Faan! Det är rutten värld vi lever i. (ätstörningar)

[KarlJohan]

Vad säger man till nån som lider av ätstörningar? Känner en superfin tjej som jag lider av att se må så dåligt.
Hon är verkligen inte överviktig, tvärtom hon ser riktigt bra ut. Faktum är att nåt kilo till knappast skulle skada.
Låg inne på sjukhus i somras, hamnade i depression i höstas. Noll kraft och energi, huvudvärk, fryser jämt o ständigt, koncentrationsproblem, totalt rubbad kroppsuppfattning. You name it.
Vad fan gör man?

Nån som har några erfarenheter?
Har ni något seriöst o skriva så gör gärna det. Alla lustigkurrar kan låta bli.


/ Karl-Johan

 

[Marulc]

Det ända man kan göra är att finnas till och vara ett stöd! Det går inte att ändra på dem, de måste göra det själva med prof. hjälp naturligvis!

 

[mb]

Oj, det är en väldigt svår situation. Hade en i min gymnasieklass som var riktigt illa ute ett tag. Man kan nog inte ta på sig uppdraget att försöka "rädda" personen, men man kan ju vara ett allmänt stöd och försöka se till att denne tar emot hjälpen som finns att få.

 

[benrangel]

Var en kompis. Snacka och stöd personen så långt som du vill och orkar. Få personen att söka prof. hjälp.

 

[Alicia]

Se till att hon får prof. hjälp och helst så fort som möjligt
dock är det oftast svårt att komma till men det är bara ligga på och tjata

hoppas det går bra för henne

 

[Kakan]

Har själv haft så jag vet hur det är med att ha ätstörningar och allt vad där hör till. Men jag tänker inte ta allt här PM:a så kan jag ge några råd.

 

[KarlJohan]

Vet att hon får hjälp. Men hennes förtroende för den psykologen verkar väl vara lite sisådär.

 

[Besserwisser]

Sök lite på nätet så hittar du säkert nån typ av "stödgrupper" som du kan få råd av. Men alla är vi olika så det är inte så lätt.

 

[korvgubbe]

Vad säger man till nån som lider av ätstörningar?

Som någon sa kan stödgrupper på nätet vara en bra idé. problemet är ju docka tt de sällan erkänner sina egna problem därför kan det vara bra att försöka få dem att känna igen sina egna symptom.
Att folk tjatar om attd e borde äta mer och att de är fina som de är duger sällan.. Det hjälper föga.
Om de däremot får läsa om andra som känner/kännt sig precis som de själva kanske de upptäcker att det faktiskt är något som är fel...

 

[Kakan]

Som någon sa kan stödgrupper på nätet vara en bra idé. problemet är ju docka tt de sällan erkänner sina egna problem därför kan det vara bra att försöka få dem att känna igen sina egna symptom.
Att folk tjatar om attd e borde äta mer och att de är fina som de är duger sällan.. Det hjälper föga.
Om de däremot får läsa om andra som känner/kännt sig precis som de själva kanske de upptäcker att det faktiskt är något som är fel...

Kunna inte säga det bättre själv.


Ett annat tips är konjuktiv behandling...gjorde susen för mej....

 

[Markus]

Vad händer om man visar bilder på andra anorektiker, förstår de då?

 

[korvgubbe]

Ett annat tips är konjuktiv behandling...gjorde susen för mej....

Ja, men då gäller det mig veterligen att för det första inse att något är fel så man söker hjälp.
Och för det andra lyckas hitta en läkare eller annan som inser i vilket skicka man är i.
För det tredje ska de dessutom anse att man mår tillräckligt dåligt för att skriva ut en remiss till någon som kan uppta lämplig behandling. OCh det är inte lätt...

Det viktigaste steget är ändå det första. Få personen att inse att något är fel. Bästa sättet är nog att försöka få personen att träffa andra med samma problem som faktiskt kommit längre i sin process...


Är rätt kinkig på psyk-delen av vårt vårdsystem just nu. har en tjejkompis som drabbats av Panikångest och varit sjukskriven i snart tre månader. Hon har väldigt destrukltiva och negativa tankemönster och vill inget hellre än få komma till en beteendevetare eller kognitiv terapeut som kan hjälpa henne att komma ur det. Problemet är att henne psykläkare som hon träffat två gånger vägrar skriva ut en remiss.
- Du är för frisk! Du borde börja jobba mer! har blivit svaret trots att hon nu inte kunnat göra så enkla ärenden som att handla eller åka tunnelbana på två månader..

 

[korvgubbe]

Vad händer om man visar bilder på andra anorektiker, förstår de då?

Finns sidor som drivs av anorektiker där man visa bilder på anorektiker som ideal och inte som avskräckande... Så frågan är omd et funkar.
En annan risk är ju att de enkelt avfärdar det med..
-"Hon är ju sjukt smal.. Jag är ju fortfarande tjock..." (respons från 39kilostjej som ser en bild på en 33kilostjej)

 

[Markus]

Finns sidor som drivs av anorektiker där man visa bilder på anorektiker som ideal och inte som avskräckande... Så frågan är omd et funkar.
En annan risk är ju att de enkelt avfärdar det med..
-"Hon är ju sjukt smal.. Jag är ju fortfarande tjock..." (respons från 39kilostjej som ser en bild på en 33kilostjej)

Någon lade ut en länk till ostfralla.com eller liknande här på OT forumet idag, där finns det en länk till sexy anorectic eller liknande - det var allt utom idealiskt
Jag bara undrade om man inte kan visa att "det här är en smal tjej och det är fult" precis som man kan visa dig en bild på en volvo och säga att "det här är en bil, eller hur?"

 

[Chris Ash]

Är rätt kinkig på psyk-delen av vårt vårdsystem just nu. har en tjejkompis som drabbats av Panikångest och varit sjukskriven i snart tre månader. Hon har väldigt destrukltiva och negativa tankemönster och vill inget hellre än få komma till en beteendevetare eller kognitiv terapeut som kan hjälpa henne att komma ur det. Problemet är att henne psykläkare som hon träffat två gånger vägrar skriva ut en remiss.
- Du är för frisk! Du borde börja jobba mer! har blivit svaret trots att hon nu inte kunnat göra så enkla ärenden som att handla eller åka tunnelbana på två månader..

Det låter inte klokt. Panikångest brukar ju dessutom vara väldigt lättbehandlat.

 

[korvgubbe]

Det låter inte klokt. Panikångest brukar ju dessutom vara väldigt lättbehandlat.

Jag är lika förvånad. Tjejen vill jobba men fick precis sparken eftersom hon sjukskrevs under sin provanställning på 3... Hon klarar att göra korta ärenden vissa dagar och vissa dagar komme rhon inte utanför dörren. Hon orkar inte ens ta tåget hem till sina föräldrar..
Så sitter hjärnskrynklaren där och sa rakt ut:
- Du mår så dåligt att du behöver lång behandling men är för frisk för att jag ska remitera dig. Jag kan bara rekomendera att du betalar själv elelr vänder dig till någon inom kyrkan..(Tydligen har kyrkan en del kurratorer som är "billiga")
...men även 250kr per gång är mycket om man är arbetslös..

 

[Markus]

Jag är lika förvånad. Tjejen vill jobba men fick precis sparken eftersom hon sjukskrevs under sin provanställning på 3... Hon klarar att göra korta ärenden vissa dagar och vissa dagar komme rhon inte utanför dörren. Hon orkar inte ens ta tåget hem till sina föräldrar..
Så sitter hjärnskrynklaren där och sa rakt ut:
- Du mår så dåligt att du behöver lång behandling men är för frisk för att jag ska remitera dig. Jag kan bara rekomendera att du betalar själv elelr vänder dig till någon inom kyrkan..(Tydligen har kyrkan en del kurratorer som är "billiga")
...men även 250kr per gång är mycket om man är arbetslös..

Inte för att det är mitt problem men kunde inte hennes vänner och familj betala en tre-fyra besök i alla fall? Kostar det 500/gång så är det ju förhoppningsvis inte ouppnåeligt. Sedan att det är fel i systemet, det är en annan sak men nu måste ni ju se till att hon blir bättre.

 

[Kakan]

Jo jag hade redan fått hjälp med min depritjon och ätstörningar men jag hanmnade i samma mönster igen efter den behandlingen....

När jag vill ha hjälp med den andra så fick jag svar av min husläkare att det inte var hennes område...så jag sökte reda på en behandling jag ansåg stämma för mej och sen så ringde jag husläkaren och sa till vart hon skulle sända remissen.....jag ansåg att en läkare som itne anser att det är hennes/hans område borde ju inte vara läkare då, men jag ställde det kravet på min husläkare att hitta jag något så fick hon minsan skriva remiss.

Så det kan vara ett tips för din vän att kolla runt på nätet ringa olika sjukhus och se vad dom säger...och sen gå via sin husläkare(vårdcentral) eller företagshälsan...för säger en psykolåg så till en som inte klarar av att gå ut genom ytterdörren behöver han/hon tänka om sitt yrkes val. Har själv haft panikångest och det är hemskt och de tar kraften ur en helt å håller.

Ja, men då gäller det mig veterligen att för det första inse att något är fel så man söker hjälp.
Och för det andra lyckas hitta en läkare eller annan som inser i vilket skicka man är i.
För det tredje ska de dessutom anse att man mår tillräckligt dåligt för att skriva ut en remiss till någon som kan uppta lämplig behandling. OCh det är inte lätt...

Det viktigaste steget är ändå det första. Få personen att inse att något är fel. Bästa sättet är nog att försöka få personen att träffa andra med samma problem som faktiskt kommit längre i sin process...


Är rätt kinkig på psyk-delen av vårt vårdsystem just nu. har en tjejkompis som drabbats av Panikångest och varit sjukskriven i snart tre månader. Hon har väldigt destrukltiva och negativa tankemönster och vill inget hellre än få komma till en beteendevetare eller kognitiv terapeut som kan hjälpa henne att komma ur det. Problemet är att henne psykläkare som hon träffat två gånger vägrar skriva ut en remiss.
- Du är för frisk! Du borde börja jobba mer! har blivit svaret trots att hon nu inte kunnat göra så enkla ärenden som att handla eller åka tunnelbana på två månader..

 

[Kakan]

Någon lade ut en länk till ostfralla.com eller liknande här på OT forumet idag, där finns det en länk till sexy anorectic eller liknande - det var allt utom idealiskt
Jag bara undrade om man inte kan visa att "det här är en smal tjej och det är fult" precis som man kan visa dig en bild på en volvo och säga att "det här är en bil, eller hur?"

nä det hjälper inte snarare får de motsatt eftekt....så prata med henne/honom och få personen att inse att denne är sjuk är den svåraste biten.

 

[korvgubbe]

Inte för att det är mitt problem men kunde inte hennes vänner och familj betala en tre-fyra besök i alla fall? Kostar det 500/gång så är det ju förhoppningsvis inte ouppnåeligt. Sedan att det är fel i systemet, det är en annan sak men nu måste ni ju se till att hon blir bättre.

Hon har tyvär väldigt få "nära" vänner... Tror f.ö. det är en av de bakomliggande orsakerna.