Esquire
Möjligen en smula excentrisk emellanåt.
Det är för att de som blir lärare har någon slags rosaluddig dröm om hur goda pedagoger de kommer att vara och hur snälla och fromma elever de kommer att få. Sedan kommer de ut i verkligheten till högstadieklasserna som gud glömde och upptäcker att på något konstigt vis så finns det minst hundra saker (varav de 90 första handlar om deras hormoner och mopeder) som en femtonåring tycker är intressantare än grammatik.Hur kan man komma på tanken att undervisa barn när man har adhd och koncentrationssvårigheter? Hur kan man komma på tanken att försöka bli svensklärare när man inte kan svenska?
Vilken bra skolgång våra barn i framtiden kommer få om det där fortsätter...
Sedan sitter de och gömmer sig i lärarrummen och beklagar sig för varandra om hur jobbigt allt är.
När de fem år efter avlagd examen inser att de inte har vad som krävs för att kontrollera klasserna så sjukskriver de sig för utbrändhet. Detta efter att de insett att i verkligheten utanför universitetet så kan man inte anmäla folk till höger och vänster för att man blivit kränkt, särskilt inte om man jobbar med minderåriga.
Gnällkärringar.
