... åtminstonde om man är holist.
 
Last edited:
Att DU av alla lyfter tråden! :pussa

Har lite att invända mot den där artikeln...
"...sprider sig just nu okontrollerat i Mexiko"
- Detta är något annat än att den korsas med andra sorter (en "naturlig" process i.o.m. att majs är vindpollinerad), vilket ju är vad som sker (såvitt jag uppfattat det). Eventuell korsning med andra sorter innebär knappast någon större fara heller (kan förklara varför).
- Det är extremt osannorlikt att den spridit sej av misstag, snarare har mexikanska jordbrukare avsiktligt sått majs importerad från USA.
- Korkat av Monsanto (även kallade Monsatan eller Mutanto) att inte skydda majsen, men de vill såklart sälja maximalt...
- Begreppet "genmajs" är ganska illa valt, av naturliga skäl...
 
Nyheter
Brembo inför nya Hyction‑bromsskivor i WorldSBK 2027

Brembos nya carboceramiska ...

Ducati lanserar Desmo450 EDS

Ducati lanserar Desmo450 ED...

Custom Bike Show 2026

I år var det 52a gången Cus...

Gotland Ring Bike Week ´26 går mot deltagarrekord!

Med en månad kvar är det gl...

Från familjeföretag till modern motorhub – Ljunggrens Motor växlar upp

I motorvärlden finns det ha...

Inga mirakelbatterier ändå?

Rabalder kring Verge: Har s...

Custom Bike Show på lördag!

På Sveriges nationaldag, nu...

Bilder från DGR 2026

Den 17 maj kördes The Disti...

ZXMOTO – nytt mc-märke i Sverige

PRESSMEDDELANDE, Köpenhamn,...

Gotland Ring Bike Week, välbokat trots turbulens i bolaget!

Det är med glädje vi pratar...

Back
Top