Ett varvtidstips för den strulige

[#Olsson#]

Vad gör man när allt går bra och hur ser man till att man gör det? Man är okoncentrerad och undviker koncentrera sig!


Alla handlingar man utför med skicklighet, görs med hjälp av kod som kodats-in i samband med träning. Det är kod för att växla, styra, bromsa och även vurpa (om man tränat det). Det är kod för allt. Koden ligger lagrad i långtidsminnet och triggas igång vartefter olika tecken uppträder i omgivningen. T ex tecken på att fäste saknas eller att du är i fel spår. Om du tränat just dessa scenarion tillräckligt väl, så kommer du (a) trigga rätt kod för det samt (b) koden du triggar är välgjord för ändamålet.

När inte någon väl fungerande kod existerar för uppgiften, söks det efter ny kod, ny kod provas, bedöms och förkastas eventuellt eller så hittas ett någorlunda acceptabelt fungerande program. Själva växlingen är illa nog men än värre är att om du inte lyckas trigga fungerande kod -- så 'kastas' hanteringen till slut ut i arbetsminnet (medvetandet) och där vill man inte vara. Det kan betraktas som en lab-miljö och baseras på feedback. Prova--se resultat--prova igen--se resultat osv. Dessutom är du inte säker på om du över huvud taget provar rätt saker. Miljön kan betraktas som näst intill oanvändbar, annat än för träning.

I körbar och effektiv programkod, utförs handlingarna genom feedforward istället för feedback. T ex en uppkommande s-kombination är redan färdigkodad som ett 'paket' -- den ska bara tajmas, triggas och levereras. Saken är dock att man måste då och då ta in medvetandet för periodiska 'kontroller' av att allt går enligt plan. Dessa kontroller stör visserligen feedforward-processen något, men är helt nödvändig.

Ett extremt stort problem är när man inte låter feedforward-processen fortlöpa störningsfritt. Nyckelordet är uppmärksamhet. Uppmärksamheten tar dig ur programloopen. Ett annat problem är att man utför kontrollerna vid olämpliga tillfällen. Prova att medvetet justera ned uppmärksamheten till en lägre nivå och se till att när det verkligen gäller -- inte störa loopen. Du bör bara ha tillräcklig uppmärksamhet för att klara de obligatoriska 'kontrollerna' men utan att skapa onödiga avbrott på feedforward-processen.

Ja, lite svårt kan det vara är att hitta känslan för hur man ska reducera uppmärksamheten, men prova 'O-koncentrera'. Troligen har du lärt dig hur det känns att vara i denna 'slarvmode'. Alla är ju bra på något och då måste man varit 'där'. Slarvmoden har ju dessutom ett program i sig, som ger känslan av 'slarvläget' och du känner när det är igång. Dessutom kan det triggas igång med något -- vad är nog individuellt. Om det känns behagligt, lugnt, avkopplande odramatiskt och utan belastning -- så är det helt rätt. Man kan ju testa på någon annan uppgift än RR tills man känner igen sig.

Om det funkar? Oja, helt fantastiskt. Det beror i och för sig på hur 'illa' ställt det var från början. Man kan ju anta att de skickligaste redan hittat en bra balans.

Meddela gärna hur det funkar. Tack.

 

[Svedberg]

Bra beskrivet!

Har kommit in i "the zone" endast 2 ggr under race (fast i motocross da). Allt kanns mkt latt, och som i slow motion, och man behover inte anstranga sig ett dugg. Valdigt skum, men vaaaaldigt skon kansla!

Ena gangen vann jag racet overlagset, den andra gangen hamnade jag pa sjukhuset i over en vecka...sa det kan vara lurigt nar det gar "for bra"

Men, som du sager, "okoncentration" ar ett av nyckelorden i det hela, utan tvekan.

/Lasse

 

[GSXR1100R]

Bra beskrivet!

Har kommit in i "the zone" endast 2 ggr under race (fast i motocross da). Allt kanns mkt latt, och som i slow motion, och man behover inte anstranga sig ett dugg. Valdigt skum, men vaaaaldigt skon kansla!

Ena gangen vann jag racet overlagset, den andra gangen hamnade jag pa sjukhuset i over en vecka...sa det kan vara lurigt nar det gar "for bra"

Men, som du sager, "okoncentration" ar ett av nyckelorden i det hela, utan tvekan.

/Lasse

Ja detta är ett konstigt fenomen som ibland inträffar på ERF, man kör yxigt och kantigt i början av loppet men efter X antal varv så orkar man inte längre koncentrera sig till 100% och krafterna börjar tryta, rent logiskt borde det då gå långsammare men det gör det i regel inte för min del.

Man upplever att allt går i ultrarapid, det är inte ens fysiskt krävande, verkligen helskum känsla (kan iof bero på att det går i utrarapid i verkligheten oxå).

Sätter nästan alltid mina snabbast varv i slutet av alla race, men jag är inte heller speciellt snabb ens då.

 

[magnus_moss]

[ Om det känns behagligt, lugnt, avkopplande odramatiskt och utan belastning -- så är det helt rätt.

Sant!! När jag haft mina snabbaste stunder har det gått långsamt, odramatiskt och det har funnits massor av tid att göra sina manövrar.
SAMTIDIGT tror jag det ligger en del i vad Parnelli Jones, legendarisk amerikansk racer säger: "If you are under control, you´re not trying hard enough."
Vilket i och för sig inte behöver vara en motstridighet.... Den dagen man är "out of control" och samtidigt tycker att det går långsamt och behagligt...
då går det nog himla fort!!!

 

[GSXR1100R]

Den dagen man är "out of control" och samtidigt tycker att det går långsamt och behagligt...
då går det nog himla fort!!!

Jag förstår precis vad du menar, det är det berömda flytet som inträffar.

Att köra runt med ett stort leende och bara känna att det är hur kul som helst, men ibland så vaknar man i sandfållan om okoncentrationen blir för stor.